Stockholmare

Vi har haft en gulkindad kricka i Frövisjön i veckan och den har gjort att den normalt sett lugna tillflyktsorten inte varit lika lugn de senaste dagarna. Idag var det lördag och då dök det upp ännu mer folk.
Den gulkindade krickan had dock inte den goda smaken att visa sig idag och som enda lokala skådare på plats fick jag börja tipsa om andra platser att hitta roliga fåglar på, för om folk ändå var här ville de passa på att se så mycket som möjligt. Mindre sångsvan i bocksjön och lite ugglor i skogarna ville några stockholmare se.
Jag gillar stockholmare, de är sociala och lätta att ge sig i slang med, men de har en egenhet som är ganska lustig. De kan inte lära sig att uttala ortsnamn rätt utan uttalar dem som de tror att de ska uttalas eller som de skulle ha uttalats om det varit en förort till Stockholm.
Har man aldrig hört ortnamnet uttalats av lokalbefolkningen kan man heller inte veta bättre, men om man språkar med folk från trakten så lyssnar man väl på dem och tar efter. Men inte Stockholmare, de nästan rättar en istället.
Så om du är Stockholmare och tänker bege dig till Västmanland den närmaste tiden kan du träna på uttalet av följande orter.
Tortuna uttalas inte Tor-Tuna, det uttalas tårrt-una
Ramnäs uttalas inte Raamnäs som i tavelram utan Rammnäs som i ”ramma”
Skerike ska inte läsas det uttalas kort och gott chärke

Folk från alla möjliga delar av landet fixar det där med att lyssna på lokalbefolkningen och sedan åtminstone försöka uttala orterna likadant. Varför ska detta vara så svårt för stockholmare?
Den sistnämda orten i listan ovan vet jag inte ens om vi som bor här känner till om man uttalar det som det står skrivet.