Kategori: Naturskoleblogg (sida 1 av 2)

Naturskola vecka 13 och 14

Eftersom jag suttit i självkarantän den senaste tiden har det inte hunnit bli så mycket naturskola. Förra veckan hade jag naturskola med en av tvåorna på måndag och tisdag innan min hosta kom tillbaka. Men idag hade jag varit hostfri tillräckligt länge för att gå tillbaka till jobbet och ha naturskola med den andra tvåan.

Under min hemkarantän var en av de svåraste utmaningarna att sysselsätta sig själv på något sätt. Tack och lov hade jag köpt in durkslag och kvastskaft för att tillverka vattenhåvar till naturskolan och de råkade ligga kvar i bilen. Så en av dagarna hade jag i alla fall något att göra. Resten av dagarna har jag mest kämpat för att behålla några former av rutiner. Man skulle kunna säga att jag testat på hur det skulle vara att vara pensionär.

Idag var jag i alla fall tillbaka på jobbet och något annat som var tillbaka på riktigt var våren. Jo den har kommit smygande långsamt en längre tid, men idag när jag samlade den första gruppen vid grillplatsen på skolgården skedde det meden ljuv bakrundsmusik av både rödhake och bofink.

Vårspaning är temat för denna vecka och jag har valt att inte hasta på för snabbt utan bara passa på att njuta och leta spår, vårtecken och annat roligt man kan hitta i naturen nu när solen börjar värma.

Vi har två myrstackar inte långt från skolgården. Den ena ligger på norra sidan av skogen och den andra i södra delen av en åkerholme, så dessa har jag hållit lite koll på. Nu hade båda stackarna vaknat till liv, men det var ändå en enorm skillnad på dem. Eleverna fick gå runt myrstackarna och notera skillnader på norrsida och sydsida av stacken. De fick också jämföra skillnaden mellan de båda stackarna.

Här är en bild från den som låg på sydsidan av åkerholmen. En oerhörd aktivitet, framförallt för den andra gruppen som kom dit när solen skinit på den ett tag.

När första gruppen var vid den sista stacken hittade en av eleverna en skalbagge. En jordlöpare som skimrade i lila. Dessa brukar vara ganska snabba, men nu var det fortfarande morgon och solen hade inte hunnit värma så mycket så den fick fungera som ett utmärkt exempel på de växelvarma insekterna där den ganska stelbent tog sig fram bland löven.

Något jag och eleverna inte upptäckte var den andra jordlöparen under löven. Den upptäckte jag först när jag förstorade upp bilden i datorn här hemma.

Vilken art det rör sig om är jag väldigt osäker på. Parklöpare eller trädgårdslöpare kanske.

Nästa vecka är det Påsklov och då ska vi testa håvarna jag gjort med fritids och veckan efter det blir det exkursion till en damm i närheten för att se om vi kan hitta några vattenlevande djur tillsammans.

Äntligen naturskola igen

Jag som var så glad över att få gå ut och möta våren med våra tvåor efter en dryg månad inomhus. Då kom det en pandemi som tvingade mig att vara hemma tills hostan gått över. Så förra veckan blev det ingen naturskola för mig.

Då klasserna just nu är en smula decimerade i antal valde jag att ligga lite lågt med mina planer och istället fortsätta att ta vårpromenader med alla grupper. Senaste gången jag var ute med dem gick ju våren nästan bakåt, så vi kan behöva lite mer tid för att fylla våra bingobrickor.

Tyvärr har ju inte våren jättebråttom trots att vi redan börjar närma oss april. Så även idag kändes som ett steg bakåt.


fotad vid ett annat tillfälle

Jag hade dock sett två tranor på andra sidan skogen och hört bofink när jag klev ur bilen på parkeringen, så vissa förhoppningar hade jag när jag samlade dagens grupp.

Förskoleklassen hade redan gått iväg till skogen och skulle hålla sig i Paradiset. (Den del av skogen dit våren kommer först) Eftersom tranorna höll sig på andra sidan skogen gick vi runt skogen och passade på att kolla in en myrstack på vägen.

När vi kommer fram till ödetomten på andra sidan skogen samlar jag ihop gruppen och förklarar att utan kikare kommer vi inte att kunna se tranorna jättebra och att vi måste hålla oss på avstånd för att inte störa dem. Inga skrik, inga häftiga rörelser. Nu skulle vi smyga fram mot åkern och jag förklarade att vi skulle gå en liten omväg runt den gamla tomten mot granen som stod vid infarten.

Vad spännande det blev att smyga, alla elever var tysta som möss och spänningen steg. Men var höll tranorna till? De var inte kvar på den del av åkern jag alltid sett dem. Plötsligt får vi syn på dem bakom granen vi siktade mot. De stod bara 20 meter från den. Vilken tur att vi inte hann fram. Men de blev ändå obekväma av vår närvaro och tog till vingarna och bytte sida av åkern.

Vinden tilltog och vi valde att ge oss in i skogen för att leta bofink, men stannade till en stund för att lyssna på en lärka som drillade över våra huvuden.

Väl uppe i skogen var det tyvärr ganska tyst. Det enda vi lyckades höra var en gärdsmyg och några blåmesar.

Istället började vi undersöka vad som hände under barken på döda träd. För trots att träden är döda verkar de vara fulla av liv.

Naturskola vecka 11

Efter en månads inomhusnaturskola var det den här veckan äntligen dags att bege sig ut i skog och mark med eleverna.

Vår var temat och vi skulle börja spela vårbingo som vi hämtat från Naturhistoriska riksmuseet. Brickan som finns där i PDF-format kommer med artbeskrivningar, så man behöver inte ha kunskap om alla arter för att spela detta med sina elever. Det är bara att passa på och lära sig tillsammans med dem. För ska jag vara ärlig så tycker jag att alla lärare bör ha koll på alla dessa arter. När det kommer till fågelsång vet jag att många tycker att det är svårt, men att lära sig hur en bofink, lärka, tofsvipa och ringduva låter är inte för mycket begärt.

Jag har den fördelen på min skola att jag har tillgång till olika naturtyper på nära håll och vi kan besöka både skog, äng och åker på ett 80-minuterspass.

Vi har tittat på skillnader på norra sidan skogen och på södra sidan skogen och på så sätt lärt oss om väderstreck. Gruppen som gick ut med mig i måndags hade också turen att hitta snö vilket gjorde skillnaden ännu tydligare.

Första arten vi sökte efter var tussilago, dels för att de går att hitta ganska nära skolgården och dels för att väldigt många elever hade lite svårt att skilja tussilago från maskros när vi screenade deras naturkunskaper under inomhusperioden.

Under måndagen hade vi strålande solsken och riktigt varmt vårväder och då lyckades vi hitta fint utslagna tussilago på fler platser. Övriga dagar har varit grå och lite kallare och då fick vi nöja oss med halvt utslagna blommor. Vi tittade på bilder från måndagen och jämförde och diskuterade. En elev idag var väldigt nyfiken på skillnaderna mellan maskros och tussilago och då blev det en ännu mer noggrann undersökning. Nu hoppas vi på riktig vårvärme snart så att vi kanske kan hitta både tussilago och maskros och jämföra på riktigt.

Efter tussilagon gav vi oss ut på den osådda åkern med siktet inställt på en åkerholme i norra änden där jag visste att det skulle finnas en myrstack. Någon riktig fart på myrorna var det inte, men måndagsgruppen som hade sol och vårvärme fick i alla fall se en skaplig ansamling av myror vid en av utgångarna.

Jag fotade myrstacken från ungefär samma vinkel med alla grupper och vi kommer att besöka denna och ytterligare en myrstack till flera gånger under våren för att se utvecklingen.

Idag var det väldigt glest mellan myrorna. Något det däremot var gott om idag var lärkor. Vid samlingen med första gruppen på morgonen så berättade jag om lärkan och att den sjöng flygandes högt upp i luften. När vi pratar om den hör jag det för mig välbekanta locklätet och 3 sånglärkor flyger över skolgården.

Lärkor är annars en ganska tuff uppgift att visa för 10-15 elever samtidigt. I alla fall nu innan deras sång kommit igång ordentligt. Jag upptäcker dem ganska lätt, men sen ska man få tyst på alla elever så att de får höra den. Tur att vi har dem nära så att vi kan besöka åkrarna och ängarna även när de börjar sjunga ordentligt.

Två av grupperna har utöver detta även tagit en lite längre väg hem där vi hittat tofsvipor.

Lite övriga vårfynd vi gjort.

  • Sorkgångar från vintern
  • Sträckande fjällvråk
  • Blöta diken
  • Nyckelpiga
  • Spelflygande ormvråk
  • Sjungande gulsparv
  • Ringduva

I fortsättningen kommer vi att ta lite lättare vårspaning blandat med någon rolig lek på ängen och detta blir vår fokus fram till påsklovet.

 

Finalister i fågelmello på skolan

Nu är det dags för final i årets fågelmelodifestival på min skola. Tvåorna har under 4 veckor röstat i Natursidans deltävlingar och utsett 8 finalister som presenteras här nedanför

1. Gärdsmyg

Den här lilla krabaten gömmer sig helst i snårig undervegetation. När den inte sjunger, för då hoppar den gärna upp på en gren och visar upp sig. Trots att den är en av Sveriges minsta fåglar har den en ljudlig stämma.

2. Tofsvipa

En tidig vårfågel som gärna kommer innan den sista snön försvunnit. Känns igen på sin tofs på huvud och ses spelflyga över åkrar och ängar under våren.

3. Trana

För ganska ovanlig utom längst upp i norr. Nu häckar den i hela Sverige och där den häckar vill den helst vara ensam med sin lilla familj. Men de samlas i stora antal när de flyttar.

4. Lövsångare

Sveriges vanligaste fågel som finns i så gott som hela Sverige, men ändå är det många som aldrig sett den.
Flyttar till Afrika och kommer tillbaka till oss i april.

5. Tofsmes

Västmanlands landskapsfågel som trivs högt upp i tallarna. På vintern kommer den gärna ner till matningar, men den lämnar nästan aldrig skogen, så man måste bo nära skogen om man vill se den.

6. Gransångare

En liten sångare som finns i så gott som hela Sverige men vanligast längst i norr och längst i söder. Den har brett ut sig i Sverige från två håll.

7. Rördrom

Stor fågel som för det mesta gömmer sig i vassen. De få gånger jag sett den har den flugit över vassen.
Tutar på kvällar och nätter så det låter som när man blåser i en tom stor läskflaska.

8. Blåmes

En tuff och nyfiken liten fågel. Om man börjar mata fåglar eller sätter upp en ny holk är det nästan alltid blåmesen som är först fram och undersöker.

 

 

Sista två bidragen till final

Nu veckan efter sportlovet har jag avslutat deltävlingarna i vår egen fågelmello. Min teori om att tvåorna går på utseende och röstar på små söta fåglar kom på skam.

I veckans deltävling var det två arter som är så långt ifrån små och söta som fick flest röster och tog sig vidare.

Trana

 

Rördrom

Nu återstår bara finalen där dessa två ska möta följande fåglar.

Gärdsmyg, blåmes, lövsångare, tofsvipa, gransångare och tofsmes.

Finalen hålls på fredag och kommer att vara lite annorlunda. Jag har bjudit in båda våra tvåor och jag kommer att spela upp alla fåglar och berätta om dem som vanligt.  8 bidrag istället för 12 blir bättre med över 50 barn som ska lyssna samtidigt.

Efter att de spelats upp kommer alla elever få 5 röster var att fördela. Vill de lägga alla på en och samma fågel så är det ok. Vill de fördela dem med en röst på fem fåglar är det ok.

Till skillnad från deltävlingarna där vi körde handuppräckning kommer vi nu att ha sluten omröstning med röstkort där de får markera sina poäng.

Sen sammanställer jag poängen och så presenterar jag resultatet när jag räknat klar.

Jag kommer att lägga ut alla bidrag här på torsdag kväll och använda min sida för omröstningen till finalen.

Vem som vinner får vi se på fredag.

 

 

Tornseglarholkar på gång

Under sportlovet pågår ingen ordinarie naturskola, men vi är ute en hel del och jag har kikaren med mig och håller ögon och öron öppna efter vårtecken.
I fågelklubben jag är med i har vi ett litet projekt för att värna om våra tornseglare som minskar i hela Europa. Jag var med att sparka igång det projektet och då hade jag en idé om att skolor skulle vara lämpliga att kontakta för att sätta upp tornseglarholkar på. Tornseglarna kommer sent till oss och häckningen sker på sommaren när verksamheten på skolorna är som lägst.
Efter det har projektet mest gått på sparlåga. En holkgrupp som snickrar holkar har gjort holkar till bönder som de satt upp på lador där det tidigare häckar tornseglare. Lite enklare uppföljning har också skett, men inget djupare arbete.
Därför var det en glad överraskning när en från holkgruppen på årsmötet meddelade mig att de hade tre holkar klara för uppsättning på min skola.
Det var dock med stark betoning på överraskning, för jag hade faktiskt glömt att jag erbjudit en plats för holkarna och jag hade inte kollat om det var ok.

Tornseglarholkar ska sättas upp högt minst 5 meter ovan marken med fri inflygning och helst inte på en direkt solbelyst plats. Vi har en balkong som inte används i någon jättestor utsträckning, även om en del elever på fritids börjat att hitta ut dit. En meter in från det utstickande taket ligger en balk som blir perfekt att sätta upp holkarna på tycker jag. Precis lagom långt in för att slippa direkt sol.
Nu har jag en mycket tillmötesgående rektor som tycker om att man har idéer och projekt, så det gick ganska snabbt att få ett ok.
I morgon har vi ingen utflykt eller större aktivitet inplanerad så då blir det perfekt för mig att sätta upp holkarna.
 

Mer fågelmello

Med tvåorna kör jag en egen fågelmello på det sättet att jag använder Natursidans deltävlingar,  men sätter ihop en egen final utifrån hur mina elever röstar.
På fredagar är jag i en trea och hjälper till och de hade fågelmello förra året med mig och när de ville ha det även i år var jag inte sen att haka på.
Där kör vi dock ingen egen mello utan vi deltar genom att jag lägger in klassens resultat på Natursidans omröstning.
Vi har under de tre veckorna tävlingen pågått röstat ganska lika som resten av Sverige, men förra veckan avvek vi en del.
Hur det går den här veckan återstår att se, men klassen har en favorit i näktergal tätt följd av pärluggla.

 

Det märks en del skillnad på tvåorna och treorna. Tvåorna röstar som jag nämnde i tidigare inlägg mer på utseendet och små söta fåglar har en viss fördel. Det märks också på treorna, men de går ändå mer på lätet och diskuterar hur de låter.
Att de inte har någon egen erfarenhet och relation till de flesta fåglars sång märks och de kan i viss mån vara mer objektiva än vad många vuxna fågelintresserade är.
Nästa vecka har vi sportlov så treorna kommer inte att delta i Andra chansen. Tvåorna som inte deltar i Natursidans omröstning kommer att ha sin fjärde deltävling efter sportlovet och efter det kör vi final på egen hand.
Det ska bli intressant att se hur omröstningarna skiljer sig åt.

Veckans naturskola – Fågelmello deltävling 3

Nu är tre av fyra deltävlingar i vår fågelmello klara. Jag börjar ana ett mönster med att mina elever går en hel del på utseende. Gulliga och små fåglar har ett litet försprång även om större fåglar med lite spektakulära läten utmanar en hel del.
Den här veckan var inte lika jämn som förra veckan. Det var tre arter som stack ut och fick fler röster än de andra. Men därefter var det jämt.
Tyvärr för storspoven är det bara två som går vidare till final och i vår fågelmello hoppar vi över andra chansen.
Vidare till final den här veckan.

Blåmes


Beskrivningen jag gav eleverna. En liten tuff fågel som är en av de mest nyfikna fåglarna som finns och tillsammans med talgoxe och koltrast en av de vanligaste fåglarna man ser.  Nyfikenheten gör att den är bra på att hitta mat och även andra har nytta av det och slår följe med blåmesen. Om man börjar mata fåglar hemma så är oftast blåmesen först fram och tar för sig.
Lyssna på blåmes

Gärdsmyg

Gärdsmyg
Beskrivningen jag gav. En liten fågel som till för några år sedan var Sveriges näst minsta fågel, men nu har Brandkronad kungsfågel flyttat in. Om man har en risig trädgård med många buskar kan man få den till trädgården, men bäst trivs den i skogar där det finns mycket ris och buskar längs marken. Den har blivit vanligare i skolans skog sen de högg ner och gallrade ut skogen. Är väldigt högljudd för att vara så liten.
Lyssna på gärdsmyg

Veckans naturskola – Fågelmello deltävling 2

Jag fortsätter att köra fågelmello och jobba i NO-boken med mina tvåor.
Den här veckan var det ingen art som stack ut i fågelmello och det blev en riktigt jämn omröstning och de två fåglarna som gick vidare fick 35 röster. Men det var två arter med 33 röster och två med 32 så det var ingen självklarhet vilka som gick vidare.
Att köra med handuppräckning tror jag påverkar en del. Eleverna är lite försiktiga i början och tittar en del på varandra. Det kan också förklara att bofink och trädgårdssångare som i mitt tycke borde kunna gå vidare är två av de arter som fått minst röster.
Vidare från andra deltävlingen på Naturskolan Hagaberg

Lövsångare


Sveriges vanligaste fågel, som flyttar till Afrika och kommer tillbaka i slutet av april. Finns i hela Sverige där det finns buskar och träd.

Tofsvipa

tofsvipa
En tidig vårfågel som trivs i våtmarker och på åkermark. Hanarna skaffar ett revir som de vaktar och försöker locka honor till. Med den här milda vintern bör vi redan nu hålla utkik efter dem.
I morgon är det dags för en av våra treor att rösta i deltävling 3. Men de röstar i hela fågelmelodifestivalen så deras röster lämnar jag in till Natursidan.se

Veckans naturskola – fågelmelodifestivalen

Jag känner mig ganska trött på den här vintern som aldrig lyckats bli någon riktig vinter. Jag vill mata fåglar, spåra i snö och se vintern bli till vår. I år har vi haft en lång höst som börjar bli till vår, eller hade vi en kort höst som blev till en lång vår. Jag vet inte riktigt.
I alla fall så är jag fullt övertygad om att elever lär sig bättre i naturen genom att vara ute i naturen och eftersom detta är första året jag har naturskola på skolan så måste jag visa det. Därför har jag kommit överens med klasslärarna i våra tvåor att någon gång under året jobba i den NO-bok de har för att kolla elevernas kunskaper.
Just nu pågår dessutom fågelmelodifestivalen på Natursidan.se, så jag tyckte att februari blev en ypperlig månad att flytta in naturskolan och jobba lite teoretiskt och samtidigt ha en egen fågelmelodifestival.
Upplägget på Natursidan är på samma sätt som i riktiga melodifestivalen. 4 deltävlingar, Andra chansen och final.
Eftersom jag har ett sportlov att förhålla mig till så har jag valt att köra Natursidans deltävlingar och sen en enda stor final med 2 bidrag från varje deltävling som vi kör tillsammans med alla tvåor.
Jag spelar upp bidragen och låter eleverna lyssna på alla bidrag samtidigt som jag presenterar varje fågel mellan bidragen. Jag berättar var man kan hitta alla fåglar, vart de flyttar och när man kan förvänta sig att de kommer tillbaka.

Efter att alla bidrag spelats och alla fåglar presenterats kör vi en snabbgenomgång där eleverna får rösta genom handuppräckning. Man får rösta på hur många fåglar man vill i deltävlingarna. I finalen kommer röstningen att ske på ett annat sätt för att skapa ett litet spänningsmoment. Men det tänker jag berätta om när det blir final.
Vidare från första deltävlingen blev dessa två fåglar.

Tofsmes

Gransångare


 
Jag anar att eleverna röstar lika mycket på utseendet som på sången. För dessa två arter med ganska enkel sång slog ut arter som svarthätta, kärrsångare, härmsångare och kattuggla.
 

« Äldre inlägg

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑