Precis som alla andra kråkfåglar är skatan svår att komma nära. Den lever så gott som i symbios med oss människor här i Sverige. Finns det ingen mänsklig aktivitet eller bebyggelse så finns det inga skator.
Den drar nytta av vår närvaro och lever på att vi skräpar ner och lämnar en massa över när vi ätit. Glöm något ätbart kvar på din uteplats så har du snart skatan där.
Men trots att den i tusentals år levt sida vid sida med oss så litar den inte på oss. Det räcker med att gå ett steg för nära fönstret så drar den iväg.
Skatan är dessutom en av våra snyggaste fåglar och jag vill verkligen ha en snygg bild på den, men jag har mest suddiga bortflygande bilder på den. En gång satt jag tyst och stilla i flera timmar på tomten med lite bullrester utlagt för att locka till mig en skata. Det slutade med att jag gav upp och så fort jag gick in kom skatan och tog resterna av bullen.
Den

Skata – Gävle


Den här rackaren lyckades jag fota i en lekpark i Lexe utanför Gävle. Den gången var jag bara ute på promenad och hade inte tänkt mig fota fåglar. Kanske därför skatan satt still tillräckligt länge och tillräckligt nära. Den var inte beredd.