Etikett: Finland

En tur till finland

Benjamin är just nu ute och seglar med sin kusin och sin morbror och moster i Åbo och Ålands skärgård.
Eftersom båten har hemmahamn i Finland så fick vi lov att lämna honom där, vilket innebar en liten minisemester i Nådendal och Åbo för hela familjen.
En riktigt trevlig helg tillsammans med svåger och svägerska.
Vädret när vi kom gick ju i frågasätta, men redan morgonen efter så sken solen och visade upp de tusen sjöarnas land från sin bästa sida.
mumindalen
Efter frukost och lite njutning av utsikten från balkongen så for vi till Åbo för en guidning och rundvandring i en mycket trevlig sommarstad.
Vi tittade på domkyrkan och torget där de varje år utlyser julefrid, för att sedan ta en vandring längs Aura å och alla mysiga caféer och restauranger som finns där.
Vi avslutade Åbobesöket med att titta på medeltida utgrävningar på Aboa Vetus & Ars Nova.
Sen for vi till svägerskans syster och åt mat och drack bubbel i bersån.
Dag två skulle var det mycket att stå i. Det skulle hållas kalas för kusinen som fyllt år och det skulle provianteras till seglingen som Benjamin skulle ut på. Dessutom skulle vi  försöka hinna med att bekanta oss med Nådendal.
Vi började med att gå runt lite på egen hand, medan svåger och svägerska handlade inför seglatsen. Vi hittade en badplats och så mycket mer hann vi inte med, för sen var det dags att svänga ut till båten om vi skulle hinna med det innan kalaset.
Efter allt blev det sedan tid för en rundvandring i det vackra Nådendal. En hel del bryggpromenad blev det, men vi hann också med ett utsiktstorn, några gränder och en lekpark innan Erika blev törstig och vi hamnade på en av alla uteställen längs strandpromenaden.
Nådendal
Det kändes lite som att vi hann med två dagar på en dag. Så mycket fick vi gjort.
Igår var det sedan dags att stiga upp tidigt och bege sig hem till Sverige igen. Nu hade vi verkligen tur med vädret och kunde tillbringa i stort sett hela resan på soldäck.
Jag lämnade min tubkikare hemma i Sverige, men för säkerhets skull hade jag handkikaren med mig trots att jag inte var där för att titta på fågel.
Men är man fågelskådare så är man, och man kan inte låta bli att notera de fåglar man ser och hör och några arter bör man väl ha på sin finska lista.
8 arter hade vi sedan tidigare efter besöket i norra Finland då vi kryssade azurmes. Dessa fylldes på med ytterligare 36 arter för mig. Bland dem tycker jag nog sillgrisslorna som dök upp utanför hyttfönstret på vägen dit och kustlabben från soldäck på vägen hem var de roligaste.
Nu har Benjamin världens chans att bräcka mig på vägen hem, eftersom han seglar aningen långsammare och har lite större möjlighet att se sig om än vad man har från en finlandsfärja.

Tack för julklappen Finland

Jag skådar bara i Sverige och den viktigaste listan för mig är Sverigelistan. Mer beresta och erfarna skådare brukar ha internationella listor också. En för Västra palearktisk som vi tillhör. Europa, Medelhavet och Mellanöstern.
Själv har jag som sagt inte brytt mig om några internationella kryss, tills jag kom upp till Luleå för att fira jul i år och fick reda på att det fanns en stationär azurmes i Kolari, på andra sidan älven och gränsen vid Pajala.
Azurmes lever normalt i Ryssland och Sibirien och är en extremt sällsynt gäst hos oss och har därför blivit något av en drömart för många skådare, inklusive mig själv. De få gånger den dykt upp i Sverige har det varit här uppe i norr, så även om den hittats har det varit svårt för många att ta sig dit och se på den.
azurmes
Att den nu varit stationär sen november gjorde mina julnerver lugna och jag planerade in ett besök till idag och firade jul i lugn och ro först.
Idag på morgonen var dock de lugna nerverna som bortblåsta. Rapporterna jag fått var på finska och ganska torftiga. Skulle jag ens hitta platsen? Skulle fågeln vara där? Skulle vi stå ut med att vänta i kylan.
Ja för kyla var det. Riktigt bister finsk kyla. -27 grader visade kvicksilvret och någon matning hittade vi inte direkt. Men efter att ha snurrat runt lite i byn som tack och lov inte var så stor såg vi en man med kikare som gick in på en gård. Givetvis pratade han varken svenska eller engelska, men med kikare på bröstet förstod vi varann och efter lite viftande och mumlande stod det klart att den inte synts till idag, men igår hade den fotats och sets på exakt den platsen vi var på.
Nu var det bara att bita ihop och vänta och palla med kylan. För mig gick det skapligt, men Benjamin hade det svårt med sina fötter. Vi gick av och an på gatan och gjorde lite blandade småhopp på stället. Sen fördrev vi tiden med att finnlandskryssa. Det gick ganska bra eftersom den enda fågel någon av oss sett i Finland tidigare var en knölsvan som jag sett genom hyttfönstret i Mariehamn.
*Talitainen, sinitainen, punatulkku, harrakka, hömötainen, peippo och varpunen hängdes in, men ingen valkopäätiainen.
Minuterna gick och fötterna känseln i fötterna försvann undan för undan. Benjamin började ge upp, men 26 mil med bil och med en sol som bara är uppe en dryg timme så vägrade jag att ge upp. Han fick helt enkelt stålsätta sig.
Efter några blandade småhopp och lite gnäll så blixtrade det plötsligt till bland björkarna och världens vackraste mes uppenbarade sig mitt framför oss.
En helt underbar syn som fick all kyla att försvinna i ett litet nafs. Fötterna kändes igen, och kinderna blev genast varma.
Vi tog några kort och hur mycket jag än ville stå kvar och beundra den lilla fågeln så fick förnuftet råda och vi packade in oss i bilen och satte på full värme och begav oss till Sverige igen.
* Arterna vi kryssade var talgoxe, blåmes, domherre, skata, talltita, bofink och gråsparv och så vår kära azurmes så klart. Nu har vi bara 2 kvar till club10 i Finland.

Finland tur och retur

Idag ”for” vi till Finland och vände.
Finlands flagga
..men vi vågade inte längre in i landet än att den svenska mobiltäckningen nådde fram, sen vände vi om och tog en burgare på Max i Haparanda.
Nu kan jag i alla fall säga att jag varit utomlands på semestern 🙂

Hemma i Sverige igen

Min svägerska som är från Finland blev så glad när hon i somras hittade finskt godis på K-rauta. Ungefär som IKEA som säljer knäckebröd och Kalles kaviar runt om i världen. Nu skulle hon slippa bunkra så mycket när hon var över till Finland.
När hon några veckor senare besökte K-rauta hemma i Gävle så fanns där inget finskt godis, bara de där tråkiga svenska pingvinpinnarna.
Hon gick till kassan och frågade varför de inte hade finsk lakrits som de hade på K-rauta i Luleå.
Svaret hon fick var lite smått förbryllande.
– Det beror på att Luleå tillhör Finland.
När fan intog Finnarna Norrbotten, och var det så smart att lägga ner Bodens fästning?

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑