Etikett: Gräsand

Fåglar jag fotat – Gräsand

Något jag stör mig på är när vanligt folk kallar gräsänder ankor. Ankor är tamdjur som visserligen härstammar från gräsanden. Men de vilda fåglarna är änder. Att vi fågelskådare då och då klumpar ihop parklevande änder och kallar dem ankor är en helt annan sak. Då handlar det om en markör för att visa att man är medveten om att det rör sig om utplanterade fåglar.
En sak är dock säker. De flesta änder är riktigt snygga fåglar och gräsanden är inget undantag. Hade den varit lite ovanligare hade nog fler uppskattat dess skönhet.
gräsand
Fotograferad vid Falkenbergska kvarnen i Västerås den 1/4 2013

Jag fick godkänt

Här om dagen for jag förbi en zoo-affär och köpte hirskolvar för att bjuda mina fåglar på.
Jag har aldrig tidigare testat detta så jag väntade till helgen med att hänga upp en hirskolv för att se om det var någon som var intresserad och ville smaka.
Blåmes äter hirs
De var lite skeptiska till en början, men efter ett tag så vågade sig en blåmes fram och smaka, och sedan har talgoxar och blåmesar varit där.
En annan notering jag gjort är att Pilfinkarna som brukar dominera båda mina stationer inte är lika pigga på att besöka stationen där jag hängde upp hirsen, så vad de tror att det är som hänger där vore kul att veta.
Fick dessutom ett helt oväntat tomtkryss idag då en gräsand flög förbi. Troligtvis på väg ned mot skitviken, men varifrån den kom är lite mer mystiskt.

Stjärtmes och Kungsfågel på Björnön

Nu skiner solen över Västerås, men innan den hade den goda smaken att titta fram så var vi på Björnön och tog en promenad.
Lilleman på Björnön
Givetvis var kikaren med och Lilleman och jag sinkade ned NPG med våra konstanta stopp för att lyssna och titta efter småfåglar. ”-Du förstår att när man går på grus så låter det för mycket och då hör man inte fåglarna” förklarade Lilleman för NPG.
Direkt vid parkeringen flög en flock på runt 10 stjärtmesar mellan björkarna och Lilleman jublade i högan sky över sitt kryss. En bit upp i spåret hörde vi också kungsfågeln som lockade. Vi kontrollyssnade hemma och Lilleman var en smula tveksam men både jag och NPG var helt säkra på att det var en Kungsfågel vi hört så han blev nedröstad.
Klätterställning
Halvägs på björnöfemman så kommer man till Björnöstrand med lekplatser vilket hjälper Lilleman att höja motovationen en smula. Precis som förra gången vi gick här så fick vi också nu syn på en Nötskrika och Lilleman berättade för NPG hur den låter och att man kan bli rädd för den för att den låter så spöklik i skogen.
Nötskrika
Jag lyckades fånga den på bild, men jag har en bra bit kvar innan jag kan titulera mig naturfotograf. Desto bättre gick det att fota Gräsänderna nere vid stranden.
Gräsand.
En trevlig promenad för nästan hela familjen. (Flisan var hemma hos en kompis) Med en del fåglar och gott om friskluft. Mot slutet av vår vandring tittade äntligen solen fram, men då hade Lillemans hemlängtan blivit för stor så den sista biten upp mot parkeringen blev det språngmarsch.
Lilleman springer.
Konstaterar också att jag måste plocka med mig kameran och fotografera mera, för jag har på tok för stor suddighetsmarginal på mina bilder. Tur att det inte kostar en massa film att misslyckas med digitalkameror.

Tillbaka från Skitviken

Flisan och NPG skulle iväg och träna på morgonen, så Lilleman och jag hade fria aktiviteter. Eftersom Kungsfiskaren siktats i Skitviken intill det gamla ångkraftverket här i Västerås så kändes det som en lämplig aktivitet för två krysshungrande fågelskådare. Lilleman har aldrig sett någon och jag vill gärna lägga till den på min svalanlista.
Skitviken
Jag ska väl villigt erkänna att jag inte har någon vidare koll på Kungsfiskare och om väderleksförhållandena var optimala med dimma som låg som ett lock över hela Västerås, men det var mysigt och stilla där nere vid viken som städats upp rejält sen jag var där sist. En cykelbana från Lillåudden går nu förbi den norra stranden som tidigare mest fungerade som skrotupplag.
Någon Kungsfiskare tror vi inte att vi såg. Lilleman såg en liten fågel flyga utefter vattenytan under en brygga och in bland pilarna som hänger ut över strandkanten. Själv skymtade jag bara till den i ögonvrån, men det kan mycket väl ha varit en Kungsfiskare.
Matsäcken bestående av äppelkaka och varm saft värmde när vi slog oss ned på en brygga och spejade, men närmare en den förbiskymtande lilla fågeln kom vi aldrig innan Lilleman blev för kall för att sitta kvar och speja.
Helt krysslösa blev vi dock inte. En Storskarv landade på vattnet framför oss och den saknades i Lillemans lista. För övrigt såg vi bara Gräsänder, Kråkor, en Skrattmås och en flock Sidensvansar så någon ornitologisk expedition som går till historien var det definitivt inte tal om.

Öppen natur 2011

I helgen har Länstyrelsen i Västmanland anordnat något de kallar Öppen Natur. Tillsammans med föreningar och kommuner har de haft flertalet guidningar i naturreservat och skogar runt om i Västmanland.
För vår del blev det en utflykt till Asköviken med fågelskådning för hela familjen, även om NPG bara lyckades se korna som betade på strandängen. Nästa år ska jag se till att hon lyfter blicken 😉
Öppen Natur - Asköviken 2011
Nog för att jag varit i Asköviken mycket och känner till markerna tillräckligt bra för att kunna guida min egen familj. Men att få en tur med eldsjälen Krister Svensk ger mer, och ingen gång under hela turen tröttnade ungarna och ville hem som så ofta är fallet när de är med mig. Kan väl hända att jag är en smula tråkig och stirrar för mycket i kikaren själv istället för att berätta om vad jag ser.
Lilleman var riktigt laddad och gick ut med målet att han skulle få 14 kryss idag. Alltså inte att han skulle se 14 arter totalt, utan han skulle alltså se 14 arter han inte hade med på sin sen i somras nya artlista. Visst innehöll den bara ett 30-tal arter, men att fylla på den med 14 arter skulle kräva lite uppmärksamhet från hans sida så målet var nog en smula optimistiskt. I alla fall tyckte jag det.
Nu kom han förvisso inte upp i 14 kryss men det visade sig ändå att det var pappan som var helt snett ute när han trodde att det skulle bli riktigt svårt för den lille att komma upp i det.  Det slutade faktiskt med att han fyllde på sin lista med hela 13 arter idag. Bra jobbat Lilleman.

  1. Björktrast
  2. Hussvala
  3. Ladusvala
  4. Skedand
  5. Sädgås
  6. Bläsand
  7. Gräsand
  8. Kricka
  9. Sothöna
  10. Ringduva
  11. Stenskvätta
  12. Skata
  13. Brunand
Det var faktiskt riktigt nära att han klarade sitt mål med råge för han missade Bergand, Gråtrut, och Större Hackspett. Samt att det strax efter att vi gått dök upp en Blå Kärrhök som vi alla missade.
Efter fågelguidningen så blev det korvgrillning och Stompabak över öppen eld och sen såg vi på en film om Asköviken och lekte gissa bajset mm inne i Naturskolans Hus.
Nu ligger vi alla och tar igen oss sådär mysigt varma om kinderna som man blir efter en riktig utflykt.

Höst dårå

I morgon börjar jag jobba igen så nu är det höst. När det blev uppehåll idag passade jag och Gidde på att göra sommarens sista besök vid Frövisjön. En intressant exkursion som faktiskt gav ett kryss för mig.Frövisjön
Vi stod som vanligt vid Naturklubbens lilla stuga och spejade ut i den lilla kvällssol som tittade fram mellan de mörka molnen. Ganska kort efter att vi kommit dit skriker en fågel till ovanför oss i dungen och jag hinner få ett snabbt öga på den men är inte helt säker på vad jag såg. Det kan ha varit en falk. Tack och lov cirklar den bara runt och vi får syn på den igen och det visar sig vara två falkar. Efter att ha kollat upp i fågelboken misstänker vi att det är en Lärkfalk, men jag tycker nog att denna var mindre och isåfall var den tidigare obsen av lärkfalk jag gjorde vid frövisjön inte korrekt.
Väl hemma har jag nu kollat upp det hela och bl.a lyssnat på lätet vilket hjälpte mig att fastställa arten till Stenfalk som är vår minsta falk och markant mindre än Lärkfalk. Härligt med Wikipedia och NatureGate. och kul med rovfågelkryss, framförallt med tanke på att Gidde som är mer intresserad av rovfåglar var med.
Vadarna som jag egentligen kom till sjön för var inte riktigt lika talrika som innan min norrlandsresa och de hade på grund av lägre vattenstånd flyttat sig till en mer central position i sjön. Ett gäng brushanar och 8 Större Strandpipare hittade dock i dyn i östra delen av sjön. Några Rödbenor, två tranor, en massa gräsänder och några grågäss. Turen blev bara en halvtimme lång för de mörka molnen gick åter till anfall så någon närmare titt på alla änder mitten och västra delen hann vi inte med.
Rovfågelspanaren Gidde följde tre Bruna kärrhökar som ständigt flög över sjön och höll de få kvarvarande tofsviporna sysselsatta.
Nu är det snart dags att ställa in larmet på mobilen och nanna kudden för höstens första arbetsdag. Något som jag faktiskt ser fram emot, det börjar bli lite småtråkigt att sysselsätta sig själv nu.

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑