Dygnsrytm för fågelskådare

Profilbild för Johan Karlsson

Försommar är tidiga morgnar och sena nätter. Tur att det är långhelg så att man kan sova ikapp lite på dagen just nu.

Gårdagen började med att vi gick upp 03.30 för att ge oss ut mot Önstensborg och några timmars ringmärkning. Det blev årsbästa i antalet fåglar och tangerat i antalet arter.

Med tanke på att vi bara märkt en enda trädpiplärka sen vi började 2020 så var det riktigt roligt att vi fick 3 st i samma nätrunda. De sjunger ju i närheten av märkplatsen hela våren, så det var på tiden.

Efter ringmärkningen åkte jag och Benjamin hem och sov några timmar för att sedan käka middag och börja förbereda oss för nästa fågelaktivitet.

Årets första nattlyssning

Under försommaren i slutet av maj anländer de flesta av våra nattsjungande fåglar och sen håller de igång nattetid en bit in i juli. Det är den frivilliga sömnlöshetens tid och man måste verkligen planera sin dyngsrytm ordentligt för att orka.

Halv tio åkte vi hemifrån för att vara på plats vid Fläcksjön där vi tänkte lyssna vid solnedgång.

Turen startade i norra änden av Fläcksjön och jag fick verkligen anstränga mig hårt när de yngre i skaran upptäckte en gräshoppsångare. Mitt vänsteröra hör verkligen inte dessa om de sitter för långt bort, så det gäller att vända rätt öra till och röra sig mycket så att högerörat får in allt.

Sävsångare, näktergal, gräshoppsångare och gök är de som dominerar de flesta lokaler vi besöker, men vi vill ju hitta juvelerna och nöter på. Tar kortare stopp lite här och var och där det finns strandäng spelar beckasiner och där det finns skog spelar morkullor.

En hel del kattuggla hittade vi också. De ropar mer nu än de gjorde under vårvintern när vi har fokus på ugglor.

Vid sista stoppen i nordvästra delen av Fläcksjön hittade vi kornknarr som var en av målart för mig. Stoppet innan vid Axholm hade vi hört nattskärra lite svagt, men nu gav vi oss upp mot Öjesjön för att verkligen få lyssna och se nattskärra.

Mitt favoritstopp vid Uvberget levererar alltid nattskärra och mycket riktigt hade vi skärror i tre riktningar och före det hade vi haft några omkring vägen flygandes.

Nu började tröttheten göra sig påmind så vi beslutade oss för att åka hemåt, men med några stopp längs vägen.

Hällsjön gav oss ytterligare rördrom, mängder med sävsångare. Strax norr om Svanå ännu fler sävsångare. Vid Gränasjön hade vi buskskvättor och gräshoppsångare men inga vaktlar som vi hoppats på. Vi valde den snabba vägen hemåt, med ett till stopp vid Åbylund där näktergal och sävsångare höll konsert.

De vanliga arterna kunde vi lyssna in i mängder på de platser vi besökte, men de lite ovanligare och mer svårjobbade arterna uteblev bortsett från kornknarr.

Ingen flodsångare, busksångare, småfläckig sumphöna eller kärrsångare.

Bara att ta nya tag och ge sig ut igen. Men helgerna är för få och jag börjar bli lite för gammal för att vara ute halva nätterna i veckorna. Någon kortare tur när Benjamin fått sommarlov kanske vi kan fixa i veckorna, men annars är det helger som gäller nu i juni.

Liknande inlägg

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.