Etikett: Fjällvråk

Rovfågelutflykt

Idag hade vi Rofågelutflykt med Västmanlands OF. En exkursion som VOF haft till och från i många år. Den leddes tidigare av vår dåvarande ordförande och lades sedan på is i några år innan jag drog igång den igen förra året.
Då blev det ett lyckat evenemang med 17 deltagare och gott om fjällvråk som tillsammans med ormvråk är den vanligaste rovfågeln i jordbrukslandskapet runt Västerås.
I år såg det ut att bli 8-10 deltagare, men de sista dagarna exploderade anmälningarna och trots ett sent återbud landade vi på 21 deltagare. Kul, men samtidigt fick vi mer att tänka på. Att stanna efter vägen och spana med 2-3 bilar är mycket lättare än att hitta någon plats där 5-7 bilar kan stanna till. Dessutom hade vi lite löst planerat att besöka en skogsmatning som avslut, vilket är ganska kört med 21 personer.
Vi körde i alla fall den tänkta rutten och vårt första stopp blev en plats där jag tidigare i år sett gott om steglits och vinterhämpling samt en fjällvråk. När vi började spana var det ganska tyst och ingen fågel syntes till. Jag och några till började prata om att det inte verkade finnas någon övervintrande tornfalk i området som det brukar göra.
Strax därefter skannar jag över alla stolpar längs järnvägen igen och då sitter det en tornfalk på en av stolparna.

Vi kör sedan vidare och rundar en utdikad sjö som vi fortfarande kalla Bocksjön och där hittade vi två fjällvråkar och två rävar. En varfågel på ganska nära håll fångar vårt intresse och ger flera deltagare bekymmer. Här får vi verkligen träning i att ange bra positionsangivelser och att veta hur man ska leta med tubkikare och handkikare.
Bortsett från varfågeln är det ingen större aktivitet. Fjällvråkarna sitter mest och glor på sina platser och någon vidare rörelse på småfåglar är det inte.
Under hela exkursionen är det mest fart på kråkfåglar. Korp, kråka och kaja. Alla andra arter verkar ha tagit ledigt idag.
Vid Svanå spanar vi efter strömstare som faktiskt är lite mer aktiv än andra jägare, men fikatarmen kräver sitt också så vi slår oss ned på en ö mitt i forsen och fikar.
Sedan delar vi upp oss. Några vill fortsätta upp till en skogsmatning och några vill följa med till Rålken, en stor inäga mitt i skogen, där det brukar övervintra vråk, varfågel och även hökuggla ibland. I år har hökuggla setts i början av året sen inget mer. Men fjällvråk har vi sett där hela vintern och även idag. Det som annars drog mest, var de tallbitar jag och Benjamin hade där förra helgen.
Vi spanade och lyssnade en längre tid utan framgång. Sen bröt vi upp och lät folk ta sig hem egna vägar om de ville.
När vi passerat Skultuna på väg hem kom det ett larm om att tallbitarna skulle vara där igen. Vi valde att inte vända, men av kommentarerna i vårt lokala larmsystem att döma var det flera bilar som vände.
En i stort lyckad tur i gott sällskap, men lite väl individfattig kanske. Fast så är det med fågelskådning. Ibland hittar man många, ibland få. Men med tornfalk som årskryss och flera deltagare fick kryssa tallbit på vägen hem blev det helheten en lyckad exkursion.

Fåglar jag fotat – Fjällvråk

Som namnet antyder häckar fjällvråken norrut i Sverige, men den flyttar söderut och övervintrar i södra och mellersta Sverige. Då är den ganska vanlig här i Mälardalen där jag bor.
Den är ganska lik ormvråken, men är absolut inte lika variabel i sin dräkt som den något mindre kusinen. Framförallt ljusa varianter av ormvråk brukar gäcka ovana fågelskådare, men det finns några bra karaktärer att lära in för att minska risken för att ta fel.
Fjällvråk har tydligt svart ändband på stjärten. Ormvråkens stjärt är finbandad med tunna bruna streck.
Fjällvråk har en tydlig vit ovansida av stjärten upp på övergumpen. På bortfllygande fåglar får man se upp med blå kärrhök där honorna har vit övergump.
Fjällvråk har fjäderbeklädda tarser. En karaktär som är enklast att se på sittande fågel. Ormvråkens tarser är lysande gula.
Men det är framförallt stjärten jag kollar på när jag bestämmer fjällvråk. Ser man dem bra går det också att ålders- och könsbestämma dem på det svarta ändbanden. Bilden nedan är en adult hona.
fjällvråk
Fotad den 24/3 2013 på Hacksta i Västerås. En bra lokal för övervintrande vråkar.

Rovfågelexkursion

I flera år hade Västmanlands Ornitologiska Förening en uppskattad exkursion där vi åkte runt i slättlandskapet runt Västerås och spanade efter övervintrande rovfåglar. I och med att exkursionsledaren för den turen klev av sina uppdrag så har vi också under ett antal år gjort annat under februari. Bland annat har vi åkt till Gästrikland och tittat på lavskrikor. Många har dock efterfrågat rovfågelturen så i år la jag som exkursions och programansvarig i föreningen återigen in den som en punkt i vårt program, med mig själv som ledare.
fjällvråk
Under janunari började jag dock känna mig en smula orolig. Jag såg nämligen inte så mycket rovfågel. Om det berodde på att jag själv var ute mindre, eller om det är färre övervintrande rovfåglar i år låter jag vara osagt. Men det är också ganska glest mellan rapporterna på artportalen. Jag tog då kontakt med en bekant som känner till ännu fler lokaler än vad jag gör och bad honom hjälpa till.
10 anmälda deltagare på Facebook och någon som anmält sig via mail några dagar innan gjorde att jag räknade med 10-12 deltagare. Men de sista dagarna droppade fler och fler deltagare in och när vi stod på parkeringen vid Vallby Friluftsmuseum i går morse var vi 17 deltagare. Riktigt kul med stort intresse.
Som jämförelse genomförde Stockholms Ornitologiska Förening också en exkursion i går. De hade 31 deltagare, men det bor 10 gånger fler människor i Stockholm än i Västmanland.
Vädret var en smula lynningt, med vind och snöfall så vi var lite osäkra på vart vi skulle bege oss för bästa skådning. En blåsig och snöyrande slätt skulle inte ge så mycket njutning. Men innan vi kommit iväg så slutade det snöa. Vi gav oss iväg mot Tortuna och Bocksjön. Vägen dit fick efter lite konfererande bli en omväg vilket gav utdelning. En fjällvråk på var sida Tortuna och sen ytterligare två fjällvråkar vid Bocksjön norr om Tortuna.
bocksjön
Foto: Christina Bredin
Vi åkte sedan sakta runt Hedensbergsslätten och vid Hedensberg hittades också en Ormvråk.
Nu började vinden göra sig påmind och våra magar började bli sugna på kaffe. Vi bestämde oss för att åka mot Frövisjön, där vi i lä av en dunge kunde sitta på bänkarna nedanför Skultuna naturklubbs stufga och fika och skåda.
En havsörn och några korpar fick vi se, men annars var det ganska lugnt där.
Vädret blev bara bättre och bättre och efter fikat drog vi in i skultunaskogarna och spanade efter lappuggla. Någon uggla hittade vi inte, men väl 2 havsörnar och sedan avslutade vi exkursionen vid en skogsmatning i närheten.
 

Dagens fågel 22 – Fjällvråk

Fjällvråk - Västerfärnebo
På sommaren när man ser en vråk på våra breddgrader så kan man vara säker på att det är en ormvråk. Vråkar brukar dessutom ha en förkärlek till att sitta intill våra vägar i torra träd eller på stolpar. Så om du ser en rovfågel intill vägen och det är sommar så är det med 99% säkerhet en ormvråk.
Vintertid blir det dock lite knivigare för då kommer fjällvråkarna söderut och skaffar sig vinterrevir där de håller sig så länge de hittar föda där. Den är förvisso inte så vanlig vid stora vägar, men helt säker kan man inte vara.
Lite större, ljusare huvud, ljusare buk och mindre variationsrik i sin dräkt än ormvråken. Dessutom har den i alla dräkter ljus övergump med svarta ändband.
När jag började skåda på allvar var jag så imponerad av de mer erfarna skådarna som utan att blinka lätt skiljde ormvråk och fjällvråk åt. Nu är det jag som är den där erfarna, för utan att jag märkt det så blinkar jag inte längre när jag snabbt bestämmer dessa.

Mysig tur med Lilleman

Fotbollscup inklusive disco med Felle hela helgen gjorde att jag inte fick så mycket tid till min fågelskådning under lördagen. Söndagen skulle ge lite tid och en härfågel i Ramsberg lockade en smula.
Nu satte väder och negativa rapporter från andra skådare punkt för den utflykten så det blev film och mys för hela slanten istället. När filmen var slut så sken solen igen och jag och Lilleman gjorde oss i ordning och gav oss ut till Frövisjön som vi inte besökt på ett tag.
Det första som mötte oss där var en vacker fjällvråk som ryttlande födosökte över strandängarna.
Fjällvråk
Hösten vid frövisjön sjuder inte av samma liv som våren, men det var ändå en hel del fågel på plats nu. grågäss, gräsänder, bläsänder, en stjärtand, sångsvanar, storskrake, en salskrakshona mm.
I den södra strandkanten betade en flock på runt 35 spetsbergsgäss.
spetsbergsgås
När vi skulle åka så slog mig tanken att de nog skulle gå att få några riktigt fina bilder på dem om man stannade vid en skogsdunge som låg intill vägen. max 100 meters avstånd skulle det vara ungefär.
Sagt och gjort vände vi bilen och trixade in den på en liten ficka som fanns där och smög tyst upp på kullen. Där stod gässen så fint och betade. Jag startade kameran och började zooma då flocken plötsligt lyfte och flög över sjön.
Om det var vi som skrämde iväg dem vet jag inte, men de måste vara bra kinkiga för så nära var vi inte. En smula snopet kändes det i alla fall.
Sen avslutade vi kvällen med att speja efter varg i skogarna norr om Skultuna, men det enda vi såg var en orrhöna som flög upp framför bilen.

Årets första lärka

Som vanligt på lördagar åker damerna i familjen på sina respektive träningar och givetvis passar då jag och Lilleman på att åka ut och titta på fåglar.
Bocksjön
Bocksjön – Ja det är en sjö där på våren 
Idag styrde vi kosan mot Hedensberg och sedan Bocksjön. Vid Hedensberg har det under veckan observerats flockar med Snösparv och vi har varit där tidigare utan resultat. Så också denna gång.
Igår när vi var där så valde vi att åka ut till Asköviken när vi konstaterat att Snösparvarna inte var där. Ett misstag visade det sig för hade vi åkt till Bocksjön istället hade chansen varit god för både Tornfalk och Blå Kärrhök som observerades där just den tiden.
Idag åkte vi i alla fall dit och även om Blåhöken och Tornfalken inte visade sig för oss så var det en lyckad tur för vi fick både se och höra årets första lärka för vår del och hörde en Spillkråka hävda sitt revir i skogen bakom oss. Kryss för Lilleman och Sånglärkan som jag är ganska säker på att han både hört och sett tidigare var inte noterad i hans lista så det blev faktiskt två kryss för den lille.
Domherrar hördes också ropa från skogen och Fjällvråken satt i sitt vanliga träd och spanade så än finns det vinter kvar. (säger mor)
Strax innan vi begav oss därifrån hörde vi också något som vi misstänker kan ha varit en Gärdsmyg, men helt säker var jag inte så den lille rackaren fortsätter att gäcka mig. Lite av en skam-art för mig att inte ha på listan, men snart kommer den.
Nu har vi packat ihop korv och bröd och bett Farfar rulla fram grillen så blir det en tur mot Kolbäck och Strömsholm för att se om vi kan se några Gäss och ett årskryss på Tofsvipan borde vi fixa under helgen också för nu är det på gång tillbaka alla vårfåglar.

Kanske en Kungsörn

Jag och Gidde var på en trevlig Rovfågeltur med VOF igår, trots att det inte blev så mycket Rovfågel. En Havsörn och en Fjällvråk blev det. Sen lyckades vi hitta Strömstarar och Varfågel i Svanå samt Nötkråka och de gamla vanliga mesarna vid Skillbergs vintermatning.
Havsörn
Jag hade lovat Lilleman att ta med honom vid ett senare tillfälle eftersom jag var en smula tveksam på om han skulle orka med en heldag. Därför tog vi ungefär samma runda idag och lyckades faktiskt en smula bättre. Fjällvråk och Havsörn (Bilden ovan) vid Bocksjön och ytterligare en Örn uppe vid Skillberg. Den Örnen flög över vägen när vi satt i bilen så det gick ganska snabbt men jag tror faktiskt att det var en Kungsörn denna gången. Lite för tveksam obs dock så det krysset får vänta lite.
Lilleman kryssade i alla fall Fjällvråken och det gjorde nog Flisan också men hon bryr sig inte så mycket om det där med kryss.
På vägen hem mötte vi ett riktigt ägghuvud som körde på fel sida mitträcket. Hur lyckas man med det?
 

© 2021 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑