Igår stod larmet på kl 04:00 för vidare avfärd mot Bohuslän och vår pärla Grosshamn. Lunnefågel var målet med resan och skärsnäppa som Benjamin också saknar kunde bli en extra bonus med lite tur.
Utöver dessa arter finns det som vanligt mycket annat intressant att upptäcka och att skåda på annan ort är alltid givande. Arter som är svåra att få syn på här hemma kan vara vanliga där.
Det första vi hittade var födosökande tobisgrisslor på riktigt nära håll. En art som Benjamin kryssade så sent som i oktober förra året. Själv har jag bara sett dem i vinterdräkt och ungfågeldräkt under höstskådning vid ostkusten. Så att se dem i häckdräkt på nära håll var en trevlig upplevelse.
Det samma gällde toppskarv som vi tidigare bara sett på hösten och sensommaren. Då i tråkig vinterdräkt. Nu kunde vi se dem födosöka och vila med sina karaktäristiska tofsar på huvudet, vilket gjorde dem väldigt enkla att artbestämma jämfört med hur det brukar vara när de står på något skär en kilometer ut.
Tillräckligt nära för ett foto kom de dock inte, men riktiga njutobasar av dem fick vi.
Lunnefågeln lyste dock med sin frånvaro, eller så var det vi som inte letade tillräckligt bra. Från början hade vi sällskap av en annan skådare, men han gav snabbt upp och drog vidare mot ett annat ställe där den setts. Vi kämpade på i en och en halv timme till innan vi också bestämde oss för att testa lyckan nere vid Haby bukt istället.
Där fanns inget skydd mot den alltmer tilltagande vinden, så vårt besök där blev ganska kort. Ett tiotal skärpiplärkor födosökte i tången och några ejdrar, småskrakar och tobisgrisslor födosökte en bit ut.
Blåsten fick oss att ge upp och åka tillbaka till Grosshamn. När vi kom över krönet från parkeringen med utsikt över hela bukten och mot sjöboden där skådarplatsen finns så såg vi att de andra skådarna där nere såg ut att kolla åt samma håll allihop och fler av dem var på väg upp på en kobbe för att som det såg ut få bättre sikt. Tanken slog oss att de hade fått syn på den. En tanke jag ville slå ur huvudet för att minska min egen och Benjamins besvikelse om det inte var så.
Men det såg verkligen lovande ut och snart påpekade Benjamin att de som var uppe på kobben låg och fotograferade.
När vi kommer fram möts vi av bekanta ansikten som berättade att de alldeles nyss sett lunnen riktigt nära. Nu kändes det mycket hoppingivande och väldigt lätt att börja slita för att få syn på den. Benjamin fick tuben och jag jobbade med handkikare tillsammans med alla de andra.
Plötsligt fick jag och en person till syn på något som dök intill ett skär en bit ut. Allas blickar riktades dit och snart dök den upp i mitten av det skäret och det var lunnen. En allt mer frustrerad Benjamin mindes med fasa hur det var sist när jag kryssade lunne och den försvann spårlöst innan han sett den.
Fördelen nu var att det var mycket snällare sjö, så nog skulle det gå vägen. Mycket riktigt dök den snart upp i änden av skäret. Den här gången var det lätt att hitta riktmärken och hanns första kryss 2016 var ett faktum. Själv fick jag hålla till godo med några skitobsar i handkikaren.
Lite fika på detta och sen började vi faktiskt göra oss i ordning för att åka därifrån, men innan vi hunnit packa ner allt så dök den återigen upp riktigt nära oss. Nu blev det till att slita fram kameran och hoppa ut på kobben närmast.
Tyvärr ville den inte riktigt samarbeta med mig, och min kamera är inte riktigt gjord för fotografering av fåglar när det är bråttom. Den var under vatten mer än över ytan och när jag väl fått in den i sökaren ordentligt så vänder den sig innan jag hinner trycka av.
Men jag fick i alla fall en bild på den, och om någon vill träna på hur man känner igen en lunnefågel bakifrån så blev den ju riktigt pedagogisk.
Nu hade vi i alla fall fått upp värmen ordentligt och kände inte för att förstöra det med att slita in skärsnäppa på någon kall och blåsig klippa, så vi packade ihop och var nöjda med detta. Resten av dagen tillbringades i bilen och en rundtur i Bohuslän med Pizza och Kebab i Kungshamn till middag.
11 årskryss för mig, 1 kryss för Benjamin och en trevlig dag i Bohuslän blev det.
Idag hade vi tänkt att besöka Hirnborgasjön för att få lite vårvibbar som saknas hemma, men det var snöoväder på Västgötaslätten, så vi drog raka spåret hem istället. Hornborgasjön ligger kvar och det finns bättre tider på året att besöka den.
Lämna ett svar