I morse tog vi sovmorgon och lät klockan ringa först kl 05.00. P som missat vår promenad i lunden på grund av ringmärkning ville gärna ha in flugsnappare så vi började där idag. Sommargylling var också en art vi gärna ville få in på reselistan.
Vi startade vid södra lundparkeringen där sommargylling hörts men nu var den tyst. Vi ville gärna ha in fler vadare så vi gick hela vägen ut till stengömslet så att vi kunde ägna lite tid till vadarskådning. Jag hade dock glömt mitt kaffe hemma och N hade glömt sin kikare. Gubbarna börjar lida av sömnbristen.
Efter att ha hängt in skräntärna och sandlöpare ute vid Stengömslet gick vi tillbaka och tog det långsamt genom södra lunden. Svartrödstjärt vid grinden in mot lundsjön var ny på reselistan men någon sommargylling ville inte sjunga.
Efter en snabb sväng till Enetri för att hämta kvarglömt kaffe och en kikare åkte vi åter ner mot udden för att slita in lite arter. Smålom och bergand blev nya på reselistan. Sen försökte jag vänligt men bestämt förklara för en man att man inte ska ha med sig hunden längst ut på udden. Dock är det en smula hårt att vara vänlig men bestämd om folk inte lyssnar utan bara ursäktar sig och tror att de kan fortsätta att göra som de vill eftersom de inte sett skylten.
Annars hade någon form av mättnad infunnit sig denna tredje dag på en riktigt lyckad ölandsvistelse. Vi satte oss i bilen och styrde kosan norrut utan mål. Tack och lov kom det ett larm om en aftonfalk uppe vid Möckelmossen så vi fick ett mål.
När vi kommer fram fick vi använda apostlahästarna och vandra en dryg kilometer in på alvaret men blev rikligt belönade med en riktig skitobs av en affe på en stolpe.
Efter en konsulterande diskussion i gruppen valde vi att omgruppera så att vi kom något närmre och nu såga fågeln mycket bättre. Efter ett tag fick den dock ett ryck och drog högt upp och vi tappade bort den vilket stressade oss eftersom vi viste att det var gott om folk på väg.
Efter en hel del slit kunde vi dock finna fågeln högt upp i det blå vilket gav oss en del svårigheter att rikta in för nyanlända besökare, men till slut kom den ner bland de få moln som fanns på himlen som gav oss riktmärken att peka på vilket hjälpte oss att hjälpa alla som ville se den och till slut valde den att återigen sätta sig på en stolpe.
Nu valde vi att gå tillbaka till bilen och åka söderut för att hämta Benjamin. Mat på Kvarnen skulle intas och sen skulle vi till Ås för Club 300:s diplomutdelning och clubpubkväll.
Jag var en av de som fick diplom. Jag nådde 350 arter förra året med min rödfalk i Blekinge.
Kvällen bjöd på gott umgänge och glada skratt och lite lotteri och genomgång av alla diplomjubilarers listor. Vilka arter som varit våra jubileumskryss, vilka arter vi saknar som många har. Vilka arter vi har som många saknar.
Strax innan pubkvällen startade kom ett larm om en vit stork en bit upp på ön. Jag som tidigare hade föreslagit att vi skulle ta en sväng till Klockarängen efter diplomutdelningen fick lov att ändra mig och höll med om att ett besök vid storken skulle vara roligare.
Under färden upp mot Mellby kom ett larm om att den nu slagit sig till ro på en lyktstolpe i Segerstad. Tack och bock sa vi som nästan var framme där. Sakta gled vi igenom radbyn och vände för att få medljus.
Ett bra sätt att avsluta dagen. 9 nya arter på reselistan som nu ligger på 152 arter. En helt ok reselista tycker jag och vi har en förmiddag att skåda i morgon också innan vi tar farväl av Öland för denna gång.
Lämna ett svar