Jag, NPG och Felle drog upp till Luleå och ska vara här en vecka. Vi bor i NPG:s mosters stuga utan vatten och toalett så det är riktigt mysigt. I hamnen som ligger granne med torpet så får vi tillgång till vatten, dush och toalett så det är lite campingliv blandat med torparliv.
Jag måste säga att det var lättare att sätta sig i bilen och köra 90 mil när man var 20 år yngre. Det blir några fler stopp nu för tiden och man är lite stelare och ömmare när man kommer fram.
Väl framme i Luleå stannade vi till på Willys för att handla mat till veckan. Vi borde ha skrivit klart inköpslistan innan vi åkte iväg för trötta skallar fungerar inte riktigt, men vi fick med oss det mesta i alla fall.
Efter att vi handlat var det 10 min kvar till torpet, men dit kom vi inte för i sista rondellen ut mot Lövskär och Hertsön larmade bilen om lågt däcktryck på ett av bakdäcken.

Vi svängde in på en mack och försökte nödlaga däcket med reparationsspray men det fungerade inte så det var bara att svänga in på ett lämpligt ställe och ringa bärgare. Samtidigt passade vi på att ringa moster som kom och hämtade oss så att vi kunde åka ut mot torpet med all packning.
Bärgarn som var på väg mot Niemisel i ett liknande ärende lovade att ringa så vi kunde i lugn och ro installera oss i huset.
Nu ville vi se fotboll också så det var bara att hålla tummarna för att vi skulle hinna och det gjorde vi. Vi fick däcket temporärt lagat direkt av bärgarn och idag på måndagen åkte vi till en däckverkstad och fick det ordentligt lagat från insidan så från och med nu vågar vi åka lite längre sträckor.

Nu är det inte hela världen att inte kunna ta sig någonstans. Vi har riktigt fin skog på promenadavstånd från torpet och det är riktigt ljuvligt att ta en morgonpromenad med lite norrländsk touch på fågellivet. Fåglar som visserligen finns hemma i våra skogar, men de som är vanliga här är inte lika vanliga hemma och tvärt om. Bara att det är bergfinkar och talltitor överallt gör mig lite glad.
Åt andra hållet har vi Bottenviken och Brändöfjärden så vill man ha lite kustkänsla går man ner mot hamnen. Lite småtråkig strand med bebyggelse på lite här och var och svårt att komma ner. Inga strandängar eller vadarbankar heller så det är inte så mycket skådning, men en spegelblank fjärd är vacker även med ett stålverk som fond.

Nu när bilen har fyra hela däck kan det nog hända att det blir en biltur till Kallax där jag tidigare haft en hel del trevliga kvällar. Mer av nostalgisjäl än av viljan att hänga in roliga fåglar. Men en kvällstur dit och sen en tur ut i ladrike för att kanske lyckas se någon uggla vore skönt.
Vi får se vad det blir.

Lämna ett svar