Månad: november 2013

Kryssförsök i morgon

Vi vill inte jinxa morgondagens tur för mycket, så vi nämner inga arter eller var vi ska.
Men matsäck och utrustning är packad. Klockan är ställd tidigt och vi beger oss ut före soluppgången så att vi är på plats innan fåglarna vaknar för i morgon blir det ett seriöst kryssförsök på en art som gäckat lilleman ett tag nu.
God natt

Virala självklarheter

Jag skrev ett ganska långt inlägg om hur trött jag var på alla som delade självklarheter på Facebook, men jag tyckte att det blev så självklart att jag raderade det hela.
Jag ville bara påpeka att jag trots att jag inte delar vidare dessa inte….

  • tycker om att plåga djur
  • tycker illa om mina barn
  • tycker att mamma är dum
  • bryr mig om de som får cancer

 

Vår altan är inte en altan.

Ibland när jag har lite småtråkigt brukar jag ge mig ut på Wikipedia och läsa. Ibland någon slumpvald artikel, ibland finns det någon liten fundering jag inte behöver, men ändå vill ha svar på.
Idag när TV-serien Bron slutade så fick jag plötsligt ett stort behov av att ta reda på varför i hela friden norrlänningar envisas med att kalla en yttertrapp för bro.
Jag fick inget svar på den frågan, men på Wikipedia är det lätt att hamna på sidospår så istället lyckades jag reda ut hur det ligger till med vår uteplats.
terassen
 
Vi har alltid kallat den för altanen, men det är alltså ingen altan utan en terass. Därför tänkte jag reda ut begreppen här nedan.

Altan

Altan betyder ”hög” och är en byggnad uppburen av pelare. Ursprungligen var det någon form av bevakningstorn i romarriket skulle jag tro. I modern tid har det kommit att beteckna en utbyggnad som bärs upp av stolpar eller pelare. Min mamma och pappas pensionärskuvös är således en altan.

Terrass

Terrass är ett franskt låneord som kommer från latinets terra som betyder jord. Det är en plan yta i anslutning till ett hus och kan ligga på markplan eller på taket. Huvudsaken är att de saknar tak och är plana. Alltså är vår uteplats en terrass.

Veranda

Verandor är en balkonger på markplan. Eller terasser med tak. De är ofta inglasade men kan vara öppna. Gemensamt för alla verandor är att de alltid har tak. Min systers uteplats är således en veranda.

Balkong

Balkonger har jag alltid betecknat som något som finns en bit upp på ett hus. På andra våningen eller högre, men så är det inte. Det är en utbyggnad på väggen som varken belastar eller tillför något bärande på stommen. Var den sitter spelar alltså ingen roll. Huvudsaken är att den inte är bärande eller belastande.
Fast angående det sistnämnda så måste det väl ändå bero på vem som står på den.

Farstukvist

…eller farstubro är en liten veranda utanför ytterdörren och det är nog härifrån norrlänningar börjat rationaliserat bort förledet och bara kalla det för bro. En rolig detalj är att i vissa delar av norrland har man sen lagt till efterledet kvist så att det blir brokvist.
I alla fall är skillnaden mellan veranda och farstukvist inte så stor, men en farstukvist ligger alltid på framsidan vid ytterdörren. Verandan däremot kan ligga på baksidan eller gaveln.
Saknas tak är det en yttertrapp om den är framför ytterdörren och terrass om den är på baksidan.
Nu ser jag fram emot nästa sommar då jag ska hänga på min terrass.

En tur till lavskrikornas skog

Skogsfågel är vi normalt ganska bortskämda med hemma i Västmanland, men en art vi saknar är lavskrika, så den får man passa på att titta på när man är norröver. Eller så tar man en lite längre tur till de sydligaste populationerna.
Idag tog jag och Benjamin en tur tillsammans med Bjarne till Kittan i nordvästra Gästrikland där lavskrikorna brukar besöka en matning. Falukorv uppskattas mycket av dessa fåglar så vi hade två korvar med oss för att locka fram dem. När vi kom fram var det en hel grupp på plats som fyllt halva skogen med falukorv så vår korv fick åka hem igen för att bli stroganoff.
Ganska snart när vi kom fram såg vi två lavskrikor, men de flög iväg och sen fick vi vänta ganska länge innan de kom tillbaka. Men tillbaka kom de hela tiden och korv åt de.
1124_lavskrika
 
Det var inte bara lavskrika på plats, utan matningen attraherade en hel del mesar också. Mesar som var ovanligt oskygga. I alla fall om man jämför med de jag har på min matning.
Jag passade därför på att ta ett pedagogiskt foto på en talltita för att visa på en av dess mest karktäristiska kännetecken. Den grå ryggen med de ljusa banden som bildar ett V.
1124_talltita
 
En entita har mer brun rygg och mer jämnfärgad för det mesta utan ljusa band, men på hösten och tidig vinter kan saga band förekomma.
Även tofsmesarna kändes mer modiga än de jag har hemma, men som vanligt var de lika rastlösa så att fånga någon på en bild som jag kände mig nöjd med gick sådär. Men till slut lyckades jag i alla fall med en någorlunda bra bild.
1124_tofsmes
 
Det var som sagt en bit att åka för att komma dit, men matningen var mycket trevlig och var helt klart värt resan och jag kommer givetvis att återvända. I Februari är en utflykt med VOF inplanerad så om du vill se lavskrika och komma skogsmesar riktigt nära så kan du passa på då.

Ökenstenskvätta

Ökenstenskvätta häckar i Sahara och på Arabiska halvön. En tätting som normalt sett inte ska gå att hitta på våra breddgrader. Men då och då verkar vissa individer få fel på navigeringsutrustningen så att de hamnar helt galet så dessa arter dyker kontinuerligt upp hos oss. Vissa årligen och andra mer sällan.
ökenstenskvätta
Förra helgen hittades en ökenstenskvätta i Trosa, men då var Lilleman sjuk och Felle hade fotboll så jag kunde inte hur mycket jag än ville ta mig dit.
Istället fick jag hoppas på att den stannade kvar länge och följa observationerna på svalan under nagelbitning och mer nervositet ju närmare en möjlig tur jag kom.
Idag blev det i alla fall möjligt, men först skulle en simskolelektion klaras av och under den kollade jag Svalan. Den var kvar. Tidsschemat var tajt, för solen är ju inte uppe hur länge som helst den här tiden på året. Men vi hann fast fotoljuset var inte riktigt optimalt för vår enkla kamera, men några skapliga bilder fick vi i alla fall.
Kul med novemberkryss. 35 arter kvar till 300 nu.

Väntar på min fru…

Utvecklingssamtalstider (långt ord) på jobbet både för mig och min fru har gjort att varken hon eller jag hunnit med våra favoritfritidssysselsättningar (ett långt ord till) den senaste veckan.
Därför är hon just nu och tränar ett mastodontpass på gymmet medan jag och Lilleman håller på att dö av tristess här hemma.
För att undvika döden planerar jag lite vad jag ska göra när hon kommer hem.
Först ska jag servera smörbomben till mesarna och hackspettarna på min skogsmatning, men efter det blir det nog en lite längre tur för att försöka hitta övervintrande kungsfiskare.
kungsfiskare
 
De här tappra små fåglarna lever här på gränsen till vad de klarar av rent klimatmässigt. Dessutom flyttar de inte långt, utan söker i princip upp närmsta plats med öppet vatten och lämplig strandvegetation. Oftast någon åmynning eller i hamnområden.
Tidigare har vi haft övervintrande kungsfiskare i ”Skitviken” här i Västerås, men när de började upprustningen av området så försvann de flesta pilarna som hängde över vattnet och förra vintern var det bara två tidiga observationer av kungsfiskare på lokalen. Resten av vintern var den inte där.
Nu kom NPG hem, så nu ger jag mig ut och letar på några lokaler som jag tycker är lämpliga. Vi får hoppas att någon kungsfiskare tycker det samma.

Idag är det förkylt

Fredagsfika och skogsutflykt på jobbet idag, men när vi vaknade så lät Lilleman som Leif ”Smoke Rings” Andersson, så det blev till att planera om dagen.
Hur det blir på jobbet har jag ingen koll på, men jag litar fullständigt på mina kollegor och stänger av det och fokuserar på Lilleman.
Förmiddagsschemat är spikat och klart.

  • Phineas och Ferb i soffan
  • Lite Farmville
  • Titta på fåglar från sovrumsfönstret

Lite honungsvatten och yoghurt till lunch och sen löser vi nog eftermiddagen på något sätt.

En ny utmaning

Eftersom alla mina fågelutmaningar i år redan uppfyllts så har jag klurat lite på utmaningar som man kan hålla på med ett tag.
Att nå 300 arter på Sverigelistan är givetvis ett sådant mål, men med 264 arter i dagsläget så känns inte de lika ouppnåeligt längre.
I går när jag såg på Mitt i naturen kom jag att tänka på en säsong för några år sedan när Martin Emtenäs reste runt och försökte se alla landskapsdjur i rätt landskap och jag tänkte att jag skulle försöka göra det samma med våra landskapsfåglar.
Ingen jätteutmaning direkt, men det jobbiga blir att besöka alla landskap och jag är inte direkt intresserad av att ta en enkel resa till Blekinge bara för att kryssa av en nötväcka, så den här listan tänker jag ha som en komplementlista för att bocka av arter när jag av någon anledning befinner mig i ett landskap.
6 landskap är redan avklarade

Västmanland – Tofsmes

Jag mins mycket väl min första tofsmes. Jag satt i min mormors köksfönster och tittade ut på hennes fågelmatning när en tofsmes plötsligt dyker upp på förstutrappen och pickar i sig av ostresterna som vi spillt på vägen ut till fågelstugan.
tofsmes

Uppland – Havsörn

Min första havsörn i Uppland såg jag som så mycket annat i det landskapet i Hjälstaviken. Jag tror att det var vid mitt första besök på lokalen i oktober 2011.
hasörn

Skåne – Röd Glada

Mitt fågelintresse som legat mer eller mindre sovande hela mitt liv vaknade då och då till liv. På 90-talet hängde jag ihop med en tjej som delade mitt intresse på ungefär samma nivå, och hennes föräldrar hade en sommarstuga i Skåne som vi besökte ganska ofta och där såg man glador lite titt som tätt.
[Foto saknas]

Öland – Näktergal

Öland är ett landskap jag besökt ganska mycket i min ungdom, men då inte för att skåda fågel. Men i maj i år hyrde jag en stuga och var för första gången där bara för att skåda. Givetvis lyckades jag och Benjamin höra en näktergal. Vid parkeringen utanför grindarna in till Ottenby vid kungsgården.
näktergal

Bohuslän – Strandskata

Dagen innan min svåger och svägerskas bröllop så flydde jag allt förberedelsestök några timmar och på strandängarna i Åbyfjorden spatserade en strandskata. Troligtvis har jag sett en strandskata i Bohuslän tidigare vid något sommarbesök i någon sommaridyll, men den i Åbyfjorden var min första dokumenterade.
strandskata

Norrbotten – Sångsvan

Jag tillbringar en hel del tid i min frus barndoms landskap. Det är svårt att minnas när jag såg min första sångsvan där. Men den första dokumenterade sångsvanen sågs i Kallax hamn i augusti 2011.
sångsvan
 
Nu är det bara 19 landskap kvar och framförallt de närmsta landskapen bör jag se till att fixa ganska snart.

  • Närke – Gulsparv
  • Södermanland – Fiskgjuse
  • Gästrikland – Storlom
  • Dalarna – Berguv

Några som kommer att ta lite längre tid att fixa, mest för att jag inte har några planer att besöka dessa inom en snar framtid är…

  • Lappland – Blåhake
  • Gotland – Halsbandsflugsnappare
  • Blekinge – Nötväcka
  • Härjedalen – Kungsörn

 

November

Dags att välkomna årets absolut mest onödiga månad.

  • Mörk
  • Grå
  • Kall
  • Tråkig
  • Långsam

Som fågelskådare i mälardalen finns det inte så mycket skoj att titta på. De flesta flyttfåglarna har dragit vidare, men har man lite tur med vädret så kan man få riktig fina stunder i skogen vid någon trevlig matning.
Grövelsjön_Lavskrika
Själv saknar jag lavskrika på min årslista så jag planerar att ta en tur upp till Gästrikland där vi har Sveriges sydligaste population av dessa halvtama urskogsfåglar.
Någon som är sugen på att följa med och bjuda dessa snyggingar på falukorv?
 
 

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑