För nybörjare och oinvigda kan det tyckas märkligt hur jag och andra fågelskådare kan hitta så mycket fåglar hela tiden. Men faktum är att de flesta fåglar man ser har man inte hittat själv. Vi fågelskådare delar nämligen med oss av vad vi ser så att andra också kan åka dit och titta.
Dels finns det ett rapportsystem som heter Artportalen där vi kan rapportera in allt vi ser när vi är ute. Artportalen ägs och drivs av SLU Artdatabanken och till sin hjälp har de ideella organisationer som hjälper till att validera fynden. Bland annat BirdLife Sverige och alla våra regionalföreningar.

Att fynden valideras ökar värdet på rapporterna och tanken är att det ska gå att använda dessa rapporter till forskning och redan nu används Artportalen av myndigheter för att hålla koll på förekomsten av rödlistade arter.
Här gör man alltså nytta för naturen om man rapporterar in och samtidigt delar man med sig till andra skådare som kan vara intresserade av att se en fågel. Med rapportering direkt i fält med mobilen så går det ganska snabbt nu jämfört med för bara 5-10 år sedan.
Vad menar vi då med larm?
När vi pratar om larm så är det ännu snabbare system som används och med dessa system når man blixtsnabbt ut till alla som vill vara med genom att de får en notis i sin telefon så fort jag larmat ut en fågel.
Det finns flera olika system, men vi brukar kort dela in dessa i Lokala larm och det rikstäckande BirdAlarm.
BirdAlarm är en app som kräver prenumeration och medlemskap i Club300 och den appen är specialanpassad för att larma ut fågelfynd. Ett måste om man inte vill missa något och om man är beredd att åka lite längre för att se ovanliga fåglar.

De lokala larmen använder sig av olika sociala appar för att snabbt förmedla sig. Det koreanska BAND är väldigt populärt i fågelskådarkretsar men i storts sett okänt bland vanligt folk utanför Korea. Sen finns det Whats App-grupper och SMS-kedjor.
Dessa håller olika nivåer från att vara riktigt stora och ganska hårda regler, till att vara mer sociala för en mindre krets.
När fågelskådningen flyttade ut på sociala medier och dessa olika former av lokala larmgrupper började dyka upp så gick debatten ganska het om dessa och många som använt BirdAlarm och föregångaren BMS var ganska skeptiska och befarade att de lokala larmen skulle urholka det stora rikstäckande larmsystemet.
Jag trodde tvärtom att det skulle kunna gynna BirdAlarm eftersom lokala skådare nu fick ett kortare steg till att vidga sina vyer och bli vana med att få larm och att larma fåglar.
Jag är inte helt säker, men jag tror att jag fick rätt. Jag fick i alla fall inte fel. Antalet användare av BirdAlarm har ökat.
Däremot ser jag nu en farhåga åt andra hållet. Att de lokala larmsystemen får många att överge Artportalen för att hålla koll på fåglarna hemmavid. Jag har till och med fått det påpekat från en gubbe. Varför använder folk Artportalen? Det är ju bättre att använda BAND!
Jag försökte förklara skillnaden, men jag vet inte om han brydde sig.
Nu ökar ju antalet rapporter på Artportalen också, men jag tror att det skulle kunna öka ännu mer om folk som är ute som jag också valde att rapportera flitigt. Många rapporterar bara ovanliga fynd och eller fyller sina egna listor och bryr sig inte så mycket i övrigt.
Hemma i Västmanland är vi bara 9 personer som rapporterat över 1000 fågelfynd i år. Nu är det många som likt jag och Benjamin rapporterar tillsammans och då kommer det upp 13 personer med en observationsvolym på över 1000 fynd.
Med tanke på hur många som skådar runt om i Västmanland och hur mycket fågel vi ser så borde fler ha en större observationsvolym. Framförallt nu när det är tämligen enkelt att rapportera direkt med sin mobiltelefon.
Vad vill jag då ha sagt.
Jag vet inte riktigt, men jag vill gärna påpeka skillnaden med att bara förmedla vad man ser via sociala medier och att rapportera på artportalen där fynden valideras och kommer till användning både för personligt bruk i form av listor och obsdagbok och till naturnytta.
Snälla använd artportalen mer. Både för att se vad som rapporterats och för att rapportera.
Lämna ett svar