Månad: mars 2015

Händelserik fågelhelg

Efter att proppen gått ur ugglorna under veckan som gått kändes det ganska bra att jag skulle leda en uggleexkursion på lördagkväll, men när helgen kom så fanns det annat än ugglor att upptäcka och se runt Västerås.
Jag började med ett besök vid Frövisjön direkt efter jobbet. 750-800 sångsvanar hade valt att rasta där och tidigare hade även 5 mindre sångsvanar observerats. Jag hittade en mindre sångsvan och årskryssade också kricka.
Lördag morgon ställde jag klockan tidigt för att göra ett besök vid Trådarängarna. Det var något jag bestämt tidigare, så att det dök upp en rapport om fjällgås där blev en rolig bonus. Halv 9 hittade jag fjällgåsen och larmade den på vårt lokala larm. Nästan samtidigt larmades den på BirdAlarm av en skådarkompis till mig. Men honom såg jag inte till. Var stod han?
Jag ringde upp honom och det visade sig att han stod vid parkeringen bakom en dunge. Exakt samma sak hände förra året. Trådarängarna, fjällgås och jag och han hittar fågeln oberoende av varandra. Fjällgåsen gick dessutom nästan på samma ställe som då. Spooky.
Lappuggla
 
 
Lördag kväll var det så dags för uggleexkursion. 22 deltagare skulle åka tillsammans på leriga skogsvägar och förhoppningsvis skulle vi hitta någon uggla också. Det hela började riktigt bra. När vi kom fram till första stället stod det folk där som sett en lappuggla födosöka, men nu satt den någonstans i andra änden av ängen. Jag tog med mig min tub för att försöka hitta den åt de andra deltagarna. Eftersom det inte var första gången jag letar efter lappuggla där så var jag beredd på att få leta ett tag. Döm om min förvåning när jag ställer ner tubkikaren kikar in i okularet och stirrar rakt in i ögonen på en lappuggla.
Kvällen kunde inte ha börjat bättre. Strax därpå drog en sparvuggla igång en bit därifrån, men alla deltagare hörde den bra. Innan vi åkte därifrån fick vi dessutom höra en annan lappuggla ropa. Ett riktigt lyckat stopp.
Vidare mot ett ställe där hornuggla spelflugit de senaste dagarna. Vi hade nu god möjlighet att hinna dit innan det blev för mörkt för att öka våra chanser att också få se den ugglan. Rätt tyst när vi kom fram, men det dröjde inte länge innan vi hörde även hornuggla. Kanske också vingklappet, men det var ganska långt bort så det vågar vi inte svära på. Den kom sedan närmare och vi fick se den flyga över vägen.
Nu hade vi den svåraste och de två lättaste ugglorna kvar. Pärluggla, kattuggla och slaguggla. Men som så många gånger förr med ugglor så ska man inte ta något för givet. Ingen av dem ville samarbeta med oss. Kvällen avslutades sedan där vi startade och i mörkret fick vi återigen höra lappugglan som satt riktigt nära och ropade.
Söndagen tog jag och Benjamin en tur ut till Asköviken. Inga större förväntningar, men ett och annat årskryss skulle vi nog lyckas hänga in. Vi startade vid Lövsta och gick hela vägen runt viken till Tornudden. Trana, enkelbeckasin, sånglärkor, bläsgäss, knölsvan och vid Rastis kom en ståtlig kungsörn flygandes förbi.
Ute på viken årskryssades sedan salskrake och storskrake och på vägen ut mot tornet huggorm.

En fin kväll i skogen

Under helgen kom våren på riktigt hit till Mälardalen. I söndags var jag och Benjamin ut en sväng till Asköviken och lyssnade på lärkornas vårkonsert, årskryssade skogsduva och hade det allmänt mysigt.
Tyvärr så kom vårvärmen med kraftiga vindar så det har inte varit så lätt att lyssna på ugglor som också borde ha fått vårkänslor. I måndags var det vindstilla men lite mulet så då var jag ute med J och lyssnade. Lappuggla och slaguggla, men inget mer, fast vi såg på svalan att hornuggla hade ropat bara 15 minuter innan vi kom till det ställe jag tidigare hade hört den.
sparvuggla
Igår var det halv storm ute och jag hade föräldramöte med Felles fotbollslag. Riktigt bra att de bokat in det en blåsig kväll.
Idag var det strålande väder hela dagen och jag var hemma med Benjamin som hade en gräslig hosta. Vinden var svag och inte ett moln på himlen, vilket gjorde att det var upplagt för en fin ugglekväll. Jag hade tänkt att köra hårt och vara ute länge, men det visade sig att båda barnen ville med, så jag lovade att vi skulle vara hemma till nio.
Mina förväntningar var stora, men jag gjorde vad jag kunde för att dölja det för barnen. Det hade knappast varit första gången som förutsättningarna känts utmärkta, men ugglorna trots det är tysta.
Nu behövde jag inte oroa mig. Det blev en riktigt bra kväll. 5 arter ugglor och minst 9 individer på 5 stopp.
Vi började med vår minsta uggla, sparvugglan. Den har varit riktigt pålitlig på ett ställe vi känner väl. Ett ställe jag dessutom hade lappuggla ropandes på i måndags.
Idag verkade dock sparvugglan inte vara med på noterna. Vi lyssnade och lyssnade och blev lite kalla om öron och fötter utan att den ville komma igång. När vi gav upp och gick till bilen drog den igång och spelade på rätt bra, så vi fick gå tillbaka.
Nästa stopp var ett ställe där vi haft slaguggla de senaste åren, men inte i år. Kunde det bli premiär?
Vi klev ur bilen och packade upp lite fika och satte oss och väntade, men behövde inte vänta länge förrän vi fick höra en slaguggla en bit bort. Sakta kom ropen närmare och plötsligt såg jag hur en gren på en gran gungade till. Några rop därifrån och sen flög den ner och satte sig i ett träd alldeles nära. Där var den tyvärr tyst innan den flög över fältet och in i granskogen på andra sidan där den höll igång ett bra tag.
Samtidigt som vi följde slagugglan så höll en kattuggla konsert från en annan dunge. Kvällen hade precis börjat och vi hade redan tre arter. Oavsett om vi skulle höra något mer så kändes det som att kvällen var lyckad.
Vi gjorde sen några korta stopp efter vägen till nästa ställe där jag tidigare år haft både pärluggla och slaguggla. Ikväll var det dock tyst där.
Vidare till nästa ställe där vi fått höra att det hörts både pärluggla och kattuggla i måndags. När jag kliver ur bilen är det full fart där. Kattuggla riktigt nära och en slaguggla en bit bort och strax därpå hörs pärluggla på andra sidan vägen. Jag hade lite svårt att urskilja pärlugglan i allt liv, men Benjamin som sitter i bilen och slipper störas av kattugglan kunde med lätthet identifiera den. Vi byter position för att höra bättre, men då kommer en kattuggla och klävittar för fullt vilket får pärlugglan att tystna och sen hör vi den inte mer.
Nu var en riktigt lyckad ugglekväll ännu mer lyckad. Ungarna vill hem, men jag bestämmer att vi ska ha en art till innan vi ger oss. Vidare till stället vi hade slaguggla på i måndags och hornuggla i fredags.
Slaguggla som vi redan haft på två ställen kändes inte viktig, så vi gjorde bara ett kort stopp där och drog vidare ut på fälten där hornugglan håller till. Vi mötte en annan skådare som inte hört den, men det gjorde inte mig nedslagen. I måndags hörde vi den inte, fast andra hörde den bara 10 minuter före oss.
Knäpptyst när vi kommer dit, men efter en ganska kort stund hör jag ett svagt hoande inne från en granplantering. Jag hämtar ungarna som valt att sitta kvar i bilen. De hör den också och går och sätter sig i bilen. Då drar den igång på andra sidan vägen och jag hör också det karaktäristiska vingklappet.
Nu drar vi hemåt igen och vi har god marginal till klockan blir nio.

Gåstider

För er som inte märkt det, så är våren här. Lite blåsig och kall än så länge, men de första tappra flyttfåglarna har redan anlänt hit och det börjar bli riktigt roligt att vara fågelskådare igen.
Lärkor och tofsvipor ses i våra våtmarker, men det jag tycker är mest spännande just nu är alla gäss som rastar på åkrar runt om oss.
Flockarna som än så länge bara räknas i hundratal domineras av grågäss, sädgäss och en hel del kanadagäss. Men det är nu man ska ut och leta guldkornen. Bläsgås, spetsbergsgås och fjällgås.
Runt Västerås har vi framförallt 4 ställen som besöks av många rastande gäss. Asköviken, Bocksjön, Frövisjön och Trådarängarna. Men det går utmärkt att hitta gäss överallt. Det enda som krävs är en höstsådd åker eller vall som de kan hitta föda på.
Frövisjön som är lite av en favoritlokal för mig är än så länge isbelagd och erbjuder inte det skydd som fåglarna vill ha från rovdjur, därför är det ganska lugnt där. Bocksjön, Trådarängarna och Asköviken har däremot ganska skapliga gåsflockar nu och igår var jag ute vid Asköviken och hittade bläsgäss som var rapporterade. Spetsbergsgås var också rapporterad, men dessa lyckades jag inte hitta i går eftermiddag.
spetsbergsgås
B
ild från Wikipedia
Det var nu som det gällde för mig. Skulle jag strunta i årslistorna som jag sagt och hoppa besök på säkra ställen, eller skulle jag ta det lugnt och åka till Trådarängarna där det inte fanns några rapporter och kanske leta fram något själv.
Jag valde det sistnämnda och packade med mig frukosten ut, men det var blåsigt värre och mest grågäss på plats. Runt 200 st och några kanadagäss. Efter 20 minuter tyckte jag att det fick räcka, men det fanns en gåsflock på en vall som inte sågs så bra från plattformen så jag stannade till efter vägen och tog fram tubkikaren och började räkna grågässen där också. Mitt i flocken hittade jag en ensam sädgås och två spetsbergsgäss.
Det gick ju riktigt bra att strunta i årslistorna och ändå fylla på dem.
Dagens bästa var annars havsörnen som flög över tomten lite senare på dagen, när jag och Benjamin kom tillbaka från affären.

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑