Månad: januari 2017 (sida 1 av 2)

Fåglar jag fotat – Kråka

Man kan säga vad man vill om kråkor, men fascinerande är de i alla fall. De har för det mesta något upptåg på gång och är ständigt på sin vakt mot oss och andra rovdjur. Även om de själva står för en hel del predation på framförallt fågelungar och ägg, så står de också ofta för heroiska insatser när de ger sig på och kör bort andra jägare som närmar sig.
Just deras vaksamhet gör dem också till en riktigt svårfotograferad fågel, och varför just denna kråka nedan valde att samarbeta har jag ingen aning om, men den satt ganska snällt på sin stolpe och lät sig fotograferas.

Fotad i Skitviken, Västerås den 9 november 2013

Fåglar jag fotat – Kricka

Innan jag tog tag i mitt liv och började skåda fågel på riktigt, visste jag visserligen vad en kricka var, men eftersom krickor trivs bäst en bit ifrån oss människor så var det en fågel jag aldrig sett.
Jag trodde att det var en ganska ovanlig fågel som man på sin höjd kunde hitta på någon avlägsen plats i Norrlands inland.
Så fel jag hade. Den häckar visserligen inte direkt flitigt på de lokaler jag  besöker ofta här i Mälardalen, men den rastar i stora antal och med en tubkikare till hands är det svårt att förstå hur jag kunde ha missat den i så många år.

Fotat vid Lövstagömslet i Asköviken den 21 april 2013

Vinterskådning i Västergötland

Förra lördagen när vi var upptagna med att jaga runt efter arter i Västerås under Artrallyt så upptäcktes en vitvingad trut i Tidaholm. Eftersom artrallyt tog all vår fokus så dröjde det ända till i måndags innan vi ens upptäckte att den upptäckts.
Z frågade mig om jag var sugen på att dra vilket jag givetvis var, men vi hade ett evenemang för Vinterfåglar inpå knuten på lördagen så det skulle inte kunna dras förrän idag söndag.
Benjamin var också sugen, så vi såg till att fylla bilen med ytterligare två västeråsskådare och i morse kl 06.00 rullade vi från Västerås mot Västergötland och Tidaholm.
Drygt tre timmar senare rullade vi in i Tidaholm och parkerade vid stadshotellet och gick ner mot strandpromenaden där truten skulle hålla till.

Långt innan vi kommit fram kunde vi utan kikare inkassera årets första X. Den lyste vit lång väg och var ensam med ett gäng gräsänder i ån. Ett av det mest lättinhängda kryss jag någonsin fått.
Nu fick alla istället tid att fotografera och studera truten ordentligt.

Zsombor och Benjamin, glada kryssare i Tidaholm.
Efter ett tag var vi mätta på truten och eftersom vi alla mest besökt Västergötland under vårar bestämde vi oss för att försöka hänga in så många vinterarter vi bara kunde under denna dag.
Vi började med att leta efter strömstare i ån i Tidaholm, vilket lyckades efter viss möda och ett toabesök.
Därefter drog vi runt lite bland villorna och letade matningar och lyckades hitta domherrar.
Nu styrde vi kosan mot Hornborgasjön där det skulle finnas berglärkor, men vi ville passa på att skåda längs vägen så vi tog småvägar dit. Ett litet skogsbesök gav talltita, kungsfågel och trädkrypare. Gråsiska och härfågel varfågel hittades också på en äng.
Väl framme vid Hornborga hängde vi in både fjällvråk och ormvråk medan vi styrde mot Ytterberg där berglärkorna skulle finnas.

8 berglärkor gladde oss tillresta och en av oss fick dessutom kryss nummer två för dagen. Det blåste lite kallt, men lärkorna värmde och när de inte längre värmde oss så fick det bli lite kaffe.
Nu skulle vi leta efter en kungsfiskare men en liten felnavigering, eller snarare en liten feltolkning tog oss till en frusen å där vi istället fick njuta av steglitser och vinterhämpling och en varfågel som jagade.
Vi hittade till slut stället där kungsfiskaren setts, men vi lyckades inte hitta den. Däremot var det ett gäng skrakar i ån.
Nu avslutade vi vårt äventyr vid Trandansen där vi hittade två sångsvanar och en varfågel, men inte så mycket mer.
En mycket givande dag i ett landskap där vi aldrig vinterskådat tidigare. Kul och intressant och riktigt roligt med ett nytt kryss redan i Januari.

Pippipodden

Jag har länge saknat en podcast om fåglar och fågelskådning. Jag har till och med funderat på att försöka starta upp en själv, men bromsat mig själv eftersom jag vet att jag inte riktigt har den tid och det nätverk för att få till en riktigt bra fågelpodd.

Nu slipper jag vänta längre, för idag hittade jag denna trevliga nyhet på Natursidan.se. En pinfärsk podcast om fåglar och fågelskådning och det är Anders  Wirdheim och Christopher Gullander som ligger bakom den.
Just Anders Wirdheim tror jag många kommer att känna igen rösten på eftersom det oftast är han som radion ringer upp om de vill ha svar på fågelrelaterade frågor. Just nu i dagarna när ”Vinterfåglar inpå knuten” pågår så hörs hans röst ofta.
Så här ser beskrivningen av podden ut och det känns lovande och intressant. Ett bra upplägg, med två skådare som blandar aktuella fågelnyheter med kåserier och allmänt skådarsnack.

En podd om fåglar och fågelskådning, som blandar humor och allvar. Vi pratar om aktuella fågelnyheter och delar med oss av krönikor och kåserier. Ofta kommer en okänd/känd gäst eller två på besök. Som värdar står två passionerade fågelskådare med många års expertis i ryggen, Christopher ”Gullet” Gullander och Anders ”Widde” Wirdheim.

 
Jag har lyssnat på första avsnittet och tyckte det var bra. Lite ringrostiga  kändes de båda, bland annat fanns det passager där de lät lite väl mycket ”läsa innantill”, men jag är fullt övertygad om att de kommer att växa in i rollen som poddare och få ett mer naturligt flow i pratet och podden när de får några avsnitt i ryggsäcken.
Huvudsaken var att det var intressanta ämnen och det tycker jag nog att det var. Lite mer diskussioner skulle jag gärna se. Men det kommer nog vad det lider när de vågar avvika lite mer från manus.
De kända och okända gästerna som dök upp i detta första avsnitt var imitationer i lite mer humoristiska inslag, men jag hoppas att det i framtiden även bjuds in riktiga gäster till podden. Jag skulle jättegärna se t ex C3-metrologerna lämna sina fågelväderprognoser i podden när det drar ihop sig till vår och höststräck.
För att undvika att spoila så tänker jag inte skriva något mer om podden utan bara tipsa alla om den och se fram emot nästa avsnitt.
Man hittar den på följande länkar.
iTunes, RSS, Soundcloud

Storstadsskådning idag

I början av januari brukar vi alltid göra ett besök i Storstockholm för lite årskryssning och vinterskådning.
Framförallt är det Råstasjön och Lötsjön vi brukar besöka. Först var det bara jag och Benjamin som gjorde det till en årlig tradition men sen några år tillbaka har vi gjort det till en exkursion för Västmanlands Ornitologiska Förening och vi brukar vara ett 15-tal skådare härifrån som följer med.
Då detta eviga bilåkande är fågelskådarens stora dåliga samvete gjorde vi i år detta till en tågutflykt. Något som dessutom skulle ge oss chansen att ta oss in till Stockholms ström och Matningsflotten där. Trots detta utökade program så blev det färre deltagare. Bara 6 st personer deltog. Vad det beror på har jag ingen aning om. Lite tidigare start skulle det kunna bero på. Lite längre sträcka att gå är en annan. Oavsett vad  som gjorde att färre ville delta, så missade de en riktig kanondag och lite skönt var det att vi var få när vi skulle testa en ny idé.
Att transportera sig med tåg och tunnelbana gick riktigt bra och vi kommer att testa detta även nästa år.
Vi klev av tåget i Sundbyberg där två deltagare anslöt. Därefter promenerade vi genom Sundbyberg upp mot Lötsjön. Vi tog ett varv runt sjön och stannade upp där det fanns öppet vatten. Lötsjön är mer av parkkaraktär och en stor del är inhägnad med ankhus på en liten ö. Vi välkomnades till sjön av ett duvhökspar som flög förbi, men sen var det mest intressanta vi hittade rörhöna, sothöna, storskrake och grågås. En gröngöling lockade från ett träd längs stranden och en större hackspett som trummade gav oss lite vårkänslor.
Vid Råstasjön brukar vi göra 4 stopp. I sjöns sydvästra hörn brukar en stor grupp gråhäger övervintra och där finns också chans att hitta rörhöna och sothöna och så de gamla vanliga knölsvanarna, kanadagässen och gräsänderna. Vissa år brukar man hitta vigg och knipa här, men inte i år.
Andra stoppet gjorde vid matningen i sjöns nordvästra hörn. Här hittar man gott om fågel. Framförallt brukar man hitta en stor mängd koltrast som dominerar matningen. Har man tålamod kan man se en del lite ovanligare övervintrare här som rödhake och bofink. Vi tog vår förmiddagsfika här och väntade tills vi sett det vi förväntat oss. Gulsparv, grönfink, bofink, rödhake, nötskrika, grönsiska, gråsiska och så koltrast, blåmes, nötväcka och talgoxe så klart.
Stopp tre ligger längs sjöns norra strand och är det stopp som drar mest folk till sjön. Det är här man kan hitta den övervintrande vattenrallen och i år var den aktiv när vi kom fram och hela tiden vi stod där så var den synlig för oss.
Den poserade riktigt fint för mig.

När vi stod där så blev det plötsligt ett rackarns liv på skator och trastar och bakom oss dök dagens tredje duvhök upp och jagade trastar inne i buskarna.
Det fjärde och sista stoppet vid Råstasjön gjorde vi vid den östra stranden där det också finns öppet vatten. Här hittade vi en vigg, en sothöna och två rörhönor. När vi vände och gick tillbaka så hittades också två gärdsmygar.
Vi hittade det vi ville hitta vid dessa sjöar och började nu dra oss upp mot Hallonbergens centrum och tunnelbanan för vidare färd mot Kungsträdgården och Stockholms ström.
Matningsflotten vid strömbron är en plats jag länge velat besöka, men aldrig kommit mig för med att göra. Mest på grund av svårigheten att ta sig dit som bilburen. De gånger jag besökt Stockholms innerstad vintertid har det alltid varit av andra anledningar än fågelskådning och de gånger jag besökt Stockholm för fågelskådning har jag varit bilburen.
Artmässigt är det inga sensationer på strömmen, men antalsmässigt är det ganska häftigt. Massor av svanar, änder och sothönor.

Foto: Benjamin Rodling
Exkursionens enda besvikelse var att vi inte lyckades hitta någon sångsvan här. Men det kompenserades av en jagande duvhök när vi stod på Strömbron. Vi uppmärksammade det hela när alla måsfåglar och duvor tog till vingarna och när kråkorna kom och kraxade. Ganska snabbt fick vi syn på duvhöken och den hade lyckats separera en duva från sin flock som den förföljde. Duvan dök mot oss och duvhöken efter in under bron där vi stod och upp på andra sidan. Vid Operan lyckades duvan skaka av sig höken som drog iväg och hämtade andan. Bättre lycka nästa gång sa vi och packade ihop och gick mot Centralen för vidare färd hem till Västerås.
 
 

Fåglar jag fotat – jorduggla

Ytterligare en fågel jag missade när jag var på rätt bokstav. Jordugglan är en flyttande uggla och varje vår kan man se dem rasta här i Mälardalen när de är på väg norrut.
Vissa år uppträder de nästan invasionsartat och kan då också vara riktigt oskygga. Något sådant tillfälle har jag inte lyckats pricka in trots att jag sett en hel del jordugglor.

Fotad i Ersnäs den 21 juli 2012

Fåglar jag fotat – Isabellastenskvätta

När jag började den här serien hade jag förvisso sett en isabellastenskvätta långt ut på en åker i Sörmland, så den fastnade aldrig på något minneskort i kameran. Men efter att vi passerat I så åkte jag till Öland med VOF och där fanns en mycket mer sammarbetsvillig isabella. Tyvärr var vädret inte lika fotovänligt, men några suddbilder och en nästan skarp bild fick jag i alla fall.

Fåglar jag fotat – drillsnäppa

När jag började denna serie så påstod jag att jag fotat 227 fåglar och att jag troligtvis skulle få komplettera serien eftersom fler arter givetvis kommer att fotas under tiden jag lägger upp alla fåglar. Idag när jag går igenom listan så finns där 242 arter jag fotograferat och jag kan inte minnas att jag skulle ha fotat 15 nya arter 2016. Kollar jag lite mer noggrant ser jag att jag missat arter jag fotat för länge sedan. Drillsnäppa är en av dem, och de närmsta tre fåglarna i serien kommer att vara kompletteringar där endast en av dem är ett nytt foto för i år.

Fotad i Lånstagropen, Sätrabrunn den 15 juni 2013

Fåglar jag fotat – korp

Som alla kråkfåglar är korpen misstänksam mot oss människor och trots att den är relativt vanlig och gärna drar nytta av oss så är den inte lätt att komma riktigt nära. Jag hade visserligen chansen att få snygga bilder på korp när jag satt i örnkojan i slutet av förra året, men då var det mer spännande med örnarna så korpen prioriterades ned, men jag gjorde några försök.
En dag när jag skulle sätta mig i bilen efter jobbet så hörde jag en korp ganska nära. Kollade upp i en tall och där satt den. Jag hade kameran ganska nära till hands och lyckades skicka iväg några bilder. Ingen perfekt, men den här tycker jag mycket väl illustrerar en korp när man kommer lite närmre. Vaksam och försiktig och på väg att dra.

Fotad den 29 augusti 2016 på Hagabergskolan

Fåglar jag fotat – Kornknarr

Om jag ska välja ut något foto som eventuellt inte skulle kunna kvala in som ett foto på en fågel så är det just detta foto på en kornknarr.
Jag hade gått längs cykelbanan mellan Björnöbron och Gäddeholm och i sista kurvan på väg tillbaka till Björnöbron brukade en kornknarr spela. Jag satte mig där och tänkte filma det hela eftersom lätet i sig på en mörk film räckte gott för mig. Då flyger plötsligt knarren upp och sätter sig på en stubbe mitt framför mig. Jag slutade omedelbart att filma och försökte istället få en bild, men kameran stod på automatik och bilden blev bra mycket mörkare än vad det egentligen var. Men tittar man noga ser man en fågel, eller åtminstone ett öga på en fågel.

Fotad vid Hässlö den 20 maj 2013

« Äldre inlägg

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑