Att fågelskåda med barn

Jag har ofta med mig min son ute i markerna när jag skådar fågel och för mig har fågelskådningen blivit en riktigt trevlig pappa/son aktivitet och intresset från sonens sida är än så länge lika stort som mitt.

Min son är 7 år och har följt mig ut i skog och mark sen hans intresse blommade upp under sommaren när han fyllde 6.

Lite nyfiken på mina krysslistor var han redan som 5-åring men när han började läsa själv så var en liten fågelbok han fått på ett öppet hus vid Naturskolan i Asköviken en riktig injektion i hans intresse, och i den boken började han kryssa.
Han får ofta uppmuntrande kommentarer från andra skådare som lätt imponeras av hans för sin ålder stora kunskap om fåglar och han har upptäckt att många imponeras av att hans lista, så han är väldigt snabb att berätta hur många kryss han har.

Då och då får jag frågor om hur det fungerar att plocka med en liten kille så pass mycket som jag gör, och hur jag gör för att hålla honom intresserad.
Eftersom jag själv tycker att detta är jätteroligt och jag gärna skulle se fler barn ute på fågellokaler så ska jag försöka dela med mig av mina erfarenheter och kanske kan de fungera som goda råd.

Utgå alltid från barnets intresse

Även om intresset från början var mitt så måste jag när jag började ta med min son acceptera hans vilja och tålamod. Jag kanske hade hittat den där dammsnäppan om jag fått stå med tuben ensam och systematiskt letat av hela strandängen, men med ett barn med får man prioritera bort X för att ge honom en upplevelse som han trivs med.

I början fick det bli kortare utflykter och jag vet inte hur många gånger som vi fick vända hem nästan omgående för att han frös, blev myggbiten, blev kissnödig.
Med tiden har tålamodet ökat och i takt med att hans kunskap har ökat blir han mer stimulerad av att leta efter svårare och svårare arter.

Jag har aldrig tvingat med honom mot hans vilja, däremot har jag övertalat honom ett antal gånger och just min son kan vara en smula bekväm av sig hemma i soffan framför TV-spel eller barnprogram så en extra puff för att komma ut och röra sig kan behövas.

I de fall vi sagt att han måste gå ut och göra något för att han varit inne för mycket så brukar han fråga om vi kan åka ut och titta på fåglar.

Lyssna mycket

Barn som lär sig och tycker om det tjatar och upprepar sig, något alla föräldrar med barn som lärt sig läsa kan intyga. Då läses det på skyltar, mjölkpaket och var än det dyker upp ord.

Samma är det med fåglar. Vår son fick en fågelbok med ljud som han spelade både fram och baklänges och upp och ner med och förhörde både mig och min fru på läten. Han berättade om fåglar för alla och kunder rabbla allt möjligt om dem.
Även för mig som är fågelintresserad blev och är detta en prövning. För att behålla hans intresse gäller det att lyssna och inte själv tappa intresse för hans intresse.

Praktiska tips

Åk aldrig ut hungrig

Kanske en självklarhet för många, men jag kan ibland vara lite för spontan och åka iväg direkt när jag hämtar honom från skolan, och har han då inte hunnit få i sig ordentligt med mellanmål så blir vistelsen i fågeltornet inte långt. Samma sak gäller toalettbehov.

Vänd hem direkt

Som jag nämnde under första stycket. Vill inte barnet vara kvar, så åk hem, det har man igen nästa gång man vill ha sällskap.

Utöka utflykterna gradvis

Barn klarar mer än man tror, och det är inga problem att ha med en 6-åring på en heldagsutflykt så länge barnet själv blir stimulerat och trivs. Men det gäller att upptäcka barnets intresse och vad det är som kan få det att hålla fast fokus och glädjen. När man väl har koll på det kan man välja bort det som inte tänder glädjen på samma sätt och göra tuffare och längre utflykter där man vet att det fungerar.

Tro på ditt barn

Jag har alltid tagit min sons kunskaper på största allvar och aldrig viftat bort eller nonchalerat honom. Istället har jag tagit diskussionen med honom precis som jag skulle göra med en vuxen där jag ställer mig en smula tveksam.
Självklart så dyker det upp obsar där han har fel men då är det viktigt att han får vara med om att komma fram till det. Det är inte jag som bestämmer vad han hört och sett.

Mata fåglar hemma

Bästa miljön att odla fågelintresset är hemma. Matningen hemma hos oss är min sons lika mycket som den är min. Vi håller koll på arterna och för statistik tillsammans.

Skaffa en pall

Använder du tubkikare så anpassa höjden för barnet. I vårt fall så blev ståhöjd för sonen, lagom sitthöjd för mig. Så jag bar alltid med mig en trebent ihopfällbar pall ut. På det sättet blev det enklare att dela på tubkikare.

Nu har jag nyligen skaffat mig en ny tub och då fick sonen ärva den gamla, men han får den inte förrän han klarar av att bära den själv. Fram till dess är den fortfarande min, men den följer ofta med ut i fält nedpackad i min ryggsäck.

Servera inte allt

Många av min sons kryss har han fått serverat på det sättet att jag hittat en fågel och sen har han fått ta över tubkikaren med fågeln mitt i blickfånget. Efterhand som hans kunskap ökat har han faktiskt bett att få leta själv, men ibland har jag också krävt att han ska göra det. Aldrig att jag skulle göra detta med en svår art utan här får man ha lite gott omdömme, men ta en diskussion om vad det är man ska titta på och hur man ser att det är t ex en småsnäppa eller dvärgmås. Det samma gäller läten. Ge barnen en chans att klara av att artbestämma själva. Det ger dem utmaningar och utmaningar får intresset att frodas.

Utrusta ditt barn

Utrustning är viktigt för en lyckad fågeltur och att stå och vänta på att den vuxne blir klar är inte roligt alls. Då tappas tålamodet snabbt och man blir kissnödig och hungrig och myggorna bits hårdare.

Det handlar inte om att köpa dyr toputrustning, men man ska undvika leksaksskräp. En riktig handkikare kan man få för en tusenlapp och den kommer garanterat till användning som lånekikare även om barnets intresse skulle svalna.
Anteckningsböcker, en egen fågelbok, torra och varma kläder och en bra ryggsäck som gör det lätt att bära sin egen matsäck.

Ge barnet ett svalankonto

Det här är kanske inte det första man ska göra, men när intresset växt till sig och ditt barn börjar hålla koll på sina kryss så kan det vara bra att hjälpa det med att upprätta ordentliga krysslistor. Jag började med excelblad som jag underhöll och ganska snart så insåg jag att det var lika bra att skapa ett svalankonto också och lägga till Lilleman som medobservatör.
Nu har han med lite lätt guidning från mig börjat lägga in egna rapporter och tycker att det är jättekul att se sitt namn på Dagens Fågel.