Fågelskådning blir lätt lite enformigt på vinter, men som bonus kommer man i alla fall riktigt nära många fåglar.
Dagens morgon tillbringade jag i skogen och tittade på hackspettar, nötkråkor och mesar. Jag hade hoppats på en gråspett, men den behagade inte visa sig. Men att åka ut i skogen när det fortfarande är mörkt och vara där när fåglarna vaknar till liv och kommer till matningen är ren och skär njutning trots minusgrader och snöfall.
Korpen är morgonpiggast, sen domherrar och hackspettar och efter det kommer mesar och nötväckor igång. Idag var det dessutom en koltrast som är morgonpiggare än alla på plats.
Nötkråkor och nötskrikor är däremot riktiga sjusovare så de fick jag vänta på i över en timme.
När jag skulle hem tog jag en omväg och tittade efter strömstare utan resultat, men fjällvråken jag såg förra helgen var kvar vid Rålken och på ett hygge inte långt därifrån hittade jag orrar, en art som man hör mycket på våren, men eftersom de under vår och sommar är mer markbundna är de inte lika lätt att få syn på.
På vintern däremot käkar de björkknoppar och brukar vara ganska lätta att få syn på. Den på bilden käkade inte björknoppar utan satt och spanade över ett hygge i en talltopp.
Eftersom detta var sista dagen på skådarhjälpsrallyt så avslutade jag med en sväng ned till hamnen för att få in några sjöfåglar. Gräsänder och gråtrut lyckades jag hitta, men det var blåsigt och kallt så jag struntade i att leta vidare efter annat och slutade på ganska mediokra 31 arter.
Lämna ett svar