Etikett: rödhuvad törnskata

Fåglar jag fotat – Rödhuvad törnskata

Jag sitter just nu och går igenom min lista för att leta efter fåglar jag fotat efter att jag passerat arten i min alfabetslista här på bloggen.
Då upptäckte jag att rödhuvad törnskata inte var ibockad som fotograferad art. Jag har faktiskt fotat den två gånger. Första gången ett risigt foto i Hjälstaviken när jag kryssade den. Andra gången ett ännu risigare foto i Fysingen när Benjamin kryssade den.

 

Månadens fåglar – Juli 2016

Juli är en månad då fågelskådningen går på sparlåga, vilket också syns i statistiken.
Vi började i alla fall månaden med ett kryss, då det dök upp en rödhuvad törnskata i Fysingen norr om Stockholm.
Benjamin saknade den arten helt och jag hade bara sett en ungfågel vilket förvisso inte är fy skam, men en äldre fågel är lite snyggare.
Det finns inte så mycket mer att orda om den fågeln. Vi kom dit och fick rota ett tag bland björkarna för att hitta den. Som vanligt när ovanliga fåglar dyker upp är man inte ensam, så vi var en grupp på runt 10 skådare som hjälptes åt och hittade den om vart annat när den försvann.
Både jag och Benjamin fick dessutom några dåliga bilder på den.
Normalt brukar vi bege oss upp till Luleå och Norrbotten några veckor under juli, men svärmor och svärfar har flyttat söderut så i år har jag tillbringat mer sommartid än vanligt vid Frövisjön. Vadare och doppingar och då framförallt de svarthalsade doppingarna som levererat två kullar med ungar där i år.
Några turer till skogen har jag också hunnit med, med en sommartjäder som jag fick en relativt bra bild på dessutom.
tjäder2016
Nytt för i år är att jag anordnat sträckskådning vid Kvicksundsbron för VOF. Ett arrangemang som Ornitologiska klubben i Eskilstuna haft i flera år. En Västeråsskådare med ursprung från Eskilstuna har tjatat på mig länge om att komma med, men jag har ofta varit bortrest. I år gjorde jag istället en programpunkt av det och många fågelskådare från Västerås med omnejd har passat på att delta.
Sen var vi till Finland och fyllde på våra finska listor. Resan var absolut ingen fågelresa. Vi skulle umgås med släkten, så vi gjorde det ganska enkelt för oss och fyllde bara i de arter vi hittade och ungefär var.
Roligaste fynden var en labb som jag såg från soldäck på Silja Galaxy och två sillgrisslor utanför hyttfönstret.
Benjamin seglade med kusinen hem till Sverige och resten av familjen tog färjan hem. Därför blev det lite skillnad på våra listor. Benjamin fick t ex in svärta och en sillgrissla på bara några meters håll.
Jag fick in ovan nämnda labb och tobisgrissla, men resten tror jag vi hade gemensamt.
Nu är det augusti och vi väntar fortfarande på att det ska börja rassla till i våra fågellarm. Benjamin är inte lika sugen på att rota bland vadare i Frövisjön som jag men det kommer nog fortsatt bli en del besök där och vid Hjälstaviken.

Kortfakta

Antal inrapporterade arter

Jag: 83
Benjamin: 49

Antal X

Jag: 1 (Rödhuvad dykand)
Benjamin 2 (Rödhuvad törnskata, rödhuvad dykand)

Antal årskryss

Jag: 4
Benjamin: 4

Minnesvärda observationer
  • Rödhuvad törnskata i Fysingen
  • Skräntärna i Frövisjön är alltid kul
  • Rödhuvad dykand utanför Linköping
  • Ytterligare en kull för de svarthalsade doppingarna i Frövisjön

Det går bra för Benjamin nu

Benjamin börjar så sakta närma sig 300 fågelarter i Sverige. Efter en lite småtrög inledning av året med endast ett kryss (lunnefågel) de fyra första månaderna så följde 4 kryss i maj. Under vår vistelse i fjällen hängde han in fjällripa och igår när vi var på väg hem från Idre kom ett larm om en rödhuvad törnskata vid Fysingen.
Vi bestämde att vi skulle åka dit idag om den var kvar och strax innan klockan sju i morse kom det första larmet.
Det var en lite småtrött och grinig son jag försökte få liv i och hade vi inte bestämt i går att vi skulle åka, så hade han nog vägrat helt. Men jag fick i honom lite frukost och sen bar det av.
När vi kom fram stod det en del skådare under skärmtaket vid Ströms Café och fågeln hade larmats ganska nyligen, men de hade inte sett den. Troligtvis hade den larmats av de skådare som stod längs en mindre väg på andra sidan åkrarna.
Vi behövde dock inte vänta så länge, för strax efter att vi fått upp våra tubkikare så ropades den ut. En kort obs som ingen av oss han på, men den var där och nu handlade det bara om att vara alert.
rödhuvad  törnskata2
Nästa gång den dök upp så fick åtminstone jag en glimt av den, men det var Benjamin som skulle kryssa och han missade den, men det var en kortvarig frustration från honom, för snart dök den upp igen och satt mycket synlig på en stolpe och sen bytte den plats till ett träd där den satt en längre tid. Vi hann till och med fota den genom tubkikarna. Inga mästerverk till bilder, men likväl var det en bild.
Fysingen och Ströms mad börjar bli en riktig hot spot för Benjamin. Detta var hans tredje kryss där. Tidigare har han kryssat citronärla och tuvsnäppa där.
Själv får jag nöja mig med två kryss där. Tuvsnäppa och citronärla. Rödhuvad törnskata hade jag sen tidigare från Hjälstaviken. En ungfågel som knappast var någon skönhet. Den här var desto snyggare även om det inte framgår av de bilder vi fick av den.

Dubbelkryss idag

Den 21:a september hittades en prärielöpare i Hjälstaviken, men jag lyckades aldrig komma iväg på den då, trots att det var helg. Därför var det extra roligt att det återigen hittades en i onsdags. Min tidiga dag dessutom. När jag kom hem ville inte Benjamin och NPG hade träning så det var bara att hoppas att den stannade till helgen.
Resten av veckan höll jag stenkoll på svalan och det blev bara bättre och bättre. Ytterligare en prärielöpare hittades och dessutom en rödhuvad törnskata så när lördagen kom gick jag upp före tuppen och åkte österut.
rödhuvad törnskata
 
När jag kom fram hade solen precis gått upp. Jag tog en snabbtitt bland buskar och törnen vid parkeringen, men drog snabbt ut mot tornet för att leta prärielöpare med förhoppningar om att törnskatan skulle hittas av någon annan så att jag slapp leta själv på vägen tillbaka.
Min plan fungerade utmärkt, men ute vid tornet gick det till en början lite trögt. Inte en vadare så långt ögat kunde nå, men efter ett tag hittades några brushanar och en liten rackare som sprang in bakom en snårbevuxen ö. Med största sannolikhet en av de två prärielöparna, men på tok för dålig obs för att spika den.
Efter ett tag hittades dock båda två och jag kunde ta mig en ordentlig titt och bekanta mig med gizz och beteende. Som en liten brushane, men väldigt lik en strandpipare i sitt sätt att röra sig tycker jag.
Nu såg man från tornet hur folk började klumpa sig uppe vid buskagen nära parkeringen, så det var bara att bege sig tillbaka och mycket riktigt satt törnskatan där i en buske och mat hittade den också.
Inte varje helg man börjar med två kryss.
 

© 2021 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑