Etikett: ägretthäger

Den första maj 2015

Fredag och röd dag betyder att man har en extra dag man kan spendera i fågelmarkerna. Påpassligt nog larmades en småtrapp ut i Storfors, Värmland för några dagar sedan. Var den kvar idag skulle jag och Benjamin åka dit. Vi fick också med oss två andra skådare och den var kvar igår kväll när vi gick och la oss.
På morgonen kom första larmet strax innan vi lämnade Västerås kl 06:30 på morgonen. Två timmar senare kom vi fram och möttes av glada miner. Den var kvar och dessutom flera ringtrastar runt gården där den rastade.
småtrapp
Väl framme vid obsplatsen började vi packa upp våra tubkikare och får samtidigt ett larm från vårt lokala larm hemma i Västerås. 2 svarthalsade doppingar i Frövisjön! En art vi pratat länge om och hoppats på där. Nu var det verklighet och vi stod i Värmland och tittade på en småtrapp. Vistelsen där blev ganska kort. Vi kollade på trappen, årskryssade lite småfågel och hittade ringtrastarna.
Smålom som är Värmlands landskapsfågel och som jag också siktat in mig på fick vänta till någon annan gång. Efter blott en timme i Gustav Frödingland satte vi oss i bilen igen och körde tillbaka till Västmanland och Frövisjön.
Inte helt fel att åka på drag och sen få åka på drag tillbaka hem igen. Om vi var relativt lugna över att småtrappen skulle vara kvar när vi åkte på morgonen, så var vi lite mer oroliga att missa doppingarna på väg hem. Med Frövisjön som hemmalokal missar man ogärna arter där och efter att ha missat stäpphöken för några veckor sedan skulle det kännas dubbelt surt att dippa nu.
Vår oro var dock obefogad. De båda doppingarna låg kvar och födosökte för fullt när vi kom. Däremot var det lite småknivigt att få plats med bilen, men vi fågelskådare är duktiga på att få rum med våra fordon så det gick också bra.
Av bara farten fick vi också smådopping och alfågel. Det enda smolket i bägaren var att vi inte hittade någon gråhakedopping. Det hade varit riktigt fint med 5 olika sorters doppingar samtidigt.
smådopping
Nu var två av oss ganska trötta, så vi splittade på oss. Jag och Benjamin åkte hemåt och de andra två fortsatte vidare ut mot Björnö för att spana efte sjöfågel på Västeråsfjärden.
Jag hinner inte ens hem förrän vi får ett meddelande om 3 ägretthägrar i Frövisjön. En annan art som jag saknar i sjön. Sedd av en skådare en gång tidigare. Nu var det 3 st vilket i sig måste vara Västmanländskt rekord i antal samtidigt.
In på toa och sen iväg igen. Denna gång utan Benjamin som hellre tog det lugnt i soffan.
Hägrarna var kvar när jag kom och en efter en kom alla skådare tillbaka.
Passade på att årskryssa svartsnäppa när jag ändå var där.
En helt sjuk dag faktisk. Undrar just om den är slut. Med det väderläge vi har just nu med lågtryck som trycker ned flyttande fågel över Sverige så kan det hända vad som helst den här helgen.
PS Jag hann inte ens publicera inlägget förrän något nytt hände. När jag skulle hämta kameran och minneskortet för att lägga till bilder så pep larmet i telefonen om en biätare i Hörksbyn. Ludvika kommun, Dalarnas län, men Västmanlands landskap.
Jag var trött och tveksam, men Benjamin tjatade och övertygade mig, så vi pep iväg och ägnade kvällen åt kryss nummer 2 för mig och 3 för honom.
Den satt och skulkade i en grandunge, men eftersom den pratade mest hela tiden var den ganska lättkryssad.

Regn och rusk

Det vackra vädret från helgen var som bortblåst idag, men så är det april och då ska det väl vara aprilväder med sol ena dagen och regn andra dagen.
I alla fall så kändes gårdagens trevliga fågeldag som ett bra avslut på helgen och det var lätta steg till jobbet. Runt lunch slog jag ett öga på vad som rapporterats in på svalan under förmiddagen och hittade ringtrast inte alls långt från skolan. Jag tog bilen och hoppades att den skulle vara synlig, men drog en nitlott. Bara björktrastar, men det var gott om trastar i farten så hit skulle jag i eftermiddag när jag slutade.
Eftersom jag slutar 14 på måndagar blev det en snabb sväng tillbaka innan jag hämtade Lilleman och den här gången så gick ringtrasten tillsammans med en rödvingetrast och käkade mask på fotbollsplanen. 2 årskryss i tuben samtidigt.
Efter att ha hämtat Lilleman for vi hem och hämtade kameran och sedan tillbaka till fotbollsplanen där ringtrasten fortfarande var kvar, men rödvingen hittade vi inte på en gång. Innan vi hunnit börja leta nåddes vi av rapporter om en ägretthäger i Asköviken, så vi kastade oss i bilen och åkte dit istället.
ägretthäger
 
Den stod långt bort, men fullt synligt vilket betydde 2 X för Lilleman inom en halvtimme. När vi ändå var där så passade vi på att årskryssa lite till. Rödbena och snatterand för Lilleman och snatterand för mig. Några spovar hittade  jag inte i regnet och ingen rördrom hördes, men vad gör det när man sett en ägrett och en ringtrast.
 

Den vilda jakten efter järpen

Att besluta sig för att åka ut och leta efter järpe i skogen dagen efter valborgsmässoafton var nog inte det mest igenomtänkta jag gjort. Uppe sent och sen kliva upp halv 5 för att göra sig i ordning för en morgon och förmiddag i skogen var allt annat än roligt. Men det gick över ganska snabbt när man väl kom ut.
Första stoppet blev vid Nygård mellan Skultuna och Ramnäs. Orrspel på en mosse bakom oss, trädlärka, enkelbeckasin, skogssnäppa och årets första busksskvätta,
…men ingen järpe.
Nåja vi hade gott om tid på oss och detta var inte något av de bästa ställena vi blivit tipsade om.
Nästa stopp blev Lövkärret ännu längre in i de djupa skogarna. Här fick vi en kanonobs på tjäder. Två tuppar och två hönor. Årets första svartvita flugsnappare och ett tio-tal trädpiplärkor.
…men ingen järpe.
Tjäder
Vi kör vidare mot Ramnäs och vänder sedan åt nordost och styr kosan mot Fläckeboskogarna. Här är jag inte helt hundra på vart nästa stopp blir för mitt minne sviker mig en smula bland alla skogsvägar vi testade.  Vi stannade i alla fall vid Öjesjön och på ett icke namngivet ställe mitt på en skogsväg. Jag börjar med att redogöra för det första stället som vi hade fått tips om som ett riktigt bra järpställe.
Vi kliver ur bilen och spelar lite järpljud för att locka fram den skygga lilla rackaren. Efter en kort tids lockande händer det saker, men det som händer går så snabbt att vi knappt hinner fatta vad som händer. En fågel i kajstorlek springer eller flyger lågt över vägen 50 meter bort. Var det en järpe? Först är vi bara förvånade, sen är vi helt övertygade för att sedan bli mer tveksamma. Allt tyder på att det var en järpe men ingen av oss har några tidigare erfarenheter av fågeln så vi beslutar oss för…
…ingen järpe.
Vidare upp mot Öjesjön där vi stannade till för att se om vi kunde få in årets första Storlom och visst fick vi det. Årskryss nummer 3 för oss båda.
…men ingen järpe
Sen gav vi oss verkligen ut på skogsvägar som inte direkt var anpassade för en vanlig Volvo, men fram kom vi och tjädrar fick vi se…
…men ingen järpe
Längre och längre in i skogen for vi och vid Lissjön började en varningslampa lysa på bilen. Undrar just hur vi skulle lyckas få dit en bärgare om vi behövde det? Nåja. Kort paus för frukost och kaffe sen var bilen kall igen. Kricka och Knipa simmade i Lissjön…
…men ingen järpe
Nu var vi verkligen ute i tassemarkerna och mossarna avlöste varandra. Myckelmossen, Vattmossen, Kullmossen, Kärrgångsmossen, Kronmossen och Högmossen. Vi fortsatte att hitta tjädrar överallt.
…men ingen järpe
Efter Högmossen vände vi hem igen och stötte givetvis på en tjäder igen. En höna som gick helt orädd på vägen framför oss. Vi rullade sakta mot henne och fotograferade för glatta livet när vi plötsligt hörde den höga tonen vi ville höra.
Järpe?
Fram med telefonen och spela upp järpljudet igen för att se om vi fick svar. Inget svar, men jag var lika övertygad som vid det tidigare stoppet där vi såg något flyga eller springa över vägen. Ganska snabbt blev jag lika osäker som då, och lika snabbt slog det oss att ingen av oss hade mött en järpe tidigare.
äh vafan
…ingen järpe
Vi får ta nya tag någon annan gång och då åka raka spåret till de ställen vi hade närkontakt idag.
Trots att vi missade järpen så måste förmiddagen och morgonen ses som en riktigt lyckad fågelexkursion. 3 årskryss. Buskskvätta, Svartvit Flugsnappare och Storlom. 8 tjädrar av två personer som sammanlagt sett 6 tjädrar tidigare i hela sina liv.
Som ytterligare plåster på såren fick jag senare under kvällen ett kryss då jag äntligen fick se en Ägretthäger i Asköviken. Ingen kanonobs direkt. Jag visste att den fanns där och höll ögonen på något vitt på andra sidan viken när vi närmade oss tornet. Då lyfter den och jag springer som en galning mot tornet för att se var den tar vägen. Den flyger över hela viken och landar i det stora vasshavet mellan tornet och Lövstagömslet.  Benjamin och Felicia som är med missar den, men jag fick den. Resten av tiden håller jag alltid minst ett öga mot vassen, men den valde att stanna väl dold tills vi gav upp och gick hem.
 

© 2021 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑