Månad: augusti 2012 (Sida 1 av 2)

Inget jävla mirakel

Igår fällde mitt AIK den ryska björnen i Moskva vilket fått de flesta medier att börja yra om Miraklet i Moskva. Visst kan det var snyggt med en allitteration i rubriker som t ex Bravaden i Bratislava eller Bomben i Borås, men nu tror jag inte att den gemene sportbladetläsaren är tillräckligt bildad för att göra någon större skillnad på Bravaden i Moskva och Bomben i Solna, med ovan nämnda allitterationer.
//youtu.be/Gyk9GiPCUes
Därför tycker jag att dessa rubriker inte är något annat än ett tragiskt uttryck för det sargade självförtroende som svensk klubblagsfotboll har efter år av misslyckanden i Europaspel, för det rör sig inte alls om något mirakel.
En bragd var det att lyckas fälla den överlägsna ryska björnen, men det skedde på det sätt som krävs av ett svensk lag som vill lyckas ta sig fram mot bättre lag i Europa.
Genom grisfotbol helt enkelt. Andreas Alm grävde skyttegravar i det egna straffområdet och AIK spelade ett taktiskt och tråkigt defensivt spel och tog vara på de få chanser som dök upp. Svårare än så är det inte att vinna mot ett namnkunnigare och bättre motstånde.
Tråkig fotboll kan tyckas, men själv definierar jag rolig fotboll med trepoängare till AIK och skiter fullständigt i vad Ryssar, Göteborgare och bajare tycker.
Ganska kul att det är AIK och Helsingborg som lyckas ta sig till EL i år, med tanke på att det var de två lagen som kring millennieskiftet låg i topp och lyckades hyfsat i Europa. Den jantelagska baksmällan som drabbade just HeIF och AIK efter de åren höll på att ta knäcken på båda klubbarna, men nu är vi på väg att resa oss igen.
Må de hata oss, Blott de frukta oss.

Just idag är jag stark

Jag vet att det är bajens paradlåt, men när jag ser barn komma till skolan och då framförallt de som kommer dit för första gången med tindrande ögon och en tro på livet som vi vuxna bara kan drömma om, då tänker jag på Kenta Gustavsson och denna låt.
//youtu.be/mpCRj-pOR3o
Jag tycker att texten klockrent beskriver en 6-7 åring som precis ska börja skolan.

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida
Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Vore ganska kul om alla skolor började sjunga denna vid skolstart, på samma sätt som man sjunger Den blomstertid och Idas Sommarvisa vid skolavslutningen. För det första för att jag tycker att skolstart är mer viktig att göra festlig än avslutningen. För det andra för att folk ska associera till skolstart när de hör den, och det är alltid lite kul att förstöra för Bajen 🙂

Gåta dåra

En man och en kvinna träffades  på ett café och kom att prata om ditten och datten.
När det var dags att betala så sa mannen att han bara genom att se på henne kunde avgöra hennes vikt så han föreslog att om han kunde skriva hennes exakta vikt i kg på notan och om han skrev rätt så skulle hon betala, annars skulle han betala.
Hon kände sig ganska säker på att ingen skulle kunna gissa sig detta och om han mot förmodan gissade rätt så fanns det ändå ingen våg för att bevisa hennes vikt så hon skulle bara säga att han hade fel.
Notan kom in och mannen skrev på den och lämnade den sedan till kvinnan som utan protester betalade.
Hur hade mannen lyckats vinna detta vad?
 

Premiärtur

Idag fick jag min nya tubkikare och blev givetvis som en 5-åring på julafton när jag packade upp alla paket.
Lämpligt nog hade VOF onsdagsutflykt just idag så det blev läge att testa den på en gång. Jag packade ner lite fika och fågelbok samt den gamla tuben i den fina ryggsäcken som ingick i paketet. Den ryggsäcken var nog köpets mest positiva överraskning. Satt skönt på ryggen och rymlig trots att den såg ganska liten ut.
Anledningen till att jag packade ner den gamla tuben var att min kompanjon Lilleman ännu inte orkar bära den, så trots att jag skaffat mig en finare och lättare tub för dyra pengar så får jag bära tyngre.
Ute vid Lövstagömslet vid Asköviken fick jag då chans att testa min nya skönhet i fält på riktigt. Jag har visserligen testat liknande tuber i fält och just denna modell har jag testat på mässor, både ute och inne så jag visste vad jag köpte, men nu var det premiär i fält.
Rackarns vilken skillnad. Jag skruvade upp på maximal zoom 75x (Vilket inte innebär att det är 75 gånger större utan att det jag ser i kikaren är 75 gånger närmare, ett föremål på 750 meter kommer att uppfattas som om det vore 10 meter bort)
Den gamla har 60x zoom men det var bara i undantagsfall jag använde det och då med riktigt bra ljusförhållanden eftersom skärpan försämrades avseveärt. Med den nya tuben kändes det som full skärpa vid full zoom och jag kunde nu se detaljer på små vadare som grönbena perfekt, där jag tidgare bara kunnat konstatera att det var en grönbena eller möjligtvis en skogssnäppa.
Ska bli riktigt skojigt att testa denna på en bättre tur vid Frövisjön eller Hjälstaviken någon helg framöver.

Skogsturken

Ända sedan den där floppen kastades på Djäkneberget i Västerås så har det legat lite mystik i vem den där skogsturken var. Tidningar har försökt att få honom att träda fram, men han har inte velat ställa upp.
Nu har vi tack vare aftonbladet fått förklaringen varför.
Skogsturken - Carl Philip
Det var ju Prins Carl Philip
Vem det var som kastade nu senast, nere på Franska Rivieran har jag ingen aning om.

Väntar paket igen

Ny tub
Jag är nog en smula idiotförklarad av NPG nu, men jag har beställt en ny tubkikare.
Visst kan jag förstå henne, för tuben jag har är absolut inte dålig. För sin prisklass så att säga. En tub jag verkligen kan rekommendera för folk som är ute och kikar på fåglar lite då och då, eller som en komplementstub att ta med om man har vänner med sig på någon tur.
Problemet nu är att jag inte är ute och kikar på fåglar lite då och då utan jag är ute ganska ofta och ju mer man är ute desto mer begränsas man av av en lite sämre tub. Förra veckan t ex så stod två snubbar och diskuterade en vadare de hittat. Jag kollade dit och kunde konstatera att det var en fågel där, men de diskuterade ögonbrynstreck och teckningen på ryggen.
Dessutom är Tubkikare gjorda av Zeiss ett riktigt kvalitetshantverk och jag kommer aldrig att behöva byta upp mig igen, utan den här tuben kommer att följa med mig resten av livet.
Nu får Lilleman ligga i och träna så att han kan bära min gamla tub själv, för några längre sträckor med två tuber tänker jag inte gå. (fast det ingick en ryggsäck till den nya så lite kortare sträckor borde gå att lösa)

En spännande skådarvecka

Höststräcken har börjat på allvar nu och våra våtmarker börjar översvämmas av diverse vadare och annat spännande.
Veckan som gått började riktigt bra med en Rostand i Frövisjön på måndagen. Lokalens 188:e art.
På onsdagkvällen var det dags för utflykt med VOF. Även den gick till Frövisjön. Jag och Lilleman tog risken att följa med på den, trots att Svartbent strandpipare observerats i Hjälstaviken. Det var min första arbetsdag på nya jobbet, så jag orkade helt enkelt inte en längre utflykt.
Kvällen slutade med att Frövisjöns 189:e art observerades då 5 myrspovar valt att rasta där. Kustpipare och Kustsnäppor och den nu nästan stationära Rostanden var några andra arter som vi såg.
På torsdagen vågade vi inte chansa längre. Den Svartbenta strandpiparen var kvar i Hjälstaviken så direkt när jag slutade packade vi matsäck och åkte iväg och fick en riktig kanonobs på den rara lilla vadaren när den spatserade omkring intill fågeltornet.
Igår på lördagen var det åter dags för en utflykt med VOF som då gick till Hjälstaviken. Den svartbenta var kvar, och vi hittade också Skräntärna, Kustpipare, Spovsnäppa (Kryss för Lilleman) och en hel del Större strandpipare.
Utflykten avslutades med en promenad på WWF-spången där vi fick se Fiskgjuse, Grå flugsnappare och en riktigt fin observation av Skäggmesar.
Lilleman lyckades med 5 kryss, varav 3 på lördagsturen. Själv fick jag nöja mig med 2 kryss och några årskryss för Västmanland. Nu har jag ”bara” 7 arter kvar till mitt mål med 200 arter i Västmanland i år.
Det kan gå!
Lilleman som hade som mål att nå 100 arter totalt har nu siktet inställt på 200 och även han har bara 7 kvar. Vi får se när det blir tårta igen.

« Äldre inlägg

© 2020 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑