Månad: juni 2015

Mitt dilemma verkar ha löst sig

Benjamin tycker att det är tråkigt, men efter 14:10 idag har ingen sett röken av alpkajan som vållat mig sådana grubblerier.
Men vi åker nog till Halland i alla fall nu när vi planerat det och inte har något annat planerat. Där finns nämligen både ringand och svarthakad buskskvätta vilka båda två är otvivelaktigt kryssbara.
svarthakad buskskvätta
Foto: Saxicola rubicola -Porthtowan, Cornwall, England -male-8″ by Andrew – StonechatUploaded by Snowmanradio. Licensed under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons – 
 
Kanske en smula långt att åka för två relativt enkla arter som jag med största sannolikhet kommer att hänga in någon gång i framtiden ändå.
Men det är ju semester och vi har inget annat för oss, så varför inte ta ut svängarna lite.

En kryssares dilemma

För er som känner mig väl, och de som är vän med mig på facebook är det nog omöjligt att ha missat att jag just nu är väldigt nära 300 arter i Sverige. 298 arter har jag sett och faktum är att jag just nu i skrivande stund kunde ha nått just 300 om jag hade valt att åka till Halmstad i morse som jag först tänkte.
800px-Alpendohle
Foto: ”Alpendohle” av Günter Hildebrandt aka Hulle – Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Alpendohle.jpg#/media/File:Alpendohle.jpg
Det är nämligen så att en alpkaja för första gången någonsin hittats i Sverige i ett koloniområde i Halmstad. Dessutom finns det en ringand i Falkenberg som jag skulle kunna ta en titt på på väg dit eller hem.
Att vi inte åkte idag är av mer logistiska och praktiska skäl på hemmaplan, än att jag på något sätt grubblar över det dilemma jag nu står inför. För jag kommer nog att åka ner på måndag om fågeln är kvar.
Dilemmat handlar om huruvida alpkajan är spontant uppträdande här, eller om det handlar om en förrymd burfågel.
SOF-BirdLife som hanterar det vetenskapliga med Svenska fåglar har en kommitté (Rk) som granskar alla fynd av ovanliga fåglar och delar då upp dem i olika kategorier. Här kan man läsa om de olika kategorierna.
Det finns alltså fem kategorier A-E där A är spontant förekommande fåglar som t ex talgoxe och E är förrymda burfåglar som t ex undulat. Däremellan finns för vetenskapen och statistiken en ytterligare 3 kategorier. B är gamla fynd av spontant förekommande fåglar. Tidigare än 1949 och hit hör t ex den utdöda garfågeln. C är fåglar som härstammar från inplanterade och förrymda fåglar som t ex kanadagås och fasan.
Sen finns kategori D där man placerar fåglar som inte riktigt går att bestämma till en viss kategori.
Rent vetenskapligt behövs dessa kategorier och jag ifrågasätter dem inte, men eftersom Club300 också använder dem i sina kryssregler skapar just kategori D som är som ett limbo för fåglar ett visst dilemma för oss som kryssar.
Placeras fågeln i kategori D är den inte kryssbar enligt dessa regler. Men eftersom kategoriseringen inte på något vis är definitiv utan snarare tvärt om en kategorisering i väntan på mer fakta så kan en viss fågel och enskilda observationer mycket väl komma att bli kryssbara senare.
För det mesta spelar det väl ingen större roll. Jag har en extra lista för tveksamma observationer dit jag fört in fåglar som mandarinand, gulkindad kricka m fl.
Dilemmat just nu för mig är att alpkajan skulle kunna bli nummer 300 och eftersom det i detta fall eventuellet rör sig om en kategori D-fågel så är den fullt kryssbar tills den eventuellt placeras i den kategorin av Rk.
Om jag åker ner till Halmstad så kan det alltså hända att jag först kryssar den och sen blir av med mitt kryss. Ett så kallat backstep.
Om jag inte åker ner och den blir godkänd av Rk så missar jag ett historiskt förstafynd i Sverige som nummer 300.
Visst är det ett riktigt I-landsproblem. Men likväl är det ett jobbigt val jag står inför. För vi måste också väga in att min trehundrade art skulle bli något att fira. Inte att grubbla över.
Nåja, jag har valt att åka tidigast på måndag och jag har hela helgen på mig att grubbla och innan Rk kommer till beslut så räknar jag med att hinna med några arter till, så att jag klarar ett backstep utan att halka ner under 300-strecket.

Nattfåglar

Kring midsommar när dagarna är som längst är det en viss tjusning att ge sig ut i natten och lyssna på våra nattfåglar.
Just nu har dessutom näktergalningarna tystnat för säsongen, så det går lättare att lyssna på andra mer intressanta arter.
gräshoppsångare
F
oto: Gräshoppsångare
Jag har redan spenderat lite tid ute och känner mig ganska klar med nattlyssningen för min del. Min senaste natt ute blev en hel natt och jag fick höra de arter jag ville höra och några till dessutom. Men när jag gått och lagt mig för natten i går, så kom Benjamin in och undrade om vi inte kunde åka ut och lyssna.
Sagt och gjort drog vi ut och tog en bantad version av min långa runda sist. Det var nästan samma fart som då. Den enda skillnaden var att det var färre vaktlar som jag hade riktigt gott om då. 5 st rapporterade jag, men jag hade ytterligare en som jag inte var säker på om det var samma som hördes på två ställen och sedan en som jag bara hörde en svag spelning på som jag valde att inte rapportera.
Nattens korta runda med 5 stopp gav i alla fall följande arter och antal.

  • Grässhoppsångare 6 st på 4 olika lokaler
  • Kärrsångare 3 st på 2 olika lokaler
  • Vaktel
  • Kattuggla 1 tiggande unge
  • Hornuggla 3 tiggande ungar på 2 olika lokaler
  • Sävsångare
  • Kornknarr 2 på en lokal

Ett kort besök vid Frövisjön

Idag hade jag en slappardag inplanerad. Ingen klocka på ringning och lite småplock hemma på sin höjd.
Vi käkade frukost i lugn och ro runt kl 11, kanske lite senare. Då piper det till i vårt lokala fågellarm.
En skräntärna i Frövisjön. Skräntärnan i sig är ingen raritet. Den häckar om än sparsamt längs ostkusten och ses årligen i Västmanland. Men den är inte lätt här och jag saknar den på min Västmanlandlista. I Frövisjön finns dessutom inget dokumenterat fynd av arten.
skräntärna
B
ilden tagen vid tidigare tillfälle i Kallax
Benjamin låg lugnt kvar i soffan och suckade åt min entusiasm. Men efter att ha missat, styltlöpare, stäpphök, småspov och vitvingad tärna vid Frövisjön tidigare i år, tänkte jag inte sumpa den här.
Snabbt på med kläderna och iväg upp till sjön. Där stod utlarmaren med en grupp engelska turister och min snabbhet ut till sjön väckte viss munterhet bland dem. Skräntärnan stod också kvar på en revel mitt ute i sjön och strax efter min ankomst tog den en flygtur och tappades bort.
Den återfanns senare på samma ställe och lämnades av mig och de andra.
Under den dryga timme jag stod där så fick jag också se en svarthalsad dopping med unge på ryggen. Den dök dessutom med ungen kvar på ryggen. Något jag aldrig sett tidigare. Ungarna jag sett har stannat kvar på ytan när föräldern dykt. Men den här ungen följde alltså med sin förälder ner. Nästa gång den dök stannade den dock kvar på ytan.
Ett Västmanland och Frövisjö X för mig kändes helt ok.

Dag 3 i Härjedalen

Idag är det lite varmare ute, men vinden är fortfarande jobbig och byig. Eftersom vi haft två riktigt bra fågeldagar redan där vi hittade de flesta av våra målarter så bestämde vi att ta det lugnt idag och satsa på en tidig morgon och lite skådning på fjället innan vi börjar bege oss hemåt igen.
ren
 
Anledningen till detta val var väderleksprognoserna som utlovat mojnande vind under natten. Prognoserna uppdateras ju hela tiden och som det ser ut nu så kommer vinden att avta ännu tidigare vilket gör att vi med största sannolikhet kommer att ändra oss igen och ge oss upp på Flatruet redan ikväll. Med matsäck, godis och kaffe kommer vi att satsa på en kväll med dubbelbeckasiner och bättre fotomöjligheter på småfåglar som förhoppningsvis kommer att skulka mindre i buskarna om vinden avtar.
Nu slappar vi och packar ihop våra saker och laddar för en brakmiddag innan vi ger oss iväg upp igen.
I morgon styr vi kosan mot Idre och Nipfjället och en visit hos kusinen innan vi åker hem till Västerås igen.

Dag 2 i Härjedalen

Eftersom första dagen här uppe gav oss så bra utdelning och eftersom vi båda var ganska trötta efter att först ha åkt hit och sedan skåda på ganska hårt när vi kom upp, så gav vi oss själva sovmorgon idag.
Benjamin sov till 9 så jag som vaknade kl 7 hade lite tid på mig att planera dagen. Att slita på fjället i blåsten behövdes inte, så mitt förslag blev att hålla sig nere under trädgränsen och skåda av småtjärnar och småkullar efter roligheter.
fjäll
 
Ett mål jag har överallt dit jag åker och skådar är att få se landskapsfågeln i just det landskap jag är i. I Härjedalen är det kungsörn. En fågel som inte alltid är så lätt att få syn på, men jag hade fått tips om ett ställe jag borde spana av, så vi började dagen där. Jag hade ställt in mig på att få stå ett tag i blåsten och var långt ifrån säker på att lyckas, men så lätt skulle jag inte ge upp.
Snacka om att jag blev positivt överraskad när jag hittade en kungsörn nästan direkt. I alla fall hade jag inte hunnit bli kall. Nu drog vi oss undan den värsta vinden och spenderade lite tid längs en bergssluttning med lä där vi lyckades höra ringtrast sjunga. En art man ser hemma under flytt, men som jag aldrig observerat underhäckningstid i sitt rätta element.
Nu hade vi jättemycket tid över så vi åkte mest runt på måfå och tittade på andra sevärdheter, bland annat Sveriges enda dokumenterade nedslagsplats för en meteorit. En vattenfylld grop som hette TOR mitt i skogen. Där hittade vi också en drillsnäppa.
Sen blev det en del småvägar och korta stopp för att till sist avsluta dagen med en tur upp på Flatruet igen.
Den här gången var Benjamin inte så skådarsugen, så han satt mest kvar i bilen och spelade på sin telefon, men jag hittade smalnäbbad simsnäppa, brushane, kricka och rödbena. Precis intill vägen hittade vi ett par stenskvättor som skvätte runt på en stor snöfläck.
Enligt väderleksrapporterna så ska blåsten fortsätta till i morgon natt, så vi lägger ner projektet med att försöka se på ett dubbelbeckasinspel utan ägnar kvällen och morgondagen till att ta det lugnt och packa och städa, så att vi kan gå upp riktigt tidigt på onsdag då det ska vara fint väder och inte blåsigt.

På kryssning i fjällen

Just nu är jag och Benjamin i Härjedalen för att fylla några luckor i våra listor. Närmare bestämt bor vi i Mittådalen och ska stanna 3 nätter och skåda på Flatruet med omgivningar.
Vi kom upp idag på eftermiddagen och hann inte ens fram till vandrahemmet vi bor på innan det första krysset kom för oss. Vi stannade till på vägen vid en tjärn som vi tyckte såg fin ut. Där satt en blåhake och sjöng och Benjamin tjänade in sin första kryssbulle. Nu är vi förvisso övertygade om att han borde ha kryssat blåhake tidigare, men på svalan och i hans lista hemma så upptäckte vi att den saknades, så vi har uppenbarligen missat att rapportera och fylla i den i listan.
kryss
Vi installerade oss snabbt i vårt rum och gav oss sedan upp på fjället för en liten första promenad. I ett litet buskage en kilometer från parkeringen kom kryss nummer två för Lilleman. En sjungande lappsparv.
Själv behövde jag fjällabb och dalripa, men varken labb eller ripa ville visa sig för oss när vi strosade omkring i snöovädret. Vi åkte tillbaka till fjällgården och tog igen oss ett tag och inväntade bättre väder som SMHI hade utlovat.
Runt kl 20 var vi redo igen och solen sken, men vinden ven och vi begav oss upp igen. Nu tog vi rygg på två minibussar med Stockholms Ornitologiska Förenings fjällresenärer. De stannade till på vägen och började spana ut åt höger. Benjamin såg något vitt en bit bort och jag fick in det i kikaren. En LABB! Snygg och fin stod den en bit bort och jag försökte få några bilder, men min upphetsning och avståndet gjorde att jag fick vara nöjd med en suddig bild.
fjällabb
 
Stockholmarna drog vidare och tvärnitade sen några hundra meter bort. Vi åkte ikapp dem och undrade vad de hittat nu. Då visade det sig att de hittat labben. Deras första stopp var för att de fått syn på en ljungpipare. Inte undra på att de inte ens hoppade ur bilen. De måste säkert undrat varför vi blev så upprymda över en ljungpipare.
Sen fortsatte vi att åka långsamt längs vägen och gjorde några stopp. Vid ett av stoppen hittade jag en mycket trolig dalripa på s.k. aphåll. Diskussionerna i bilen gick vilda huruvuida vi skulle spika den eller inte. Benjamin var som vanligt tvärsäker och jag var en smula tveksam.
Det hela löste sig senare på kvällen när vi stötte en ripa då vi var ute och strosade lite utanför vägen.
4 kryss för Benjamin och 2 kryss för mig.
Jag har fått de två kryss jag räknade med att få här uppe. Benjamin har fjällripan kvar, men vi är lite osäkra på hur lätt det är att hitta just fjällripa här. Hör man dem är det enkelt, men om man ser dem på en kilometers avstånd är det inte lätt.
På onsdag åker vi till Idre och där ska det enligt rykten vara enklare att få in dem. Men mycket hänger på vädret. Jag vet inte hur långt de hörs i blåst och snö.

På god väg mot 300 nu

1. Amerikansk kricka
am_kricka
Amerikansk kricka är som namnet antyder en släkting till vår egen kricka i amerika där den är vanlig. I Europa har de hållits i parker och det finns nu frilevande populationer i t ex Holland.
Som raritet betraktat är den ganska vanlig här i Sverige och det brukar dyka upp några varje år. Själv saknade jag den dock och hade den på min ”att kryssa”-lista i år. Men jag var inte intresserad av att åka några långa sträckor för att se den. Det finns gott om lämpliga lokaler hemma där de brukar dyka upp.
Det här var också en art som jag gärna skulle vilja hitta själv, men så blev inte fallet. Den hittades på morgonen den 26:e maj i Frövisjön. Tredje våreni rad med amerikanska änder på den lokalen.
Den stannade inte så länge, men tillräckligt lång tid för att jag och Benjamin skulle hinna med och se den och bekanta oss med den.
2. Småtrapp
småtrapp_banner
Här har vi en art jag inte hade med i mina beräkningar inför årets kryssäsong.  Med blott 26 fynd varav de flesta (18) gjordes före 1940 och endast 2 fynd på 2000-talet så klassas denna art som en MEGA.
Den larmades ut dan före valborgsmässoafton och jag bestämde mig att om den var kvar den 1:a maj så skulle jag åka. Jag och Benjamin fick 2 andra skådare med oss till Värmland och årets andra kryss för mig var ett faktum.
Småtrappen lever annars långt söderut. Det finns en västlig population kring medelhavet och en östlig population från Turkiet och österut. Varifrån denna trapp kom har jag ingen aning om, men kul var det att se den.
3. Biätare
biätare
Otroligt nog så kom det ytterligare ett larm den 1:a maj. En biätare hade upptäckts i Hörksbyn i nordligaste Västmanland. Faktum är att platsen ligger i Dalarnas län och det finns ingen landväg från Västmanland till stället utan man måste åka via Ludvika i dalarna för att nå dit.
Den larmades sent och jag var tveksam, men Benjamin tjatade och övertalade mig att åka, så vi åkte i hällregn och fann en grupp skådare som stirrade in i en gran. Där hade de hört den för några minuter sedan, men den var inte sedd på en halvtimme. Efter ett tag så började den locka och kryss nummer tre för mig i år var hemma.
4. Kaspisk trut
kaspisk_trut
Jag gillar inte trutar. Mest för att jag tycker att det är svårt att skilja alla ungtrutar åt. Detta gäller i synnerhet det s.k gråtrutskomplexet där det finns ett antal väldigt lika fåglar med överlappande utbredningsområden. I Sverige har vi gråtrutar. De är lätta att känna igen och skilja från den större havstruten och den mörkare och något mindre silltruten.
Sen får vi då och då besök av gråtrutens nära släktingar som medelhavstrut och kaspisk trut och jag är evinnerligt glad att det finns folk som gillar att rota bland trutar och hitta avvikande exemplar. På Ölands södra udde hittade min kompis en Kaspisk trut som jag och Benjamin kunde kryssa.
5. Sammetshätta
sammetshätta
En riktig MEGA-raritet igen. Med bara 7 tidigare fynd av arten skapade larmet på morgonen ett stort tåg från Ölands södra udde ut mot Södra lunden där den hittats.
Det är kul med drag som det kallas när larmet går och alla åker dit. Men det här var ingen rolig upplevelse. 4-500 personer trängdes kring ett buskage och försökte se en liten fågel som mesta tiden höll sig dold bland bladen.
Jag och Benjamin fick varsin skitobs på den och gav sedan upp och nöjde oss med det.
Fågeln som är släkt med vår svarthätta och trädgårdsångare lever annars kring medelhavet, men några få exemplar verkar kunna förirra sig upp till den kalla nord vilket vi tackar och bockar för.
6. Skärsnäppa
skärsnäppa
En i sammanhanget ganska vanlig fågel som jag av någon anledning haft oturen att missa ett antal gånger. Det är en fågel som till skillnad från många andra fåglar flyttar till oss på vintern och övervintrar längs våra kuster. Jag hade ett par mycket troliga skärsnäppor nere i Bohuslän senhösten 2013. Egentligen kan det inte ha varit något annat, men för att kryssa vill jag identifiera fågeln inte använda mig av uteslutningsmetoden.
Förra året fanns det rapporterade skärsnäppor på Ölands södra udde. Jag såg dem dock aldrig, men 2 av mina kompisar som var med hittade dem en morgon då jag och Benjamin tog sovmorgon.
I år skulle den bara slitas in och när alla andra stod och spanade ut mot horisonten efter labbar, tärnor och lommar stod jag och slet bland kärrsnäpporna på reveln vilket gav resultat. Fågeln stod och sov hela tiden och jag såg aldrig näbben på den, men en skärsnäppa var det i alla fall.
7.Gulhämpling
gulhämpling
En svensk häckfågel, men det är i de södra delarna av landet den häckar. För två år sedan fanns det en på Öland när jag var där, men vi struntade i att leta efter den då. Det fanns så mycket annat att hitta och jag kunde gott vänta. I år tänkte jag inte vänta. Nu skulle den kryssas om den larmades eller rapporterades vilket den gjorde. Sjungandes utanför ett vandrahem. Första försöket blev dock en dipp, men senare på eftermiddagen så sjöng den för oss.  Alltid lika skönt att bli av med s.k skamkryss. (enkla arter som man borde ha kryssat redan)
8. Tereksnäppa
tereksnäppa
En art som närmast häckar i Finland, men väldigt sparsamt längs bottenhavets kust. Under flytt dyker det upp något exemplar i Sverige då och då. Mest i Maj.
Den här individen larmades vid Tullgarn lagom när det var dags för helg, så jag och Benjamin bestämde oss för att åka om den larmades på morgonen vilket den gjorde.
Vi fick en riktigt fin obs på den och den gick stundtals riktigt nära oss och födosökte på en lerig strand.
Givetvis hade vi lämnat kameran kvar i bilen eftersom de flesta rapporter uppgett att det var långa avstånd.
9. Styltlöpare
styltlopare
Att jag skulle få kryssa styltlöpare i år fanns inte med i beräkningarna och när den ändå dök upp hemma i Frövisjön så var jag halvvägs till Öland, så det såg bestämt ut som att jag skulle missa den.
Under vår ölandsvistelse så dök den upp i Skåne och en skådarkompis till mig som var i Halland och också missat den hemma fick in den. Dubbelt tungt alltså.
Därför var det extra kul att den larmades ut hemma i Västmanland igen. I Ramnäs kunde jag och alla andra som var bortresta under Kristi Himmelsfärd kryssa den.
Styltlöpare är en mycket vanlig och långbent vadare i södra Europa, men här uppe väcker den uppståndelse. 28:e fyndet i Sverige om det rör sig om samma individ som verkar vara på Sverigeturné. Vilket vi får förmoda.
10. Dammsnäppa
dammsnäppa
En ganska vanlig ovanlig fågel som dyker upp varje år i Sverige. Den verkar dock inte stanna så länge på lokalerna den väljer att dimpa ner på, så jag har missat den ofta. Jag hade ingen större lust att åka långt för att se den, men när ett exemplar valde att stanna flera dagar utanför Botkyrka så tyckte jag att det skulle bli en fin lördagsutflykt. När vi kom fram så såg jag att det rörde sig i vassen nedanför vägen och där stod den pedagogiskt uppställd tillsammans med en grönbena och en rödbena. Snyggt och lättkryssat.
11. Sumpvipa
sumpvipa
Nyss hemkomna från en annan fågelutflykt dök larmet om Sveriges 11:e sumpvipa i Hedemora upp. Klart inom dragradien. Som vanligt när det rör sig om kvällslarm blev jag tveksam. Benjamin tjatade, men jag stretade emot. När en kompis ringde och hjälpte Benjamin att tjata så gav jag upp och så drog vi iväg.
Den gick fint tillsammans med tofsvipor och födosökte på ganska långt håll, men väl synlig och lätt att identifiera.
Just nu har jag 4 arter kvar till milstolpen 300 och här nedan kommer ett gäng kandidater som ska fylla på luckan upp dit.

  1. Fjällabb
    Vi åker snart upp till Flatruet, där det enligt andra ska vara omöjligt att missa denna coola labb som under lämmelår kan förekomma i stora mängder. Det sägs vara lämmelår på gång, och mina bekanta som redan varit uppe eller är uppe i fjällen rapporterar om detta.
  2. Dalripa
    Jag kan väl inte medge att jag slitit så hårt för denna, men några tafatta försök att hitta den på exempelvis Bodens skjutfält har gjorts. Nu ska vi upp till fjällen om en vecka, så jag räknar kallt med att hänga in den där.
  3. Tajgasångare
    En årlig besökare under höststräcket. Främst längs ostkusten och ute i skärgården. Jag har missat den år efter år. Mest på grund av att mina försök kanske inte varit allt för idoga, men i år ska den bara in. Eventuellt blir det en resa ner till Öland under hösten vilket också borde ge möjlighet till något annat kul.
  4. Stormfågel
    Vid västlig vind kommer de in mot vår västkust. Problemet för mig är att jag bor långt från västkusten och att jag inte har någon erfarenhet av arten. Sist jag var nere och kustskådade i Bohuslän såg folk runt mig flera stormfåglar ute vid horisonten. Själv stod jag där som ett fån utan att fatta vilken fågel som var vilken.
    Nu hoppas jag på en västlig sommarstorm under Gothia Cup eftersom jag råkar vara i Göteborg nu. Annars kan höstlovet vara ett fint tillfälle att åka dit, men så länge ska jag väl inte behöva vänta.
  5. Ringand
    En art som sakta börjar segla upp som en god kandidat för mig eftersom det av allt att döma verkar ha en stationär individ i Falkenberg. Har de den kvar i sommar när jag är i Göteborg blir det en liten avstickare.

De tre första av dessa 5 arter känner jag mig tämligen säker på att hänga in innan året är slut. De andra två känns mer osäkra, men under rätt omständigheter lika säkra som de andra två.
Dessutom brukar det dyka upp något ovanligt på närmare håll under höststräck eller varför inte en roligt sommarfynd av något skojigt som en svart stork, eller någon rovfågel.
Helt klar känns det nu som att jag når 300 i år. Frågan är bara när det sker och vad som blir min 300:e art.
Det optimala vore att det skedde hemma i Frövisjön, så jag kunde få bjuda mina skådarvänner på tårta eller skumpa. Men det är vanligare med vårfynd där, så det är väl att hoppas på för mycket.
Ingen av bilderna är mina egna utan de kommer från Wikimedia.

Månadens fåglar – Maj 2015

Den första maj 2015 kommer att gå till historien som en av de sjukaste fågeldagarna i mitt liv. Som jag redan skrivit i bloggen så började den i Värmland och slutade sent på gränsen mellan Dalarna och Västmanland och innebar 2 kryss för mig, 3 för Benjamin. Dessutom 2 efterlängtade frövisjökryss för mig. Småtrapp, svarthalsad dopping, ägretthäger x3, och biätare.
Det var en rejält bra start på en riktigt bra fågelmånad. Veckorna gick i sakta lunk och jag fyllde på årslistor och höll koll på min skog vid jobbet. På kvällarna blev det korta besök vid Frövisjön och vid Hässlösundet.
alvaret
Kristi Himmelsfärdshelgen var som vanligt vikt åt Öland för vår del. I år hade jag inga större förväntningar, men några enstaka kryss borde jag kunna få in. Dagarna innan byggdes det dock upp en del förhoppningar. Svarthakad buskskvätta, rostgumpsvala, gulhämpling mm larmades från ön och när vi åkte ner så såg det riktigt ljust ut. En bronsibis och rostgumpsalor larmades.
Vid en kisspaus i min pappas gamla hemtrakter kom dock ett larm som gav oss ångest och hemlängtan. En styltlöpare hade hittats i Frövisjön. För några korta ögonblick så övervägde vi att vända om, men tog oss i kragen och fortsatte söderut.
Väl nere på solen och vindarnas ö så var alla rostgumpsvalor och bronsibisen borta sedan länge och nu kändes allt dystert. Ett tröstkryss i form av en kaspisk trut hjälpte lite, men det var inte så här vi hade väntat oss starten på en vistelse på Öland.
Dagen efter vände allt uppåt igen, då vi fick vara med om att Södra udden tömdes på folk av ett larm på en sammetshätta i Södra lunden. Alla fick se den, även om vissa av oss bara fick en liten glimt av den. En riktigt tung art och sedan fick vi några riktigt angenäma dagar på ön. Alla kryssade och själv tog jag hem kryssligan med 4 kryss. Sammetshättan var nr 290 och med ytterligare 2 kryss efter den så åkte jag hem med en fin känsla av att vara riktigt nära 300 nu.
vigg
Även helgen efter blev en långhelg för mig. Felle skulle på konsert på Globen och jag tog ledigt och tillbringade dagen runt om i stadsnära våtmarker. Inga tunga rariteter, men min upplandslista fylldes på med en hel del smått och gott och jag fick möjlighet att bekanta mig med flera lokaler, jag tidigare bara besökt korta stunder.
På fredagen larmades en tereksnäppa vid Tullgarns slott, så lördagsutflykten blev snabbt bestämd för mig och Benjamin. Storasyster följde också med, men struntade i fågeln.
På söndagen hade jag avslutningsexkursion med min studiecirkel i Hjälstaviken. Vi studerade änder och måsfåglar vid tornet, kollade in strandängarnas och kohagarnas alla tättingar vid kokullen och avslutade med en tur i Vassen och Stora parnassen, där vi lyssnade på sångare.
Mitt i allt kom ett larm om styltlöpare i Ramnäs. Vilken osannolik tur man kan ha. Månadens stora dipp kom åter och alla vi som var bortresta under Kristi Himmelsfärd fick en andra chans.
smålom
Månaden avslutades sedan med en exkursion till Knuthöjdsmossen i Hällefors där vi efter en regnig dag fick uppehåll och lite duggregn och en ljuvlig kväll med smålom på nära håll.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 186 (personbästa månadslista)
Benjamin: 155 (personbästa månadslista)

Antal X

Jag: 8 (småtrapp, biätare, kaspisk trut, sammetshätta, skärsnäppa, gulhämpling, tereksnäppa och styltlöpare)
Benjamin 8 (småtrapp, biätare, svarthalsad dopping, kaspisk trut, sammetshätta, gulhämpling, tereksnäppa och styltlöpare)

Antal årskryss

Jag: 69
Benjamin: 73

Minnesvärda observationer
  • Svarthalsad dopping i Frövisjön
  • Sammetshätta i Södra lunden på Ottenby
  • Myrsnäppa i Frövisjön
  • Styltlöpare i Gnien
  • Småtrapp
  • Biätare i Hörksbyn
Månadens dipp
  • Styltlöpare larmas i Frövisjön ungefär samtidigt som bronsibis larmas på Ottenby och vi befinner oss i Västervik.

Månadens fåglar – April 2015

Det dåliga fågelvädret för tillfället gör att jag får lite tid att sammanställa tidigare månaders fågelskådande istället. Så här kommer april månad.
April började lite som mars slutade. Vårfåglarna fyllde på strandängar, åkrat och skogspromenader så jag åkte mest runt bland olika lokaler. Asköviken, frövisjön, bocksjön, lagårdsjön. Det mest spännande vi hittade var en järnsparv hemma på mammas matning. Annars var det mest de vanliga arterna.
Den 9:e april under påsklovet lånade jag och Benjamin en orrkoja i Hällefors. Spartanskt och lite mysigt, men Benjamin den stackaren plurrade på vägen ut och lyckades inte riktigt hålla sig varm under natten i vår låda av formplyfa.
Orrspelet vi bjöds på uppvägde det hela. 6 tuppar på riktigt nära håll runt om hela kojan.
orre
Sedan fortsatte april som vanligt igen. Fler och fler fåglar anlände och fler och fler fåglar sjöng längs min lunchpromenadsträcka.
Vi började besöka Hässlö på kvällarna som blev ljusare och ljusare. Pilgrimsfalken CX kom tillbaka med en hona i år igen och det blev lite fart på oss skådare igen. Var det samma hona som förra året? eller var det en ny?
Vi tror att det var samma, men hon blev senare bortkörd av en annan hona som i skrivande stund troligtvis ligger och ruvar i bolådan.
Den sista helgen i april så drog Västmanlands Ornitologiska Förening med mig i spetsen söderut mot Tåkern, där vi tillsammans utforskade sjön. Ganska likt Asköviken, men större och fler av varje art. Utom svarttärna och skrattmås där Asköviken är vassare.
Dagen efter den exkursionen så var det så äntligen dags för Frövisjön att återigen leverera en raritet. Den här gången var det en amerikansk kricka som hittat dit. En art jag saknade och som jag i min krysskalkyl räknat med att hänga in i år. Nu slapp jag i alla fall åka långt.
Detta var bara början på en period med het fågelskådning i Västmanland, men resten skedde på andra sidan månadsskiftet så det kommer i nästa inlägg.

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑