En fascinerande bit med fåglar är deras förmåga att väcka en längtan. Det kan vara en längtan att vara fri och ledig, det kan vara en längtan att flyga söderut. För mig väcker de ofta en längtan till våren och varje år är det samma fåglar som väcker denna längtan.
När januarisolen värmer kommer mesarna och hackspettarna igång med sång och trumning och då får jag en stark längtan till våren.
Idag under min lunchpromenad var det full fart på talgoxar, blåmesar, svartmes och tofsmes och i alkärret intill skolan trummade två hackspettar ikapp.
Att jag rör mig i ett nytt område mot vad jag brukat gör att jag kryddar denna längtan med nyfikenhet. En nyfikenhet på hur det kommer att låta där under våren och försommaren.

Hur kommer det att låta vid Stöveln och i den södra lertagsdammens salixsnår och vass när våren kommer och senare går över i försommar.
Kommer rörsångare och sävsångare att sjunga här, kommer det sitta näktergalar här? Jag tror det, men jag vet inte och det är inte gott om rapporter från tidigare år på artportalen.
Vem vet, jag kanske hittar en rosenfink eller någon lite mer ovanlig acrocephalussångare som kärrsångare eller busksångare.
Just nu håller jag mest span efter varfågel som jag tycker borde uppskatta området, men än så länge har jag gått bet på den.

Sen passerar jag den övre dammen av de två och den är lite mer öppen och med mindre vass och salix än den nedre. Här har jag ändå lite koll och förväntningar för i augusti när jag började på Gäddeholmsskolan så höll en familj sångsvan till här tillsammans med en familj sothöns. Men vad mer kan man förvänta sig under vår och sommar.
Enligt artportalen har det häckat smådopping i någon av dammarna och jag hoppas också på lite fler änder än de gräsänder som stannade tills isen la sig.
Dammarna är ganska olika i sin karaktär. Den övre är mer öppen som en liten sjö och den nedre är mer mosaikartad med salixbuskar och vassöar vilket gör den lite mer svårskådad, men jag har letat fram några platser där jag kan komma åt och spana över det öppna vattnet. Här skulle jag verkligen vilja ha någon form av plattform så man kan komma upp och se fågellivet i dammen. Om det nu är något fågelliv att tala om.

När jag passerat den övre dammen får jag sedan en stycke fin skog på vänster sida. En skog som sträcker sig ända till Kärrbolandet så här går jag faktiskt och hoppas på talltita, men den har jag inte lyckats höra. Skulle jag gå in en bit i denna skog är jag ganska säker på att hitta den, men för skolgårdslistans räkning så har jag dragit gränsen vid min promenadväg och min lunchrast tillåter inga större utflykter.
Gröngöling, kungsfågel, trädkrypare och stjärtmes hörs frekvent här och idag hade jag en tofsmes som satt och sjöng i en talltop.
Här förväntar jag mig trastsång i vår och en hel del annat. Jag tror också att ett kvällsbesök runt dammarna och denna skog kan ge ugglor och nattsjungande fåglar senare i vår, så det är verkligen med nyfikenhet och spänning jag ser fram emot att möta sommaren kring min nya skolgård.
Inte så långt från skolan ligger trådarängarna så jag hoppas också att jag kommer att kunna höra eller se lite sträckande fåglar som är på väg dit för att rasta eller häcka.
84 arter är jag uppe i på min skolgårdslista och målet är att nå 100 innan skolavslutningen. Det ska bli spännande att se hur det går.
Lämna ett svar