Igår kommenterade jag en vän på Facebook som tyckte att livet skulle vara mer som en musikal.
Själv tyckte jag att det mest skulle vara besvärligt med folk som sjöng och dansade när man väntade på tåget eller hämtade ungar på skolan.
Hon tyckte att det skulle vara uppfriskande och efter några kommentarer hade hon mig fast. Visst ska man leva sitt liv som i en musikal, så på lunchen idag klev jag upp på bordet och rev av den här.
//youtu.be/-1LRD3DtFAo
De andra gästerna och krogpersonalen ville däremot inte leva ut sina musikaldrömmar så nu är inte livet riktigt som en musikal längre. Jag är portat på mitt stamlunchställe och polisanmäld för skadegörelse.
fotnot: Min fantasi kan ha skenat iväg så jag kan ha snubblat en smula på sanningen i just det här inlägget, men erkänn att det hade varit en bra story att berätta för sina barnbarn.
Lämna ett svar