Månadens fåglar – April 2014

Vabbar idag, så nu har jag tid att fortsätta min dokumentation av fågelåret 2014.
Mars hann ta slut, men bilen hade knappt svalnat innan det var dags för nästa raritet att dyka upp i Södermanland. En isabellastenskvätta siktades utanför Strängnäs och soltimmarna hade blivit fler, så nu kunde jag ge mig iväg en vardagkväll. Den här gången ville inte Benjamin missa ett X så jag fick sällskap av honom dit och där träffade vi halva Västerås kändes det som.

April är annars en ypperligt trevlig fågelmånad. En del vinterfåglar är kvar och vårfåglarna anländer i allt stridare ström.
Vi hade årsmöte i VOF i Ramnäs och inledde det med en guidning av olika fågellokaler i Surahammars kommun.
Den 10:e fick jag följa med min mamma ut på en myr för att ge henne sin 70-årspresent. En morgon med orrspel. Det var första gången jag själv bevittnade ett sådant, så jag var lite som en 5-åring dan före julafton och sov inte många timmar. 14 tuppar och en höna lyckades vi se. Dessutom årets första gluttsnäppa och en ljungpipare.
//youtu.be/7Wp_XI9ERYM
Sen rullade månaden på i ganska snabb takt. Årskryss efter årskryss hängdes in för både mig och Benjamin. Påsklovet ägnades åt skogsfågel och jag letade tjäder i skogarna norr om Västerås. Viss framgång på ett säkert ställe, som tyvärr blir mer och mer kalhugget. I en relativt orörd skog som enligt mig borde ha viss potential blev det dock en nitlott.
Mot slutet av månaden började man så smått bli sugen på ett kryss igen och  en tur till Hornborgasjön med VOF rådde bot på den abstinensen. Vi startade från Västerås tidigt på morgonen och var vid fågeludden kl 8 där vi kunde blicka ut över en spegelblank sjö med doppingar och skrakar. Mitt i sjön hittade vi den svarthalsade doppingen som var ett av målen för resan.

När vi stod i södra delen av sjön fick vi larm om brandkronad kungsfågel bara en kilometer därifrån. En mycket bättre observation än den tidigare jag hade från Öland där en ensam barndkronad hoppade runt bland vanliga kungsfåglar högt uppe i talltopparna vid Stenåsabaden.
Som om detta inte var nog kom ett beredskapslarm från Rügen. Prärietranan hade lämnat Tyskland i riktning mot Sverige.
Prärietranan blåste över Atlanten vid någon orkan för 5-6 år sedan och har sedan dess följts så noga den nu kan följas av ornitologer i hela Europa. Den har setts i alla våra grannländer, men inte här, så nu var det full beredsakap i skådarsverige.
Att just detta MEGA-larm sedan skulle komma i Västmanland var mer än vad jag vågat drömma om, men den 29:e kom det. Strax utanför Västerfärnebo hade Daniel Green hört och sett en prärietrana. Nu skulle den bara återfinnas. Ett massivt uppbåd av skådare anslöt för att hitta den, men Benjamin hade stukat foten så han och jag tog det lugnt och Västmanlandskryssade Ejder hemma på Västeråsfjärden. När vi stod på Björnös norra udde kom larmet vi väntat på. Prärietranan återfunnen. Vi satte oss i bilen och åkte upp och trängdes med hundratals andra skådare för att äntligen få en glimt av en av Europas mest kända fåglar.
Västerfärnebo fick en valborg de sent ska glömma, med tusentals fågelskådare från hela landet på besök i en by med runt 400 invånare.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 126
Benjamin: 66

Antal X

Jag: 3 (Isabellastenskvätta, svarthalsad dopping och prärietrana
Benjamin 3 (Isabellastenskvätta, prärietrana och alfågel)

Antal årskryss

Jag: 51
Benjamin: 28

Minnesvärda observationer

• Valborgsdrag med prärietrana i Västerfärnebo
• Orrspel på Skennaren
• Isabellastenskvätta på aphåll utanför Strängnäs
• Ejder och alfågel i Västmanland
• Kungsfiskare försöker etablera revir vid Trådarön
• Hornborgasjön

Månadens dipp

• Prutgås flyger förbi när jag står och stirrar i tuben