Etikett: Smalnäbbad Simsnäppa

Fåglar jag fotat – smalnäbbad simsnäppa

Här hemma i Västmanland är smalnäbbad simsnäppa en ”bråttom”-fågel. Vill man ha den på sin årslista måste man antingen hitta en själv eller vara väldigt snabbt på plats om någon annan upptäcker den. Den häckar i små fjällsjöar och gölar på kalfjället och här rastar den sparsamt och kort.

Det är bra många gånger man sett den rapporterats av någon pensionär på förmiddagen och när man åker förbi på eftermiddagen efter jobbet är den som bortblåst.

Längs kuster verkar det dock som den rastar lite längre och på Öland ser man den ganska ofta när man är där i maj.

Den här gynnaren hittade vi på Öland i en liten göl på en sjömark norr om Stenåsa i våras. Den gav verkligen intryck av en liten fjällgöl så närmare lämplig häckbiotop kommer man inte i Sverige utan att bege sig till fjällen.

Tyvärr hade jag kameran knasigt inställd så den tog sekvensbilder som sparades som korta filmer. Lyckades i alla fall få ut denna ur filmsnutten.

Dag 2 i Härjedalen

Eftersom första dagen här uppe gav oss så bra utdelning och eftersom vi båda var ganska trötta efter att först ha åkt hit och sedan skåda på ganska hårt när vi kom upp, så gav vi oss själva sovmorgon idag.
Benjamin sov till 9 så jag som vaknade kl 7 hade lite tid på mig att planera dagen. Att slita på fjället i blåsten behövdes inte, så mitt förslag blev att hålla sig nere under trädgränsen och skåda av småtjärnar och småkullar efter roligheter.
fjäll
 
Ett mål jag har överallt dit jag åker och skådar är att få se landskapsfågeln i just det landskap jag är i. I Härjedalen är det kungsörn. En fågel som inte alltid är så lätt att få syn på, men jag hade fått tips om ett ställe jag borde spana av, så vi började dagen där. Jag hade ställt in mig på att få stå ett tag i blåsten och var långt ifrån säker på att lyckas, men så lätt skulle jag inte ge upp.
Snacka om att jag blev positivt överraskad när jag hittade en kungsörn nästan direkt. I alla fall hade jag inte hunnit bli kall. Nu drog vi oss undan den värsta vinden och spenderade lite tid längs en bergssluttning med lä där vi lyckades höra ringtrast sjunga. En art man ser hemma under flytt, men som jag aldrig observerat underhäckningstid i sitt rätta element.
Nu hade vi jättemycket tid över så vi åkte mest runt på måfå och tittade på andra sevärdheter, bland annat Sveriges enda dokumenterade nedslagsplats för en meteorit. En vattenfylld grop som hette TOR mitt i skogen. Där hittade vi också en drillsnäppa.
Sen blev det en del småvägar och korta stopp för att till sist avsluta dagen med en tur upp på Flatruet igen.
Den här gången var Benjamin inte så skådarsugen, så han satt mest kvar i bilen och spelade på sin telefon, men jag hittade smalnäbbad simsnäppa, brushane, kricka och rödbena. Precis intill vägen hittade vi ett par stenskvättor som skvätte runt på en stor snöfläck.
Enligt väderleksrapporterna så ska blåsten fortsätta till i morgon natt, så vi lägger ner projektet med att försöka se på ett dubbelbeckasinspel utan ägnar kvällen och morgondagen till att ta det lugnt och packa och städa, så att vi kan gå upp riktigt tidigt på onsdag då det ska vara fint väder och inte blåsigt.

Morgontur till Asköviken

Jag är ingen morgonmänniska, men som fågelintresserad kan man inte bara ta kvällsturer utan måste upp på morgonen ibland. Mest för omväxling skull, men också för att morgonen har sin speciella charm och vissa saker går bara att uppleva på morgonen.
Morgonen började bra med att jag fick höra nattens sista sång av Näktergalen direkt när jag klev in i hagen på väg ut mot Rastholmen, som var dagens mål.
Hämpling
Vandringen genom skogen och hagarna bjöd på mygg och fågelsång. En Törnsångare flög upp och satte sig i toppen av en enbuske precis framför mig, men jag hann tyvärr inte få upp kameran innan han insåg att jag kunde utgöra ett hot och flög därifrån. Vid Rastis var det inte myggfritt som jag hade trott, men en stund stod jag ut med de små elakingarna, och fick en del vadare i kikaren. Två av dem var dessutom inte några vardagliga observationer. Smalnäbbad simmsnäppa [x] och Rödspov, Vidare såg jag också Grönbena, och Rödbena vid de små gölarna i bortre änden av ängen. Fågeln på bilden är inte någon vadare utan en Hämpling [x]som jag såg och hörde på vägen hem vid samma ställe.
Som sagt var det en hel del mygg vid Rastis så jag gav mig ut till tornet och hoppades att få se något spännande där. 1000+ Grågäss som förde liv i kapp med skrattmåsarna. Bland dessa skrattmåsar fanns det också gott om dvärgmås.
Det mest spännande som hände var annars när en räv försökte ge sig ut på det i rävens ögon sett uppdukade smörgåsbordet. Det gick inte så bra för Mickel kan jag meddela. En Rödbena var väl den första att meddela resten av fåglarna om vad som var i görningen och sen var kakafonin igång. Tofsvipor, Skrattmåsar, Sothönor, Gäss m fl förde ett herrans liv och även tranorna stämde upp och skrek i högan sky.  Vart Mickel än försökte smyga så var Rödbenan där och skrek och alla andra följde efter tills han fann för gott att lämna stranden och smet iväg till skogs igen.
På hemvägen tog jag ett litet stopp vid  Rastis igen och då hade en Havsörn slagit sig ned i de stora pilträdet på andra sidan ängen. Där satt han och spanade och väntade troligtvis på att någon grågässling skulle komma för långt från sina föräldrar. Det var också då jag hörde och såg Hämplingen precis bakom mig. Trodde först att det var en Rosenfink som lyste så rött i solen, men när jag fick in den i kikaren och efter att ha tjuvlyssnat på de båda fågalrnas läten i mobilen konstaterade jag att det var en Hämpling.
Två kryss blev det denna morgontur för mig. Hämplingen och den Smalnäbbade simsnäppan.
Ganska skönt att komma hem och finna sin familj vid frukostbordet, när man själv varit igång flera timmar och hunnit med så mycket redan.
Nu ska vi snart vidare till Strömsholm för att se storkusinen hoppa med Spirit.

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑