För mig är det en återkommande och ljuvlig våraktivitet att kring valborg åka ut till Asköviken och ställa sig på Rudöklippan och invänta solnedgången och sakta se viken förvandlas från dag till natt.
Att stå där och lyssna på enkelbeckasiner, vattenrall, tranor, gäss, rördrom och vänta på det galopperande ljudet från dvärgbeckasinen.
Varje år står man där och anstränger sig och tycker att man hör något, men är inte säker. När den väl spelar så vet man direkt och undrar varför man funderade på alla andra ljud.
Fågeln på fotot är den enda jag sett i dagsljus, resten har jag hört i Asköviken.
Fotograferat i pölen utanför gömslet på Ölands södra udde den 17/10 2015.
Dagen började skymma och fotoljuset var inte helt optimalt vilket gjorde de flesta bilder suddiga.
Fåglarna var kvar dagen efter, men av någon anledning gick jag inte tillbaka dit och testade att fota i fullt dagsljus.
Nåja, det här får duga för mig trots allt.
Lämna ett svar