Månad: december 2016

Årslistan 2016

Nu har jag återigen halkat efter med bloggandet. Det kom liksom en jul och krävde uppmärksamhet.
Jag går igenom mina foton och sorterar dem i bokstavsordning för att fortsätta med fåglar jag fotat efter nyår. Jag ska också sammanfatta månadens fåglar i november och december som efter oktober kommer att framstå som relativt torftiga, men de innehöll en del skoj som ett västmanlandskryss, årskryss och ett fotokryss.
Tills dess får ni hålla till godo med en sammanfattning av året i form av en lista.

Årets första – Koltrast
Årets art – sibirisk järnsparv
Årets bild – Ringtrast i morgonljus
Årets drag – Brunsångare vid Segerstad
Årets dipp – Omväg hem från Öland för en skitart som nilgås
Årets X – Azurmes
Årets lokal – Grosshamn
Årets resa – Sportlov i Bohuslän med Lunnefågel
Årets resa 2 – Med VOF till Öland. Härligt gäng och härliga fåglar
Årets fågeldag – 17 oktober på Öland
Årets tack för den – Svartvingad vadarsvala dagen innan vi drog till Öland
Årets tomtkryss – gransångare
Årets häckning – Dubbla kullar svarthalsad dopping i Frövisjön
Årets ädelkryss – 2x busksångare
Årets skolgårdskryss – Varfågel
Årets mest oväntade – Sjungande vattenrall på ugglelyssning
Årets mest oväntade 2 – Sjungande sibirisk järnsparv
Årets med högljuda – Kornknarrarna på Rålken
Årets sista – Kungsörn (fotokryss)

Skådarhjälpenskådning

I samband med Musikhjälpen så anordnas ett Artrally för oss fågelskådare i syfte att samla in pengar till Musikhjälpen.
Hela grejen är väldigt enkel. Skåda fågel och skänk 1 kr/art du ser. Givetvis får man betala mer om man vill och givetvis går det att skänka pengar utan att delta i själva artrallyt. Men jag gillar att ha lite extra sporrar och andra mål för att krydda min egen skådning, så jag deltar gärna i rallyt och försöker också uppmana andra skådare att delta.
Blir du nyfiken hittar du all info här. Nedan följer en liten resumé av två dagars skådning.
skadarhjalpen_1500x441px

Dag ett

Igår när rallyt startade fick jag inte sällskap av Benjamin, så jag började lite lugnt och istället för att jaga arter intensivt så började jag med att flytta min egen skogsmatning och noterade samtidigt de arter jag hörde och såg.
Matningen har jag haft på samma ställe de tre senaste vintrarna och det har inte varit något fel på den. Men jag har också ett syfte att väcka mina elevers intresse och det är mest jag som varit där och även om jag haft med mig förskoleklassingar dit så har det oftast slutat med att fåglarna håller sig borta när barnen är där.
Den senaste tiden har även några barn byggt en koja bredvid och aktiviteten har minskat markant vid matningen.
Nu har jag flyttat matningen till ett skogsbryn intill en cykelbana inte långt från skolgården, vilket förhoppningsvis kan attrahera fler arter och närheten till skolgården borde göra det enklare att gå dit med mindre grupper av mer intresserade barn.
hagabergsmatningen
Efter att matningen var flyttad tog jag en sväng ut mot Skerike med sikte på Forsby där jag ville se strömstare.
På vägen hade jag hoppats på fjällvråk eller ormvråk, men det lyckades jag inte med, däremot blev det en sparvhök som jagade gulsparv.
Väl uppe i Forsby så fanns inte ett spår av strömstare, några gräsänder och en större hackspett. Ingen vidare fart på fåglarna alls.
Jag drog nu in mot stan och Eklidens matning. Där var det lite mer fart, men jag har sett mer fågel på den platsen och stenknäck som jag brukar hitta där såg jag inte alls. En bofink och några domherrar samt entita fyllde i alla fall på min lista.
Efter Ekliden drog jag in mot Falkenbergska kvarnen för ett nytt försök på strömstare, men det är ju julbordstider så parkeringen var full. Nu fick jag nog och åkte hem och vilade lite.
Efter lite övertalning följde sedan Benjamin med ut till Hässlö där vi besökte matningen vid Hässlö gård. Gråsiska, domherrar i massor och en massa mesar samt koltrast.
När fötterna började bli kalla gick vi vidare ut mot vasspromenaden och lyssnade efter skäggmes och spanade efter varfågel. Bara en fasan på väg ut, och i slutet av rakan fick vi höra gärdsmyg. På väg tillbaka fick vi se varfågel, duvhök och till slut också skäggmes.
Dag två
Idag startade vi tidigt. Vi ville vara på plats vid en skogsmatning före fåglarna. Så vi packade frukost och åkte i snöyran norrut. Sen satt vi tysta som möss och väntade. Nu skulle vi hänga in skogsmesar, hackspettar och nötkråka. Med lite tur kanske vi också kunde höra korsnäbb.
Vi fick in alla förväntade arter, men inga av de mer osäkra arterna som korsnäbb och gråspett.
Efter detta tog vi bilen söderut och stannade till vid Svanå för att försöka hitta strömstare, men den gör verkligen skäl för sitt engelska namn ”dipper”.
Nu drog vi in i skogen igen för lite rovfågel och skogshönsspaning, men det gick sådär. En korp var det enda vi såg. Via Frövisjön där vi såg steglitser och gulsparvar och Viggby där vi hittade en ormvråk fick det bli en toapaus hemma innan vi åkte mot hamnen för att spana trut och plgrimsfalk. Därefter åkte vi hem till en bekant med en bra trädgårdsmatning och bockade av en hel del trädgårdsfåglar vi saknat. Stenknäck, gråsparv, pilfink, grönfink och en skata för Benjamin.
När vi satt där i köket och fikade kom ett larm om snösparv vid Hässlö, så vi avslutade även denna dag vid Hässlö där även sångsvan kunde höras, men sikten var måttlig så vi såg dem aldrig. Snösparvarna däremot höll sig inom siktavstånd.
44 arter för mig och 41 för Benjamin blev resultatet på denna första helg. Nu blir det sparsamt med arter fram till nästa helg när vi kan täppa till eventuella luckor igen.

Fåglar jag fotat – Kattuggla

När solen gått ner är det inte lätt att fota. Men vill man ha en bild på en kattuggla och det sitter en i en fönsterglugg så får även suddiga och dåliga bilder duga.
Som lite kuriosa kan nämnas att det faktiskt var NPG som upptäckte ugglorna som satt i gluggen. Det satt ytterligare en uggla i andra änden av fönstret utanför bild.
kattuggla
Fotad vid Stora löt den 10 september 2015

Fåglar jag fotat – Kaspisk pipare

Den första kaspiska piparen i Sverige upptäcktes av en slump av skådare utan larm, så det tog ett tag innan upptäckten spreds. Själv hade jag jobbat och skulle på möte med fågelklubben på kvällen när den upptäcktes. Det fanns ingen möjlighet för mig att åka och titta på den innan det blev helg, så det var några nervösa dagar på jobbet. Lördagen kom och jag hade ingen som ville följa mig. Inte ens Benjamin, vilket han ångrar än idag.
När jag väl kom fram så var det inte svårt att hitta fågeln, eller rättare sagt alla som stod och tittade på den. Men resan dit var jobbig. Jag åkte tidigt och första larmet kom inte förrän jag passerat Strängnäs på väg mot Mörkö i Södertälje.
kaspisk-pipare
Fotad på Mörkö den 29 mars 2014

Fåglar jag fotat – Kanadagås

Kanadagås är antingen en tråkig parkfågel som dessutom kan vara lite aggressiv och påflugen, eller så är det en inplanterad art som tränger undan våra inhemska arter. Likväl räknas den numera till vår fauna, men snygg och trevlig är den inte.
Jag är av förklarliga skäl ingen vän av fågeljakt, men om det prompt ska jagas fågel, så kan jag varmt rekommendera kanadagås. Den är lätt att skilja från andra arter, så risken att råka skjuta en rödlistad art och begå jaktbrott är minimal.
kanadagas2
Nåja, ibland kan de vara snygga att titta på i alla fall. Den här fotade jag vid Råstasjön  den 3 februari 2013

Fåglar jag fotat – Kaja

Många fågelintresserade fotografer jobbar hårt med att fota fåglar i naturliga miljöer. Ibland kan det vara riktigt roligt att se dem slita på en fågelmatning för att bygga upp denna naturliga miljö. En gång såg jag en kille komma bärande på en mossig gren han tagit med sig hemifrån, som han sedan spände fast på en annan gren med spännband.
I sin medhavda gren hade han borrat små hål som han fyllde med fågelmat. Bilderna såg säkert väldigt naturtrogna ut, men den som tror att fågelfotografer går omkring med sin tunga utrustning i total vildmark och bara råkar hitta det där perfekta fototillfället tror fel. Det finns säkert de som lyckas med det, men många bilder är välförberedda och välregisserade innan de fastnar i kamerans SD-kort.
Den här kajan är i alla fall fotad helt spontant i sin naturliga miljö utan några förberedelser.
kaja
Fotad utanför Pizza Hut i Örebro den 17 maj 2012

Adventskådning idag

I december har vi sedan ett antal år tillbaka haft en exkursion där vi besökt olika vintermatningar runt Västerås. Förra året lade vi till lite glögg och pepparkakor till denna utflykt och kallade den för Adventskådning.
I år var det alltså andra året för denna aktivitet och som man säger. En gång är ingen gång, två gånger en vana. Sen blir det en tradition, så vi får vänta ytterligare ett år på att denna vana blir en tradition.
I år precis som i fjol så började vi vid Skattgården där vi besökte en skogsmatning och drack glögg och åt pepparkakor. I år möttes vi dessutom av en tänd eld på värdinnans gårdsplan och det kunde behövas lite värme i den bistra morgonkylan.
adventskadning
Fågelmässigt så tror jag att skogsmesarna blev en smula konfunderade av denna stora folksamling på deras restaurang, för det tog en stund innan de började ta för sig, trots att vi hade med godsaker. Längs fick vi vänta på trädkryparen, men det brukar jag vara van vid från min egen skogsmatning. Den är en fågel med stor integritet som inte låter sig styras av mänskliga önskemål och vanor.
Talltita, talgoxe, blåmes, nötväcka, svartmes och trädkrypare bockades i alla fall av på skogsmatningen och nere på värdinnans gårdsmatning hörde vi sidensvans, steglits, grönsiska samtidigt som talgoxar, gråsparvar och pilfinkar tog för sig från restaurangvagnen på gården.
Efter morgonens besök i skogen drog vi sedan vidare in till stan och VOF:s offentliga matning vid Notudden. Där är fåglarna vana vid att ha människor klivandes bredvid matbordet och entitor, blåmesar, talgoxar och nötväckor äter helt obrytt precis intill gångvägen genom alkärret i Notuddsparken.
Isen hade lagt sig de senaste dagarna, så änderna som också brukar ta sig upp inte långt från matningen hade försvunnit, men i altopparna kunde vi höra steglitser och grönsiskor födosöka bland kottarna.
En koltrast gick lite försynt i undervegetationen och samlade till slut mod till sig och tog för sig av äpplena som serverats. I riset hördes en gärdsmyg och bland träden kunde vi höra en trädkrypare, dessa båda sågs bara som hastigast.
Efter ett par koppar kaffe och en mugg varm choklad drog vi vidare mot skitviken där det finns möjlighet att se kungsfiskare vintertid. Men bara om man har riktigt tålamod eller riktig tur vilket vi inte hade, så vi fick nöja oss med gråhäger, skrattmås, gräsänder och trut. Inte ens mandarinanden behagade att visa upp sig. Till slut fick vi i alla fall se en av pilgrimsfalkarna jaga duvor, men den var nog inte tillräckligt hungrig, för den gav upp ganska snabbt.
 

Fåglar jag fotat – Järnsparv

Så här ser en järnsparv ut bakifrån. Något mer har jag inte att säga om den här bilden, som är den enda jag hittat av en järnsparv i mina bildarkiv. Måhända har jag inte rotat tillräckligt bra. Jag är nämligen ganska säker på att jag fotat en järnsparv hemma hos mina föräldrar i Kolbäck, men den hittar jag inte nu.
Järnsparv är också likt hämplingen en signalart för att skilja  fågelintresserade människor från vanligt folk.  Ointresserade kollegor och annat löst folk har ingen aning om att det finns en fågel som heter järnsparv.
jarnsparv
Fotat vid Anundshög den 2 juni 2016

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑