Sommarpunktrutt

Jag skrev tidigare om mina sjöfågelrutter där jag har 6 rutter som ska göras under en relativt kort period i maj. Dessa och en sommarpunktrutt i Rytterne är mina inventeringsrutter. Jag har funderat på att även ta på mig en vinterpunktrutt och en nattrutt, men eftersom jag har en massa andra åtaganden så har jag valt bort dessa.

Sommarpunktrutten ska göras runt den 4/6 och man ska välja en dag med bra väder. Den tar lite drygt 3 timmar att genomföra med bil vilket jag valt för att i värsta fall kunna hinna med att göra den innan jobbet om vädret ställer till det.

Målet är varje år dock att genomföra rutten på Nationaldagsmorgonen och med lite tur kan man då hinna med ett besök på Skattgården för lite morgonkaffe, macka och fågelprat efter genomförd inventering.

Historik

Min rutt har genomförts årligen från 1996 och jag tog över den 2019. Förra året fick jag data från tidigare år och har under vintern fört in alla siffror på alla arter som observerats under de 30 år som rutten genomförts.

Rutten går genom jordbruksmark där stora delar är ganska småbruten med åkerholmar och tätt mellan gårdarna och torpen.

Att se siffrorna över en så pass lång tid som 30 år är riktigt intressant. Man kan se vinnare och förlorare men även trevlig statistik om återhämtning av vissa arter.

Första punkten 2019

Fasan är en art jag aldrig haft sen jag tog över. Fram till 2008 var den stabil för att sedan snabbt minska och försvinna. Det är en främmande art som planterats ut för jakt så med största sannolikhet klarade den lilla populationen inte de stränga vintrarna 2009-2011 och samtidigt har kanske utsättningarna upphört.

En art som har en omvänd trend är trana som noterades första gången 2003 och från 2013 varit nästintill årlig med varierande antal. Det rör sig mest om icke häckande flockar som rör sig i jordbrukslandskapet.

Karaktärsarter för rutten är sånglärka och gulsparv som hörs från de flesta punkterna och dessa två arter var mycket talrika på 90-talet för att sedan börja minska men har under de senaste åren återigen börjat öka vilket är kul.

Eftersom jag passerar en hel del gårdar så är också kaja, tornseglare, gråsparv och pilfink karaktärsarter men för dessa arter ser det något dystrare ut. De har minskat ganska mycket längs min rutt. Mina första år hade jag en tornseglarkoloni på en gammal lada, men det taket byttes ut och sen blev de många färre. I statistiken ser jag en del bottenår och vissa helt utan tornseglare så det kan hända att liknande händelser har påverkat. Det kan också vara väder under själva inventeringen. Mulna dagar med risk för regn så födosöker de lägre men en klar morgon kan de vara så högt upp att man missar dem.

Årets rutt

Årets rutt bjöd inte på några större överraskningar mer än att jag hade gott om arter och individer. Mina högsta siffror sen jag tog över. Sånglärka och gulsparv ökar återigen vilket är glädjande. Jag var inne på att min egen rutin kan vara en del av ökningen eftersom det ibland kan vara lite knivigt att urskilja antalet individer av sjungande sånglärkor. Men gulsparv är inte så svår att räkna sjungande individer av så det är nog trots allt en ökande trend.

417 individer och 55 arter blev resultatet.

Vanligaste arterna

  • Trana 49
  • Sånglärka 38
  • Ringduva 36
  • Bofink 26
  • Gulsparv 25

Ser vi till fynd vid flest antal punkter så är ringduva, bofink, sånglärka, gulsparv och talgoxe vanligast.

I år hade jag en gransångare vilket var en helt ny art för rutten. Inte så oväntat med tanke på att den arten ökar i Mälardalen. En förbiflygande knipa var också en ny art, men den känns knappas häckande i området. Dock ska den med i protokollet.

Jag hade bara 3 gökar vilket är den lägsta siffran jag haft sen 2019. Om de redan är färdiga med sina bestyr eller om de har ett dåligt år får jag vänta några år med att uttala mig om.

5 stenskvättor var glädjande. Jag har haft ett stabilt revir och några ströobsar tidigare år. I år hade jag par på 2 punkter och en sjungade hane på en punkt. Så det verkar vara 3 revir. Riktigt roligt och den bästa siffran sen 1997 på rutten.

Sista punkten 2025

Kuriosa

Eftersom rutten passerar bostäder så har jag ibland känt mig lite obekväm vid vissa punkter. Jag har full förståelse för att folk blir fundersamma och oroliga om det står en bil utanför deras tomt tidigt på morgonen och en man står med kikare och spanar.

Jag har alltid valt att stå så öppet som möjligt och har vissa år haft på mig en väst vi haft som guideväst i BirdLife Västmanland. En del har kommit ut och frågat och en hel del bilar har stannat till och det är alltid kul att berätta vad jag gör.

Efter att ha fått en hund skickad på mig ett år fick jag dock tänka om. Nu tar jag hjälp av en bekant som bor i området och ber henne skicka ut en bild på mig och min bil i deras facebookgrupp innan jag inventerar.

Dagen innan årets rutt fick jag ett meddelande på messenger om en bortsprungen katt som ägaren gärna ville ha hjälp att hitta. Givetvis höll jag mina ögon öppna även efter katter. Nu kom katten till rätta en bit utanför mina punkter. Men kul ändå att bli sedd som en tillgång snarare än en inkräktare som man skickar hunden på.


Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.