Maj är för en fågelskådare vad december är för en 5-åring. Förväntan, rastlöshet, lyckorus och besvikelser.
Jag började månaden med att hjälpa två yngre skådare med en BIG-day som de brukar genomföra med oregelbundna mellanrum. Det gick sådär, men jag hade en trevlig och mycket aktiv dag. Som dessutom var den första riktiga sommardagen, vilket kändes skönt med tanke på det bakslag i vädret som drabbade oss i slutet av april.
Under deras BIG-day så lyckades de hitta ett par fiskgjusar som till synes verkade bygga bo i hamnen i Västerås, så följande dag tog jag och Benjamin en sväng dit för att kolla. Mycket riktigt hade de ett bo högst uppe i en belysningsmast inne på hamnområdet.
Jag åkte dit några dagar senare och fick bevittna en parning uppe på masten, så nu hade vi definitivt en häckning på gång. Riktigt kul med häckning av pilgrimsfalk i ena änden av hamnen och fiskgjuse i andra änden.
Foto: Benjamin
Första helgen i Maj var det sen dags för Fågeltornskampen och Fågelskådningens dag. I år hade vi bättre väder än förra året och förhoppningarna fanns att göra ett bra resultat. 80 arter och en 17:e plats totalt i Sverige var vi nöjda med även om vi som vanligt kände frustration över att missa några enkla arter. Roligaste art för dagen var dock inte en fågel utan en livs levande mård. Nytt däggdjurskryss för både mig och Benjamin.
Fågelskådningens dag dagen efter var en riktig succé. Den högsta besökssiffran på många år. Vädret och det stora fågeläventyret på TV tidigare i vår borde vara bidragande orsaker. Riktigt roligt att dessutom kunna visa upp en jagande stäpphök som med jämna mellanrum gjorde försök att ta en skrattmås, men som i princip hela dagen patrullerade viken.
Den andra helgen i Maj drog vi ner till Öland. Det var planerat och bokat sedan länge, men vädret veckan innan skulle annars ha fått oss på andra tankar. Snö och blåst så långt in på året hör verkligen till ovanligheterna. Även om vädret under helgen vi var där var riktigt bra, med sol och relativt lite blåst, så märktes veckans bakslag på fåglarna. Öland är alltid bra och det är mycket fågel, men några rariteter dök inte upp. En fältpiplärka larmades på udden när vi var vid station och vi var på plats efter en minut, men ändå lyckades vi missa den. En riktigt sur dip. Men som tröst fick vi se en dvärgsparv några timmar senare.
Sista förmiddagen skulle ägnas åt Beijershamn, men innan vi kom dit så larmades en rödvingad vadarsvala på andra sidan sundet. Vi åkte över bron och kom fram lagom tills vi fick larmet. Drog iväg troligen ej kvar. Surt som attans, men när vi stod på vägen med bilen och pratade med en skådare skrek hans kompis att den kommer tillbaka och mycket riktigt kom den flygandes. Vi hoppade ur bilen och fick en snabb obs i handkikarna. Benjamin som var snabbast att hitta den fick troligtvis en något bättre obs, men det var ingen njutobs. Vi parkerade bilen och gick till de andra med förhoppningar om en bättre observation. 2 timmar på plats, men fågeln vägrade att visa sig utan satt gömd i vassen hela tiden.
Benjamin hade skola och jag jobb dagen efter, så vi var tvungna att åka hemåt med en skitobs. När vi kom till Mönsterås så larmades den igen, då visade den upp sig riktigt bra och det visade sig på bilder att det rörde sig om en orientvadarsvala. En riktigt tung art, så även om det var en skitobs så kändes det riktigt gott.
Under vår Ölandsvistelse så hade de svarthalsade doppingarna återvänt till Frövisjön, så det blev en del besök där den kommande tiden. Lördagen efter Öland hittades dessutom en vitvingad tärna vilket var en ny art för mig i sjön. Riktigt kul.
När Felicia skulle spela fotboll i Örebro så följde jag och Benjamin med, men vi lämnade mamma och henne vid fotbollsplanen och tillbringade vår tid där vid Oset istället. Gott om näktergal, rosenfink och en hel del sångare förgyllde vår dag.
3 onsdagar i maj ägnades åt VOF:s fågelvandringar. Tidigare har vi alltid haft 4 vandringar på Hässlö, men i år valde vi att ha 4 olika vandringar. Den första gick på Hässlö och bjöd inte på några överraskningar. Trastsångare, rörsångare, sävsångare och gräshoppsångare. Däremot ingen rördrom som annars brukar vara en rätt säker art på platsen.
Den andra vandringen hade vi inne i stan. Vi startade vid Bryggargården och gick via Falkenbergska kvarnen, botaniska trädgården och vasaparken ner mot hamnen. En riktigt artrik vandring med dvärgmås och silltrut som rolig avslutning.
Strax innan hade jag och Benjamin haft drillsnäppa vid Falkenbergska, men den var borta när vi kom tillbaka.
Den tredje promenaden och den sista i Maj hade vi vid Åholmen. Härmsångare och skogsduva var det som gladde deltagarna mest där, men strax innan vi började hade vi också en bivråk. Miljön där är riktigt spännande. En vildvuxen engelsk park som för tankarna till Sherwoodskogen eller åtminstone södra Sverige.
Mot slutet av månaden började jag ägna mer tid åt nattlyssning, men det skulle dröja in på nästa månad innan den kom igång på allvar.
Kortfakta
Antal inrapporterade arter
Jag: 168
Benjamin: 146
Antal X
Jag: 1
Benjamin 1
Antal årskryss
Jag: 63
Benjamin: 67
Minnesvärda observationer
- Skitobs på orientvadarsvala
- Fiskgjusehäckning i hamnen
- Mård i Asköviken
- Stäpphök Asköviken
- Dvärgsparv på Öland
- Vitvingad tärna i Frövisjön
- Ängshök Gussjön
Lämna ett svar