Efter att Frövisjön restaurerades blev vi ganska snabbt bortskämda med att det trillade ner en hel del ovanliga fåglar där. Både lokalt ovanliga som fick oss i Västerås och Västmanland att skapa små drag, men även en hel del regionala och nationella rariteter som fick folk att komma långväga ifrån.
2012 sänktes sjön lite för mycket av misstag under sommaren, vilket gjorde den riktigt het för vadare och det i sin tur lockade skådare från hela Mälardalen dit. Det var också då den första lite tyngre arten hittades. En rostand som stannade en tid och lockade folk.
2013 hittades en amerikansk bläsand, men då var jag på Öland så själva draget missade jag. Jag hann dock med den innan den försvann. Gulkindad kricka, fjällgås, ägretthäger och brun glada hittades också 2013
2014 var annars året det small till ordentlig vid sjön. Det började med en svartand i april och sedan en jungfrutrana i maj. Samma år hade det hittats en prärietrana längre norrut i Svartådalen, så då var vi heta i Västmanland.
Det kändes som att det skulle bli svårt att toppa det året, men året efter hittades svarthalsad dopping i sjön. Ett par som stannade och häckade. Under kristi himmelsfärd hittades sedan en styltlöpare. Så nog levererade sjön.
Efter 2015 har det dock varit ganska lugnt med rariteter. De svarthalsade doppingarna har kommit tillbaka och häckat och arter som är med subrariteter som vitvingad tärna, stäpphök och amerikansk kricka har setts. Men de riktigt tunga sakerna som får folk att kasta sig i bilen har uteblivit.
Tills igår, då först en mongolpipare larmades ut, med osäker artbestämning. Ganska snabbt fylldes parkeringen och folk fick ställa sig vid vägkanten.
Den vållade en hel del huvudbry, men jag tyckte bestämt att den långa näbben talade för ökenpipare. För min del spelade det ingen roll. Jag saknade både öken- och mongolpipare. Ökenpipare skulle dessutom betyda en ny art för Västmanland så nog var det roligare med en sådan, även om mongolpipare är något ovanligare.
Mot slutet av kvällen när jag och Benjamin lämnat lokalen så flög den omkring och lockade och skingrade på så sätt alla tvivel.
Ökenpipare blev art nr 334 för mig i Sverige, 252 i Västmanlan och 192 i Frövisjön.
Den 218:e arten totalt i Frövisjön och den 339:e arten för Västmanland. Första nya arten sedan 2016.
Lämna ett svar