Januarifönstret på den europeiska fotbollsmarknaden står på vidgavel och rykten om spelare hit och dit flyger kors och tvärs över diverse fotbollsforum på nätet. Glennarnas kronjuvel bland bloggar Bara ben på Glenn Hysen publicerade i går ett ganska skojigt lexikon att använda i sillytider. Visst är det ett väldigt glennfokuserat lexikon, men man behöver knappast kalla in begåvningsreserven för att se det i sitt eget lags färger. själv blev jag mest imponerad av att Göteborgare klarade av att vara roliga utan klämkäcka ordvitsar.
Själv tog jag idag på tåget hem från jobbet en paus från alla tankar kring spelarmarknaden och funderade på vilka förändringar jag vill se på läktaren och supporterkulturen.
Bengaler:
Missförstå mig nu rätt alla ultraz och bengalvänner, men jag hoppas att vi slipper se bengaler på Norra i år.
Inte för att jag har något emot dem, rätt använda skapar de en snygg effekt och tänder publiken på ett förvånande sätt.
Nej jag vill bli av med dem av två anledningar.
För det första ger de onödiga ekonomiska böter till AIK och för det andra är det fel väg att gå mot förbundet för att de ska ge supporterkulturen den respekt den så väl förtjänar.
Ramsor:
Norra stå har i mitt tycke gått framåt sen Sol Invictus tog tag i sångerna och trotsade gamla stofilers trummfobi, men på en punkt har det försämrats. Tajmingen i valet av ramsor.
Queserasera hördes t ex förra året i början av första halvlek, Que sera sera betyder fritt översatt ungefär ”Det som sker det sker” och är en ramsa man sjunger för att förklara sin kärlek till laget när det går lite motigt, ungefär som ramsan ”Vi älskar er ändå”.
En annan sak som gör mig upprörd är ramsan ”Valfri motsåndare är en hora”, den används på tok för flitigt och för att ordet hora på fotbollsläktaren överhuvudtaget ska ha något existensberättigande så ska det användas rätt, inte till vem som helst. Stefan Batan är en hora är korrekt, Jesper Jansson är en hora likaså. Det handlar alltså om spelare som beter sig som prostituerade. Gör man som Babis Stefanidis gjorde förra året får man finna sig i att bli kallad hora, men Anders Svensson ska inte behöva höra det samma.
Våld:
Förra året flyttade huliganismen tråkigt nog närmare arenorna igen.
Jag tänker inte gå in på några djupare funderingar kring casualkulturen och deras syn på våld, men jag hoppas att de nästa år har den goda smaken att som tidigare göra upp lite längre från arenorna.
Att som efter matchen mot Henkeborg förra året kasta sten och annan skrot mot poliser och förbipasserande är inte bara korkat, det är dessutom en handling av fega personer vilket jag knappast tror att de vill bli sedda som.
Jag vill kunna fortsätta säga till Morfar att han har fel.
Inkastade föremål:
Att det flyger in enhalvtom plastmugg med öl i ren frustration vid baklänges mål eller i eufori vid ett AIK-mål kan jag förlåta, men detta genomkorkade kastandet av mynt, tändare mm som eskalerat de senaste åren är så onödigt att jag inte ens försöker att förstå hur de som kastar tänker om de överhuvudtaget har den förmågan.
Till sist hoppas jag att mottagningen av spelarbussen äntligen ger den tändande effekt på laget den är tänkt att ge, inte som tidigare år skrämmer skiten ur dem.
AIK, Allsvenskan, läktarkultur, Sol Invictus, ramsor, spelarbuss, fotbollsvåld, bengaler
Lämna ett svar