Sydliga vindar och en ny portion med vårvärme var utlovat och efter en påskhelg med varierad skådning på hemmaplan kände jag mig sugen på att ge mig ut på en längre utflykt. Gärna ut mot kusten.
Benjamin som låg en hel del arter efter mig på årslistan var inte direkt svårövertalad och P ville också följa med när jag föreslog Torö längst ut vid havsbandet strax söder om Nynäshamn.
Väckarklockan ställdes på 05.00 och efter att ha kokat kaffe och fått i oss lite frukost plockade vi upp P klockan sex. Sen gick bilen mot Stockholm och vidare mot Torö.
Väl på plats var vinden ganska hård, men vi var beredda på det framförallt längst ut på Örudden kändes det i kinderna, men det var det värt.
Första årskryssen för grabbarna var alfågel, ejder och svärta innan jag fick mitt första årskryss. Något oväntat var det tre större korsnäbbar som drog över huvudet på oss och satte sig på ett litet skär direkt utanför oss. De trivs säkert i strandskogen, men för mig är större korsnäbb en art jag brukar hitta i skogen inte på ett kargt skär längst ut vid havet. Målet var att få så många årskryss som möjligt och var väl ganska nöjda med alla alfåglar, ejdrar, svärtor och sjöorrar och kämpade på med att rota efter något roligare bland dem.
Efter ett tag kunde vi hitta tordmule och tobisgrissla också och en större strandpipare. Alkorna var årskryss för mig och grabbarna fick också strandpiparen på årslistan. Jag hade den sen tidigare.
På en klippa en bit ut lyckades Benjamin hitta en labb. Riktigt roligt. Labb är ingen ovanlig art, men som inlandsskådare har man inte många labbar och förra året saknade jag den helt på årslistan.
Efter ett tag blev vinden mer besvärlig än vår längtan efter något rart årskryss och vi kände oss färdiga med ejdrarna, melanittorna och alfåglarna. Vi drog oss undan den värsta blåsten och omgrupperade på andra sidan udden där det blåste lite mindre.
Där träffade vi en annan skådare som tipsade om Reveludden en bit norr om Örudden. Vi tackade för tipset och gick tillbaka till bilen. En snabblunch på parkeringen innan vi gick vidare. Reveludden var inte lika karg utan hade en fin strandäng, men inte så mycket fågel. En stenskvätta och en lappsparv gladde dock.
Nu kände vi oss riktigt nöjda med Torö och funderade på om vi skulle åka hem eller om vi skulle fortsätta skåda när vi ändå var igång. En rödhuvad dykand i Södertälje gjorde beslutet ganska enkelt. Vi åkte dit helt enkelt.
Ironiskt nog hade jag igår konstaterat att jag var stolt över att inte ha dubbelkryss på en del fåglar. Däribland rödhuvad dykand. Inget ont om just rödhuvad dykand, men så värst kul är det inte med dessa änder av lite mer parkkaraktär. Det jag menade med mitt konstaterande var att jag inte tycker att man ska åka långt för att se en sådan. Skulle det dyka upp en i Frövisjön eller Asköviken skulle jag givetvis åka dit. Eller som här när det är på vägen hem.
När vi kom dit så hade några skådare på plats upptäckt en mindre strandpipare vilket vi tyckte var mycket roligare än anden.
Nu hade jag 8 nya årskryss och grabbarna 13 respektive 14. Vi kände oss nöjda. I Eskilstuna kom det dock rapporter om en ladusvala vid Ekeby våtmark, så det var inte direkt svårt att välja väg hem.
Ganska snabbt vid Ekeby våtmark hittade vi en smådopping och sen gav vi oss upp i fågeltornet för att spana av dammarna efter ladusvalan. Det tog inte så lång tid. Den flög omkring hela våtmarken och kom riktigt nära tornet en sväng. Blåsten var lika besvärlig i Eskilstuna även om solen värmde, så vi satte oss i bilen och åkte hem till Västerås för dagens sista årskryss. En tornfalk på Hacksta.
Mina årskryss
- större korsnäbb
- kustlabb
- tobisgrisla
- tordmule
- lappsparv
- stenskvätta
- mindre strandpipare
- rödhuvad dykand
- smådopping
- ladusvala
- tornfalk
Lämna ett svar