Det är något speciellt när man hör rödstjärten utanför fönstret för första gången varje vår. Normalt brukar jag vakna av den, men idag hörde jag den när jag kom hem från en helt sanslös fågelkväll. En kväll som egentligen inte skulle vara någon fågelkväll.
NPG hade kvällsmöte och Felle var på föreläsning med fotbollen. Jag och Lilleman skulle vara ensamma hemma, men en timme innan jag slutade jobba så kom det helt sanslöst galna larmet jag inte ens vågat drömma om.
Sveriges första prärietrana. I Västmanlan, i Svartådalen. Hittad av transkådaren framför alla andra. Daniel Green.
Foto: Wikimedia
Daniel hade sett den bra flyga förbi och folk var på väg för att hjälpa till att återfinna den, men när jag slutade var den fortfarande inte återfunnen. Lilleman som stukat foten ville inte åka dit och hjälpa till att leta och jag accepterade hans önskemål. Men Ejder på Västeråsfjärden som larmades ut på vårt lokala larmsystem accepterade han så vi gav oss iväg till Björnö och hittade lätt en guding med två ådor.
När vi stod där på klipporna på norra Björnö så kom då det efterlängtade larmet. Prärietranan var återfunnen och stod tillsammans med andra tranor på en åker söder om Västerfärnebo. Jag såg med vädjande ögon på min son och bad så snällt jag bara kunde och han sa ja.
Nu började även han att exalteras av denna fågel och ju närmare vi kom, desto ivrigare blev vi båda två. Ett vägbygge mellan Svanå och Rörbosjön höll dock på att ge mig ett smärre nervsamanbrott och när vi kom fram möttes vi av blandade miner. Glada och nöjda skådare som sett tranan och ivrigt letande och ängsliga skådare som väntade på att den återigen skulle titta fram, där den gick i en svacka på åkern.
Efter tips från några som sett den redan så bytte vi position och fick äntligen syn på huvudet. Strax därefter lyfte den tillsammans med de andra och drog norrut. En snygg obs på en riktigt snygg fågel.
Tack och lov flyttade den sig bara en kilometer, så andra skådare som var på väg missade den inte.
När vi åkte hem möttes vi av en strid ström av bilar med fågelklistermärken och X-märken. Nu var draget i full gång, men klockan började närma sig läggdags för Lilleman.
Väl hemma sjöng rödstjärten för oss och våren är med det officiellt invigd.
Lämna ett svar