Månad: september 2012

Studio natur

…eller mysteriet med de försvunna avsnitten.
På torsdagar har SVT sänt programmet Studio natur. Ett program som är lite som snillen spekulerar fast för naturnördar. 3 kloka naturvetare och en programledare sitter i skogen och svarar på tittarfrågor kring djur och natur och reder ut myter och andra oklarheter.
Ett program helt i min smak som jag följt hela säsongen. Fast nu undrar jag vad som hänt med avsnitt 8 och 9.

Fick de slut på tittarfrågor, eller kom vintern till Umeå där de spelar in programmet? Varför skulle de annars hoppa från avsnitt 7 direkt till 10.
Vem ska avgå?

Euro Birdwatch 2012


Söndagen den 7:e oktober är det dags för Euro Birdwatch 2012. Ett internationellt evenemang som syftar till att öka kunskapen om fåglar och fågelskydd. Aktiva skådare runt om hela Europa är ute och räknar fåglar.
I Västerås så uppmärksammas detta i ett gemensamt arrangemang mellan Västmanlands Ornitologiska Förening och Naturskolan Asköviken.
Naturskolan håller öppet hus i Naturskolans hus, med tipspromenad, guidade turer och lite andra aktiviteter.
Två guidningar, en till fågeltornet och en till Lövstagömslet kommer att utgå från Naturskolans Hus med start kl 9.00
Grillen kommer att vara tänd fram till kl 13.00
Västmanlands Ornitologiska Förening kommer att bemanna fågeltornet från tidig morgon och hela dagen med rutinerade ornitologer som kan hjälpa besökare. Mest troligt kommer det att finnas skådare på fler platser.
Eggeborns foto kommer att visa kikare vid Naturskolans hus, så går du i tankarna att skaffa dig en tub eller handkikare är det ett ypperligt läge att få testa dem i fält direkt.
Passa på att besöka ett av Västerås vackraste naturområden innan vintern kommer.
Fullständigt program finns på evenemanget på Facebook bjud gärna in fler vänner.
 

Lite bilder från Hjälstaviken

Nu har det blivit en del tjat om kryss och nästan kryss från dagens tur. Här kommer lite bilder som visar att jag hittar annat än fåglar på mina exkursioner.

En fågelskådare

Två halva vitkindade gäss

En tegelröd trollslända

Tror jag, jag är inte så bra på trollsländor.

En Tordyvel

En Röd Skogssnigel

Det kan också vara en Spansk Skogssnigel (mördarsnigel) tydligen måste man dissekera dem för att veta säkert. Men fin var den i alla fall.

Nästan en Lappsparv

När det gäller nya arter i listan så vill åtminstone jag vara riktigt säker innan jag petar in den, och jag är ganska säker på att de flesta skådare resonerar som jag. Den här tiden på året så är det en hel del tättingar på väg söderut och Lappsparv är en av alla de arter jag saknar som jag har lyssnat och studerat in mig lite extra på.
Förra helgen i Gävle så hörde jag ett läte som jag i normala fall (fåglar jag hört och sett tidigare) skulle spikat. Jag hade till och med skrivit in den i rapporten, men strök den eftersom jag bara var 100% säker. Vid nya arter kräver jag 110%. Bortom allt rimligt tvivel.
Idag vid Hjälstaviken var jag inte lika säker, men även i detta fall så hade jag spikat den om det t ex rörde sig om en Blåhake eller Rödstrupig Piplärka. Alltså en art som jag vant mig att artbestämma.
Nu såg jag på Svalan att några rapporterat in den på exakt den plats jag hörde den. Dessutom vid samma tidpunk som jag var där. På vägen tillbaka så hade jag halkat efter en smula och hade bråttom att komma ikapp mitt sällskap, så jag gick bara förbi ett par som stod och tittade på just det stället. Skulle inte fövåna mig om det var de som rapporterade in den.
Nåja, nu är jag i alla fall riktigt nära, vi får hoppas på tredje gången gillt.

Prutgås


Prutgås tillhör väl inte de ovanligaste fåglarna i Sverige, Den häckar inte här, men passerar framförallt Öland och Gotland under flytten. I inlandet är det mest enstaka exemplar som slagit följe med andra gäss som dyker upp och eftersom jag skådar mest i och omkring Västerås så har denna art saknats på min lista fram till för några timmar sedan.
Den (om det nu är samma gås) slog sig ned vid Hjälstaviken i början av Augusti, men jag har trots flera försök undgått att upptäcka den. Det är lite som att hitta en nål i en höstack när man ska hitta en ensam gås bland 10-tusentals andra gäss. Men idag hade jag god hjälp av att det var en hel del folk i tornet och till slut var det någon som hittade den. Stolt som man är lät man sig dock inte vägledas allt för mycket utan nöjde mig med en liten riktningshänvisning och sen hittade jag den själv.
(bilden ovan är inte från idag utan den hittade jag via googles bildsök och den får användas fritt)
Utöver prutgåsen var Hjälstaviken full med tusentals Säd- Grå- och Vitkindade gäss. ett 30-tal fjällgäss (årskryss) och en ensam Snögås. Några Spetsbergsgäss fanns också bland sädgässen, men jag orkade inte leta efter dem. (Snögåsen klassas dock som ospontan och är inte kryssbar i Sverige)
Enligt rapportsystemet Svalan har också bläsgäss siktats där så det är ett riktigt smörGÅSbord uppdukat för den som vill se gäss.
 

The Marshal of Finland

Det kokar i vårt östra grannland just nu för att deras nationalhjälte Carl-Gustav Mannerheim gestaltas av en svart skådepelare i en ny film om honom.
//youtu.be/upP-QNtrlqU
Givetvis blev jag lite nyfiken på vad det hela handlade om. Att göra en historisk kostymfilm med en huvudperson som alla har en klar bild av hur han ser ut och låta honom gestaltas av en person med ett radikalt annat utseende verkar ganska korkat och jag förstår då att det kanske inte bara är lättprovocerade nationalister som blir upprörda. Men finns det isåfall någon anledning att ta filmen på allvar? Jag skulle t ex inte ta en film om Martin Luther King på allvar om Tom Cruise spelade huvudrollen.
I DN förklaras dock det hela av producenten. Filmen handlar om Mannerheim, men är inte något kostymdrama utan det handlar om en person som berättar om Marskalken för en grupp kenyanska barn. Det är alltså deras syn som gestaltas i filmen.
Att det finns paralleller mellan många afrikanska stater idag och det unga Finland som Mannerheim byggde och att det görs en film om det är väl något finnar borde vara stolta över. Men istället blir de topp tunnor rasande.
I Sverige grinar de längst ut till höger också över detta och tycker att det är PK-maffian och kultursocialisterna som utför detta för att hjärntvätta oss stackare som ingenting förstår.
Om man bygger en rondellhund föreställande Mohammed så ska mohammeds anhängare rätta sig i leden och snällt acceptera yttrandefriheten som råder här, men om någon gör en film om någon av våra nordiska nationalhjältar, då ska det förbanne mig hållas inom vissa ramar annars är det fel.
Själv ser jag ingen skillnad, mer än att filmen verkar ha något annat syfte än att bara provocera.

Utflykt i tassemarkerna

Jag och Jocke var ute i tassemarkerna idag. Ordet tassemarker är kommet ur noanamnet ”tasse” för varg (som egentligen också är ett noanman för det fornodiska ulv). I alla fall var det tassemarker i dubbel bemärkelse eftersom det nu används för vildmark i största allmänhet, men vi begav oss ut i skultunareviret mellan Fläckebo och Ramnäs och hade kameralinserna redo för framförallt Skogsfågel, Älg och Varg.
Höskovsmossen var första anhalten och vi tog oss dit via skogsvägar. Irriterande nog var vägen upp mot själva mossen bommad vilket gav oss två val. 1. Åka tillbaka och ta en annan väg upp till naturreservatet, eller 2. lyfta på bommen (den var inte låst). Vi valde alternativ två och muttrade över idiotin att bomma den bästa vägen upp till ett naturreservat.
Vägen tillbaka tog vi den andra (riktigt dåliga skogsvägen) och då visade det sig att också den var bommad. Hur tänker man när man bommar båda tillfartsvägarna till ett vackert och unikt naturreservat. Nåja, nog gnällt om det. Efter detta tog vi ett besök på en annan mosse i närheten och sedan begav vi oss efter en kopp kaffe vidare mot Fermansbo urskog. Ett mycket besöksvärt naturreservat med välmarkerade leder. Om du tänker besöka det kan jag dock rekommendera att inte komma ditt från Skultuna-hållet, då leden in till själva fermansboslingan mer var att betrakta som en kanotled än en vandringsled.
Lite bilder då rå
StenfalkStenfalk vid Rörbosjön mellan Svanå och Fläckebo
Höskovmossen
Höskovsmossen – bara någon mil utanför Västerås hittar man sådan här vacker vildmark med stark norrlandskänsla.
Fermansbo Urskog
Fermansbo urskog, en orörd pärla mitt i Västmanland.
Garnlav
Garnlav, som kräver riktig gammelskog
Kantarell
Riktigt stora Kantareller. (snusdosan tog jag givetvis med mig tillbaka)
Tickor
Vackra tickor. Har ingen aning om vilken sort, men de växte på en björk. Någon kunnig får gärna komplettera med namn.
Älgar
Dessa två älgar stod och betade på en äng när vi åkte ut. På vägen hem stod de kvar. Eftersom vinden var gynnsam för vår del kunde vi smyga riktigt nära och fota dem.
 

Morgontur till Asköviken

Nu var det ett tag sedan jag var ute i Asköviken. Sommaren brukar inte vara så spännande där ute, men nu är det september och därmed höst, så jag klev upp med tuppen och var där ute i 6-taget på morgonen.
Det började bra med en hel del tättingar som rörde sig kring parkeringen, men ingen Rödstrupig Piplärka eller Blåhake som var de fåglar som stod högst på önskelistan idag.
Någon riktig fart verkar det inte ha blivit än verkar det som. En beckasinflock som rörde sig rastlöst över maderna, och gäss i ganska stora mängder på väg in mot viken. Några tranor trumpetade också. På vägen ut mot lövstagömslet hörde jag också en Blåhake. Försökte intensivt att hitta den, men locklätet försvann iväg utan att jag lyckades se den. Jag får göra nya försök i morgon.
Västmanlandskryss för min del.
Ute vid Lövstagömslet var det ganska igenväxt, men klättrade man upp på bänkarna fick man ganska bra utsikt över maden bort mot Rastholmen och Stenarna. En hel del rovfågel rörde sig över markerna. Ormvråk och Brun Kärrhök fanns det fler av, annars var det mest Gäss och Änder (Gräsand och Bläsand). En misstänkt Rödstrupig Piplärka, dock inte tillräckligt säker för att spikas.
Efter en timmes spejande fick jag se en liten Rovfågel sittandes på en halmbal på långt avstånd. (borta vid stenarna, för den som är hemma vid Asköviken) Det kunde vara en Stenfalk, men mest troligt en Sparvhök. När jag dessutom fick se en vithuvad rovis sitta på samma åker så blev det till att ta en promenad bort dit för att få en närmare titt.
Stenfalk Asköviken
Fågelboken hade jag klantigt nog glömt hemma så nu skulle mina kunskaper sättas på prov. Att det var en falk rådde det ingen tvekan om, men var det en sten- eller Lärkfalk. Inget rött syntes på den och tydliga streck på stjärtfjädrarna. Som tur var kom det ytterligare en morgonpigg skådare förbi som till skillnad från mig hade fågelguiden med sig. En kort stunds överläggning spikade fågeln till en stenfalk.
Den ljushuvade rovisen visade sig vara en mycket ljus, nästan vit Ormvråk, som hade sällskap av en mörk artfrände på samma åker. Dessutom jagade en Duvhök i dikeskanten på samma fält. Riktigt rolig morgontur som avslutades hemma med att jag av misstag lyckades göra det godaste kaffe jag smakat på länge.
 

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑