Efter entitat och talltita är ansergäss, alltså de gråa gässen är oftast den första utmaningen en fågelskådare ställs inför när det kommer till artbestämning. På håll på en åker kan de alla se väldigt lika ut. En skock gråbruna saker som går och betar på höstsådden eller den lämnade fjolårsrapsen.
Som namnet antyder häckar spetsbergsgåsen i arktiska miljöer. Grönland, Island och Svalbard. De övervintrar dock på kontinenten och de brittiska öarna och passerar oss under vår och höst. Spetsbergsgåsen är relativt lik sädgåsen och jag imponerades av de skådare som med lätthet urskiljde spetsbergsgäss med lätthet.
Ett av mina första riktigt aktiva år hade jag dock förmånen att bekanta mig med en stor flock spetsbergare som rastade länge vid Frövisjön och ganska snabbt så lärde jag mig känna igen dem. Silverryggar, kortare halsar och en varmare brun färg på halsen sticker ut. När man får en närmare titt på dem så går deras bara detaljer som näbb och ben inte i orange som sädgåsen utan i rosa. Den heter också pink footed goose på engelska.
När jag rotar igenom alla mina bilder så är den där flocken vid Frövisjön den enda jag har bild på. Jag har sett spetsbergsgäss både bättre och på närmre håll flera gånger, men av någon anledning har det inte blivit något foto på dem.
Lämna ett svar