För mig är det lite så med måsar och trutar att jag ser dem på fotoavstånd och bra när jag inte har kameran till hands eller är ute för att titta på fåglar.
På fågellokaler när jag har kikare och kamera till hands håller de sig ofta på avstånd. Men när man är ute på stan och promenerar eller sitter och fikar vid någon uteservering dyker de gärna upp nära.
Här i Västerås är silltrut en raritet som ses någon enstaka gång i hamnen tillsammans med gråtrutar. I Frövisjön saknar jag fortfarande den.

Silltrut – Ulriksdal


Men om man åker 10 mil österut till Stockholm så är de inte ovanliga. Där dyker de upp vid uteserveringar och tigger brödsmulor av en.
Den här gynnaren fotade jag faktiskt när jag hade varit på en förskola i Solna och installerat en ny router. Jag skulle till Hjälstaviken efter att jag gjort det, så därför hade jag kamera och kikare med mig för en gång skull. Fast nå vidare sammarbetsvillig var den inte. Satt där på taket och tjurade ville inte visa upp sig ordentligt.