September brukar vara en ganska skådarintesiv månad för mig, men i år flög den likt alla flyttfåglar förbi ganska obemärkt.
Jag var dessutom lite lat och slarvig med att rapportera mina fynd på artportalen så min statistik ljuger kanske en smula.
Bra och varmt väder gjorde att man i alla fall kunde passa på att skåda innan jobbet i princip hela månaden, vilket jag också gjorde några gånger. Det gav blåhakar och rödstrupig piplärka vid Lövstagömslet ute vid Asköviken. Men jämfört med förra året var det ganska dött där ute. Eller så var det jag som var där vid fel tillfällen.
I mitten av månaden kände jag och Jocke att det var dags för en riktig skådardag och då styrde vi kosan mot Hjälstaviken. Gäss, änder, vadare och tättingar.
Sista helgen i september var det sedan dags för den årliga exkursionen Draglördag. En ospecificerad utflykt där vi låter larm och rapporter av ovanliga fåglar styra oss.
Dagen innan det var dags kom ett sent larm om en tajgasångare från Kolbäck, så var vi skulle starta vår dag var inte svårt att bestämma. Flera deltagare saknade tajgasångare och alla saknade den på Västmanlandslistan.
Gott om tättingar i form av bo och bergfink och en hel del mesar, men någon tajgasångare varken hörde eller såg vi på de 2 timmar vi skrotade omkring bland diken och buskar. Vi bestämde då att dra oss upp mot Hälleskogsbrännan för att försöka se en hökuggla som rapporterats på flera platser längs ”riksettan” mellan Virsbo och Västerfärnebo.
Gott om tättingar där också, men ingen hökuggla.
Kanske dags att döpa om exkursionen till dipplördag.
Det var i stort sett hela september. Ganska skralt på fågelfronten och inget spännande inom min dragradie. Nu var det bara att hoppas på att väderläget höll i sig och att oktober skulle bli så bra som vissa meteorologer börjar förvarna om.
Kortfakta
Antal inrapporterade arter
Jag: 90
Benjamin: 46
Antal X
Jag: 0
Benjamin 0
Antal årskryss
Jag: 1
Benjamin: 0
Minnesvärda observationer
Nötkråka på skolgården
Tomtkryss av gransångare
Lämna ett svar