När jag flänger omkring på förskolor så får jag forsera en och annan grind som kräver en del hjärngympa för att klura ut hur man öppnar. Företagen som tillverkar dessa säkra öppningsanordningar verkar ha kommit överens om att det ska finnas lika många lösningar som det finns förskolor i Sverige.
Intressant fenomen är det i alla fall och jag undrar för vem man skapar dessa svårforserade saker. Idag gjorde jag dessutom illa mig på en av dem, så nu tror jag att jag kommer att åka på en blånagel.
Men tillbaka till frågan. För vem skapar och sätter man upp kluriga grindar. Man kan tro att det rör sig om säkerhet för barnen så att de inte ska kunna ta sig ut till farliga platser utanför förskolans gård. Men jag har jobbat på förskola och ytterst få barn försöker ta sig ifrån gården. De som av någon anledning vill rymma lyckas ofta göra det i alla fall.
Jag har också jobbat på förskolor utan egen gård där vi delat gård med bostadsföreningen och saknat inhägnad helt. Visst var det en del ungar som knatade iväg utanför gården, men i och med att vi som jobbade där ständigt var medvetna om att det inte fans något staket så vaggades vi aldrig in i någon trygghet utan upptäckte snabbt om någon gick för långt. Ungefär som när man är på Skansen eller i skogen med en barngrupp.
Nej jag tror nog att dessa idiotiska uppfinningar är till för att skapa denna falska känsla av trygghet hos föräldrarna och personalen. Med tanke på att man kan skada sig på dem och det faktum att förskolepersonal är mer på alerten utan säkerhetsgrindar så är jag fullt övertygad om att de ställer till mer elände än vad de tillför säkerhet.
Men det är klart, de håller garanterat ute elaka vuxna som annars lätt skulle kunna ta sig in på förskolegårdarna och kidnappa barn.
Till er som letar förskola till era barn vill jag bara säga. Tänk om! Ju mer svårforserad grinden till gården är, desto mer benägen är personalen att sitta och fika på gården 😉
Lämna ett svar