Tidigt höststräck och skolstart
Början av augusti är en ganska spännande tid när vadarsträcket kommer igång och våra rastlokaler fylls av sydflyttande vadare. Vadarskådning är lite beroende av vattenstånd och väder i största almänhet.

Frövisjön har vissa år sjunkit undan och bjudit på helt makalös vadarskådning, men i år har vattnet varit ganska högt med en viss gleshet av rastande vadare som följd. Den skapligt nya Johannisbergs vattenpark har också bjudit på vadare. Kanske inga mängder men där är avståndet bra och man kan klara det med handkikare. Det är dock en dagvattenvåtmark så det behövs inte specielt mycket regn för att bankarna där ska svämmas över.
Vid Gnien hittade jag och Benjamin en härligt översvämmad strandäng med gott om rastande vadare av olika sort och fick spendera en riktigt trevlig kväll i tornet.
Sen kommer skolan igång och det innebär att min vardagsskådning också kommer igång. Såhär i slutet av sommaren vill jag gärna se hur det gått med häckningarna i dämmet och så kommer höststräcket så sakteliga igång. Än har jag inte haft några mängder fåglar på sträck. Men vid rätt vindar passerar en hel del rovfåglar över skolgården.
Benjamin till Mongoliet
Den 8 augusti åkte Benjamin och en kompis till Mongoliet för att tillbringa 2 månader där som volontär på fågelstationer. Ett riktigt spännande äventyr som började lite struligt i och med att de hade fått information från stationen att de inte behövdes visum vilket visade sig vara fel. Men de åkte upp någon timme tidigare och ordnade allt innan avfärd.

De börjar med 5 veckor på Khurk fågelstation i östra Mongoliet och kommer sedan att avsluta på en annan station som jag glömt namnet på i västra Mongoliet.
Jag och alla andra som är intresserade har fått dagliga uppdateringar på Facebook och Instagram och man blir riktigt avundsjuk när de skickar bilder på amurflkar, rubinnäktergalar, guldtrastar och andra arter man bara kan drömma om här hemma i Sverige.
Av rapporterna att döma trivs grabbarna riktigt bra. De lever ganska spartanskt på fågelstationen och innehållet i maten är ännu oklart. Men fåglar får de skåda och ringmärka så det räcker och blir över.
Ringmärkning
Augusti är en lite småhektisk tid för vår ringmärkargrupp här hemma i Västerås. Dels måste vi landa årets tre sista CES-märkningar vilket alltid har gått, men i skolstarts- och tillbaka-till-jobbettider blir det lite pusslande för att få till märkningarna.
I år hamnade dessutom vår näst sista period lite olämpligt tidsmässigt med bara en helg, men vi löste det genom att helt enkelt tjuva en dag från perioden innan. (Standarden är att märka vid 3 tillfällen jämt fördelade över perioden, så datumen är våra egna)

Det gick riktigt bra och säsongen avslutades med riktigt bra resultat. Vår plats som tidigare känts en smula ojämn har i år bjudit på mer stabil fångst. Även om vi haft några omgångar där vädret spökat och därav gett lite skralt resultat. Men man kan inte få allt.
För min del var det roligaste den unga sparvhök som hängde i ett nät när jag gick en runda själv. Jag har varit med och plockat sparvhök tidigare med en mer rutinerad märkare. Nu var det upp till bevis och det gick bra och vi lyckades köns och åldersbestämma den till en ung hane och klämma dit en ring.
Utöver CES har vi också förberett och startat upp höstmärkningen på Hamre våtmark. Riktigt rolig märkning jämfört med CES som mellan varven kan bli lite väl långsam.
Vi tjuvstartade mitt i veckan med att fixa och röja nätgator och passade då på att märka lite. Första fågeln blev en blåmes. Helgen efter avslutade vi vår CES på lördagen och på söndagen blev det riktig premiär på Hamre. Då började det bra med en blåhake redan när vi höll på att sätta upp näten.

Vi hann med ytterligare en helg de två sista dagarna i augusti och före det så fixade vi de sista nätgatorna och passade givetvis på att märka lite då också så det blev märkning tre dagar på raken. En kvällsmärkning och två morgonmärkningar.
Första morgonmärkningen gick helt sanslöst bra och vi märkte fler fåglar än någon gång tidigare på Hamre. 106 märkta och 3 kontroller betydde att vi för första gången märkte fler än 100 fåglar vid ett och samma tillfälle. Totalt fick vi 167 fåglar under helgen. Svarthätta, blåmes och rörsångare var de arter vi fångade mest av. Nu ser vi fram emot september då nya arter anländer och andra drar vidare.
Styrelsemöten
Efter semestrar är det åter till vardagen och då måste vi också dra igång styrelsearbetet i de styrelser jag sitter. Hemma i Västmanland sitter jag fortfarande kvar i BirdLife Västmanlands styrelse trots några försök att kliva av. Sen sitter jag också i BirdLife Sveriges styrelse och vi träffas lite här och där och har alltid möte i två dagar.
I år krockade våra första möten för hösten och då fick jag avstå Västmanland. En trevlig sak med att sitta i en riksstyrelse är att vi träffas i olika regioner varje gång och denna gång var det Östra Småland vi besökte. Närmare bestämt Västervik.

Ibland brukar vi boka lite skådning tillsammans med lokala skådare när vi har möten, men denna gång blev det inte så. Jag hade dock koll på Artportalen för att se om det fanns något intressant i närheten och det visade sig att en mandarinand höll till i stadsparken bara ett stenkast från hotellet.
Väl hemma igen hade vi ett öppet styrelsemöte med Västmanland där vi bjöd in alla medlemmar att delta. Som vanligt var det inga mängder av medlemmar som dök upp utan bara en handfull, men det duger och det kom in lite trevliga förslag och idéer från några av dem.
Månaden i siffror
Antal inrapporterade arter: 102
Antal fältdagar: 23
Antal besökta landskap: 2
Antal X:
Vstm X:
Antal årskryss: 1
Årskryss Vstm: 5
Minnesvärda observationer:
- Mandarinand i Västervik
- Blåhake ringmärkt på Hamre
- 100-dag på Hamre våtmark
- Ägretthäger på skolgårdslistan
Lämna ett svar