För er som känner mig väl, och de som är vän med mig på facebook är det nog omöjligt att ha missat att jag just nu är väldigt nära 300 arter i Sverige. 298 arter har jag sett och faktum är att jag just nu i skrivande stund kunde ha nått just 300 om jag hade valt att åka till Halmstad i morse som jag först tänkte.
Foto: ”Alpendohle” av Günter Hildebrandt aka Hulle – Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Alpendohle.jpg#/media/File:Alpendohle.jpg
Det är nämligen så att en alpkaja för första gången någonsin hittats i Sverige i ett koloniområde i Halmstad. Dessutom finns det en ringand i Falkenberg som jag skulle kunna ta en titt på på väg dit eller hem.
Att vi inte åkte idag är av mer logistiska och praktiska skäl på hemmaplan, än att jag på något sätt grubblar över det dilemma jag nu står inför. För jag kommer nog att åka ner på måndag om fågeln är kvar.
Dilemmat handlar om huruvida alpkajan är spontant uppträdande här, eller om det handlar om en förrymd burfågel.
SOF-BirdLife som hanterar det vetenskapliga med Svenska fåglar har en kommitté (Rk) som granskar alla fynd av ovanliga fåglar och delar då upp dem i olika kategorier. Här kan man läsa om de olika kategorierna.
Det finns alltså fem kategorier A-E där A är spontant förekommande fåglar som t ex talgoxe och E är förrymda burfåglar som t ex undulat. Däremellan finns för vetenskapen och statistiken en ytterligare 3 kategorier. B är gamla fynd av spontant förekommande fåglar. Tidigare än 1949 och hit hör t ex den utdöda garfågeln. C är fåglar som härstammar från inplanterade och förrymda fåglar som t ex kanadagås och fasan.
Sen finns kategori D där man placerar fåglar som inte riktigt går att bestämma till en viss kategori.
Rent vetenskapligt behövs dessa kategorier och jag ifrågasätter dem inte, men eftersom Club300 också använder dem i sina kryssregler skapar just kategori D som är som ett limbo för fåglar ett visst dilemma för oss som kryssar.
Placeras fågeln i kategori D är den inte kryssbar enligt dessa regler. Men eftersom kategoriseringen inte på något vis är definitiv utan snarare tvärt om en kategorisering i väntan på mer fakta så kan en viss fågel och enskilda observationer mycket väl komma att bli kryssbara senare.
För det mesta spelar det väl ingen större roll. Jag har en extra lista för tveksamma observationer dit jag fört in fåglar som mandarinand, gulkindad kricka m fl.
Dilemmat just nu för mig är att alpkajan skulle kunna bli nummer 300 och eftersom det i detta fall eventuellet rör sig om en kategori D-fågel så är den fullt kryssbar tills den eventuellt placeras i den kategorin av Rk.
Om jag åker ner till Halmstad så kan det alltså hända att jag först kryssar den och sen blir av med mitt kryss. Ett så kallat backstep.
Om jag inte åker ner och den blir godkänd av Rk så missar jag ett historiskt förstafynd i Sverige som nummer 300.
Visst är det ett riktigt I-landsproblem. Men likväl är det ett jobbigt val jag står inför. För vi måste också väga in att min trehundrade art skulle bli något att fira. Inte att grubbla över.
Nåja, jag har valt att åka tidigast på måndag och jag har hela helgen på mig att grubbla och innan Rk kommer till beslut så räknar jag med att hinna med några arter till, så att jag klarar ett backstep utan att halka ner under 300-strecket.
Lämna ett svar