Benjamin har länge velat göra ett besök i en örnkoja eller ett örngömsle. Själv har jag däremot varit en smula skeptisk. Mest för att jag inte riktigt lockats av tanken att låsa in mig i en trång koja en hel dag, trots att man får se örn på riktigt nära håll. Man måste nämligen gå in i kojan innan solen går upp och får inte lämna den förrän solen gått ner igen.
I alla fall lovade jag honom att om han fixade 300 X innan han fyllde tolv så skulle han få en dag i en örnkoja som present. Eftersom han fixade det med god marginal (11 år och två månade lite drygt var han när han hängde in tajgablåstjärten.) så var det bara att välja ett passande datum.
Mellandagarna passade utmärkt. Jullov från skolan och solen är inte uppe så länge, så jag bokade in den 29/12 i Birdsafari Swedens örnkoja på en myr i Svartådalen. En ganska nybyggd koja eftersom den gamla strök med i skogsbranden 2014.
Eftersom jag själv erbjudit mig att ta med mig kött till åteln och vägarna inte riktigt var att lita på så skaffade vi oss god marginal för att komma in i kojan i tid, så nästan exakt kl 07.00 kunde vi kliva in i kojan och göra oss redo.
Sen var det bara att sätta igång med att vänta och vänta och vänta. Benjamin som är något klokare än sin far hade laddat ned en film på sin surfplatta och ägnade tiden åt att se på den.
Själv drack jag kaffe och satt på helspänn och lyssnade efter ljud och försökte urskilja något i skumljuset ute på mossen.
07:59 hörde det första livstecknet i form av en kraxande kråka och nu börjar det också gå att se lite bättre ut över mossen. Strax därefter drar en örn in över mossen och landar någonstans långt bort.
Ytterligare några minuter senare drar två örnar förbi norrut och nu börjar ljuset bli så bra att vi kan se korparna som samlats längst ut på mossen. Ett tjugotal som mest ser ut att bevaka varandra. Örnen som landat tidigare hittas till slut sittandes ensam med några korpar hoppandes runt på behörigt avstånd.
När klockan blir 9 blir det riktig fart och en ung och en gammal kungsörn flyger förbi på riktigt nära håll. Den unga slår sig ner i en tall inte långt från kojan och den gamla försvinner bakom oss. Samtidigt kommer också en ung havsörn förbi och slår sig ned i en torrtall.
Fram till klockan 11 är det ganska bra rörelse. Flera örnar, både kungs- och havsörn rör sig runt mossen och korparna håller koll på sig själva och örnarna. Men från 11 och fram till 12 är det stiltje. Bara ett fåtal korpar är kvar på mossen och det enda som varit framme på åteln under dagen är en nötskrika.
Mellan 12 och 13 är det lite mer aktivitet, men mest förbiflygande örnar och korparna håller mest till i andra änden av mossen. Fortfarande ingen örn som kommit fram till åteln, men en ung kungsörn tar för sig av något gammalt ben längre ut på mossen och jag får min första bild på en kungsörn. I en talldunge till höger om kojan slår sig två havsörnar ner och de verkar ha hittat något där. En av dem kommer fram lite närmre och vi kan fota och filma den, men fortfarande ingenting framme vid den dagsfärska åteln.
Runt 14 kommer så en yngre kungsörn mot oss målmedvetet och drar några lovar och landar riktigt nära. Det ser ut som om den verkar ha siktet inställt på åteln och vi sitter som på nålar. Den sitter säkert bara några minuter men det känns som en halvtimme innan den fäller upp sina vingar och flyger mot oss och landar på tortallen där vi lagt köttet.
Resten av dagen blir det sedan riktig action. Kungsörnen sitter ganska länge själv och äter innan två unga havsörnar landar strax intill och sitter och tittar på medan den tuffare kungsörnen äter i lugn och ro.
Efter lite kraftsamlande börjar en av havsörnarna burra upp sig och närma sig maten och vi förväntar oss lite slagsmål, men kungsörnen hade nog fått i sig tillräckligt för den gav sig utan strid och flög iväg.
Nu blev det desto roligare för trots att havsörnarna gjort gemensam sak med att köra bort kungsörnen så hade de en intern hackordning och den kaxigaste av dem var inte alls intresserad av att dela med sig. Trots att det fanns mat så att det räckte till båda och lite till.
Efter ytterligare några minuter fick de sällskap av en vuxen havsörn och nu trodde vi att det skulle bli bråk igen, men den satt mest lugnt och tittade på när de unga kivades och åt.
Kanske var det en förälder till de båda årsgamla ungfåglarna, för när ytterligare en vuxen örn gjorde entré på mossen så blev det fart på den och den nya örnen jagades bort trots ivriga försök att komma fram. Den gjorde till och med ett försök att sno åt sig en bit kött, men misslyckades. En tredje vuxen havsörn kom också till mossen och hjälpte till att köra bort den och när de yngre ätit färdigt kom de två äldre fram och tog några bitar innan också de försvann. Så nog kändes det som att det rörde sig om en familj.
Totalt är vi säkra på att vi sett 6 havsörnar och 3 kungsörnar, 5 havsörnar var där samtidigt, men eftersom det är relativt enkelt att åldersbestämma havsörnar kan vi lägga till ytterligare en örn som var där tidigare.
Kungsörnarna trodde vi var två. En äldre och en yngre, men när vi gick igenom bilderna så kunde vi konstatera att det var tre. En vuxen, en årsgammal och en 2k eller 3k (bilden).
Strax innan 4 var det mörkt och tomt på mossen och vi begav oss därifrån. På vägen hem ädelkryssade Benjamin tjäder, så det blev en riktigt lyckad dag trots att det runt lunchtid kändes misslyckat.
Benjamin sammanfattade det hela ganska bra. Riktigt häftigt, men jag vill inte göra om det.
Att hyra en örnkoja är något jag kan rekommendera den som är riktigt intresserad av fåglar och/eller riktigt fotointresserad. Den mesta tiden går åt till att vänta, vänta och vänta, men har man tålamod och intresse så är det värt all väntan.
Lämna ett svar