När jag slog upp ögonen på morgonen efter en natt då jag haft svårt att sova på grund av förväntningar inför morgondagen låg ett vitt pudertäcke av snö på gräsmattan.
Det kändes om en evighet innan klockan skulle bli tre och jag hade en dag av vänta, vänta och åter vänta framför mig.
Även om det låter som en 7-årings beskrivning av julafton så kan jag meddela att det i själva verket handlar om Allsvensk premiär för AIK.Tack och lov är man inte 7 år längre så dagen gick något snabbare än en julafton men förväntningaran var som vanligt för stora och dagen slutade i ett sportsligt antiklimax.Av erfarnhet har jag lärt mig att det inte är någon idé att försöka skriva någon vettig analys direkt efter matchen, därför kommer denna blogg först ett litet drygt dygn efter att matchen slutat.
Att Kalmar inte var någon drömmotståndare visste jag, av GF att döma verkar det som att många gnagare inte delade min uppfattning och bänkgrannen på Råsunda delade den defentitvt inte.
Foto: Magnus Neck
Vill man att AIK ska vara underdogs även i år så var Kalmar en bra start, nu lyfts Kalmar upp som en favorit medans Hammarbys succé mot oss förra året samt Kalmars nu kommer att basuneras ut som lösningen på hur man besegrar AIK.
Det man missar är att det krävs mycket för att orka spela med så hög press som det krävs för att klå AIK. dessutom krävs det att man har manskap för det. Bajen hade Petter Andersson som gjorde ett exemplariskt jobb i fjol och Kalmar har den i AIK-kretsar så hatade Henrik Rydström.
Nu räcker det inte med en defensivt duktig mittfälltsgeneral och en stabil backlinje, man måste dessutom ha vassa och affektiva forwards, för trots att Kalmar lyckades vinna slaget på mittfältet bjöds det inte på många chanser för Kalsongänget.Att ett svagt AIK lyckas försvara sig så bra mot ett så pass starkt lag som Kalmar gör att jag ser ljust på framtiden, och AIK ska inte behöva skämmas för nederlaget.
På kanterna hade vi en Rubarth som ännu inte hunnit ikapp träningsmässigtefter influensa och halsfluss och en matchotränad (tävling) Kenny Pavey, vilket gjorde att kantspelet inte alls var vad det brukar, även om intentionen fans där i första halvlek.
En neutraliserad Dulee Jonsson tvingade Sandberg och Carlsson till långa uppspel vilket knappast kan ses som någon ultimat lösning.
Som sagt, Kalmar var ingen drömmotståndare, men det ska bli intressant att se svagare lag (det finns 12) försöka sig på samma höga press mot ett mer samspelt och tajmat AIK.
Lämna ett svar