Vi var förvisso uppe på Lillnipen en snabb sväng redan i går när vi kom hit, men idag började allvaret och vårt sökande efter fjällripa och X nr 291 för Benjamin.
Vi tog ett par korta stopp längs vägen upp och lyssnade på sjungande bergfink och ringtrast, men sen var det raka spåret upp mot övre parkeringen.
Att gå upp längs den av vandrare vältrafikerade stigen som vi gjorde i går är nog inte rätt metod om man vill hitta fågel, så vi följde ett tips från en bekant som vi träffade igår. Att gå på skrå upp längs fjällsidan och på så sätt göra en vid sväng upp mot toppen.
En väg som visserligen blir längre, men ändå bekvämare upp. Småspov, ljungpipare och mängder med ängspip, men ingen fjällripa.
Vi satte oss på toppen och njöt av den underbara utsikten in mot Härjedalen.
När vi skulle tillbaka valde vi att gå runt på baksidan av Lillnipen och följa den lilla dalgången mellan Molnet och Nipfjället. Här fanns inga stigar så förhoppningsvis skulle det bli lättare att hitta fågel här, då det säker var färre turister som störde dem.
Den första biten var ganska stenig och inte alls någon njutning, men när vi kom ut på fjällheden var det ljuvligt att bara strosa omkring. Vi följde en fågelsång och eftersom vi var oeniga om vad det var som sjöng gick vi närmre och närmre för att försöka hitta fågeln.
Vi placerade oss på en liten platå och började spana utan att lyckas hitta den lilla sångfågeln. Däremot hittade jag något som Benjamin verkligen ville hitta. En fjällripa som låg och tryckte bakom en sten.
Nu handlade det bara om att lyckas förklara vilken sten det rörde sig om. Till slut kom vi på den briljanta idén att ta ett foto och peka ut stenen på fotot.
Där satt den! Ett kryss Benjamin väntat på i flera år och en art jag aldrig fotat. Livskryss för Benjamin, fotokryss och ädelkryss för mig.
Resten av vägen tillbaka gick på lätta steg och vi gjorde många små stopp och njöt av utsikt och andra roliga fynd som en fjällgräsfjäril, ripspillning och en humla vi ännu inte lyckats bestämma. Polarhumla eller berghumla är de alternativ vi har. Tyvärr fick vi inget foto, så hur det blir med bestämningen av den återstår att se.
Den där fågeln som sjöng som vi var oeniga om. Där fick pappa Johan rätt. Vi lyssnade på läten i bilen senare. Det var en snösparv. Något jag gärna fotograferar, men det får bli nästa projekt.
Lite bilder från dagens lilla fjällvandring
Benjamin fotograferar fjällripa
Jag fotograferar fjällripa (ser ni fågeln?)
Utsikt ner mot dalen från baksidan av Lillnipen
Lite ripskit
Fjällgräsfjärlil
Ljungpipare
Lämna ett svar