Etikett: Sädesärla

Var är mina sädesärlor?

I januari är årskryssande en livsstil. Då räknar man alla de där arterna man senare på året knappt bryr sig om. Efter det kommer februari som tillsammans med november och december är den månad man knappt årskryssar. Det brukar förvisso vara någon art man missat i januari som man kan fylla på med, eller så gör man som jag och Benjamin gjort några gånger. Man åker söderut och tjuvstartar våren.

I mars blir det återigen lite som i januari. Nu kommer vårfåglarna på bred front och arter man knappt bryr sig om under resten av året blir högvilt för en årskryssare som jag.

Just nu stör jag mig på att jag inte hittat någon sädesärla. Att jag kommer att få in den på min årslista är ingenting jag oroar mig för. Den spatserar snart omkring på skolgården och vippar på stjärten. Men jag vill gärna hitta någon nu, när de precis kommit.

Jag vet att de finns i Asköviken, för fler skådarbekanta till mig har rapporterat den där. Men i dessa virustider så blir välbekanta friluftslokaler som Asköviken, Ängsö och Björnö överfulla av folk och jag vill vara ifred eller i mindre sällskap likasinnade när jag skådar. Just nu av två anledningar.
1. Jag är i hemmakarantän på grund av en segdragen hosta och jag vill begränsa mina vistelser ute, både i tid och sociala kontakter
2. Man brukar skåda ensam den här tiden på året.

Idag styrde jag mot Frövisjön och där var det inga problem att hålla social distans. Jag var helt ensam på lokalen, vilket faktiskt förvånade mig. Tyvärr verkade fåglarna också ha anammat folkhälsomyndighetens råd att hålla distans. För det var inte så mycket fågel där som det brukar vara den här tiden.

Ingen sädesärla och inga nya änder. Jag gav det en timme och sen åkte jag hem via lite omvägar på slätten norr om Tillberga. Men inte heller den omvägen gav något årskryss.

 

Vår på skolgården

Redan i början på veckan såg jag årets första sädesärla på skolgården, men med 200 vårystra barn springandes och hoppandes omkring så var det inte allt för lätt att få tillfälle eller att komma den tillräckligt nära för att hinna få den på bild.
Men idag på eftermiddagen när jag stod ensam en stund vid vår leksaksutlåningsvagn så fick jag tillfälle. Så det blev till att springa in efter kameran och snabbt fota den. Bråttom behövde jag inte ha visade det sig, för närmsta unge var 100 meter bort och den spatserade omkring ganska obrydd av av min närvaro.
sädesärla
 
Veckan har annars bjudit på skolgårdskryss för min del. Två hämplingar flög över under lunchrasten här om dagen. Så nu är jag uppe på 68 arter på och omkring skolgården. (Skolgårdslistan omfattar skolgården och den del av den närliggande skogen där vi bedriver skolverksamhet)
 

Äntligen bra väder

Älg
Usch och fy vilket tråkigt väder vi haft sedan vi kom hem från det vårvintirgt vackra vädret i Norrbotten.
Men idag slog det om och det bjöds på en underbar vårkväll som jag och Lilleman givetvis utnyttjade med att ge oss ut och titta och lyssna på fåglar. Z dök upp på samma ställe som vi, vilket gjorde lyssnandet lite enklare. Eller rättare sagt var det identifieringen av det vi lyssnade på som blev enklare.
Målet med turen blev det ingenting av, men väl mycket annat som hördes och syntes där i skogen.
Det hela började med två Skogssnäppor som lockade på varandra, och sedan försvann. Eller åtminstone tystnade de för vi hörde dem aldrig mer. Vi blev lite oense om det var Skogssnäppa jag och Lilleman och det var lite synd att inte Z med sällskap hade kommit redan då, för då hade saken varit ur världen. Jag är inte så bra på läten, och Lilleman är väl inte så mycket bättre, men han tror sig i alla fall vara bra mycket bättre. (fortsätter han sitta och lyssna på fåglar i fågelboken med ljud så blir han det definitivt snart, men än är han det inte.
Nu har jag i alla fall lyssnat igenom mina läten på datorn och det var Skogssnäppa.
Strax därefter kom då Z med vänner och inte långt därefter såg jag årets första Sädesärla för mig. Lilleman missade den så han satt sig och åt matsäck istället. Trastarna sjöng och efter ett tag kunde vi också höra Taltrasten (blir det nå fisk, blir det nå fisk, bara skit bara skit). Kryss för mig jublade Lilleman.
Z hörde en Rödhake och tog sedan Lilleman med sig en bit in på en skogsväg för att försöka hitta den, men när de kom tillbaka hade Lilleman andan i halsen för de hade mött en Älg på vägen.
Genast for vi iväg längs skogsvägen med kameror beredda för att se om den stod kvar, men det gjorde den givetvis inte. Men Rödhaken sjöng vackert, och en Järnsparv lyckades vi höra.
Vi stod ut ända fram till kl 20 och hoppades på någon Morkulla, men det blev inget med det tyvärr.
4 x för Lilleman. Järnsparv, Rödhake, Taltrast och Skogssnäppa – Nu uppe i respektingivande 120 arter på sin Sverigelista.
3 års-x för mig Sädesärla, Taltrast, Skogssnäppa och 1 x, Järnsparv. Nu uppe i 186 (inte fullt lika imponerande, med tanke på att jag har 34 års försprång)
Så fick Lilleman möta en livs levande Älg i skogen. Snacka om lyckad kväll.
Tror ni att jag klarar 200 i år? och hur gammal är Lilleman när han kommer ikapp mig?
Fotnot: AIK spelade match mot IFK Göteborg och jag var ute i skogen, vilket kanske får en del att undra vad som hänt. Det kan man kanske undra, men med det engagemang Lilleman visar upp för detta med fåglar så är valet inte svårt för mig. AIK får finna sig i att vara bortprioriterat.

© 2021 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑