Etikett: Småspov

Fåglar jag fotat – småspov

För det otränade ögat är det ganska svårt att skilja småspoven från storspoven. Visst är den mindre, men det är ingalunda någon liten vadare det rör sig om.

Om man hör dem så går det ganska lätt. Småspoven har ett mer bubblande läte. Men ofta ser man fågeln tyst och födosökande. Näbblängden är ett kännetecken, men då ska man vara medveten om att näbblängden varierar ganska mycket på storspov och framförallt unga spovar har ganska kort näbb.

Bästa kännetecknet enligt mig är ansiktet och huvudet. Småspov har en mittbena, en rand mitt på huvudet och mycket tydligare ögonbrynsstreck. Storspoven har en mer jämt färgad hjässa även om honor kan ha en antydan till mittbena, men den är alltid diffus.

Här i Mälardalen är det dessutom mycket mer sannolikt att det är en storspov du ser rasta på någon åker eller vid någon våtmark, så för att undvika confirmation bias bör man alltid utgå från att det är en storspov man hittat och sedan försöka motbevisa det för sig själv. Ställ helt enkelt frågan ”varför skulle inte också detta vara en storspov” om du hittar en fågel som du tror är en småspov.

Småspov var länge en art jag saknade på min hemmalokal Frövisjön, men efter mycket om och men så lyckades jag få in den. Den dyker liksom upp när man anar det som minst, så jag slutade helt enkelt försöka, så gick det bra.

 

Småspov i Frövisjön

 
Min hemmalokal är utan tvivel Frövisjön och ett kryss där smäller nästan lika högt som ett kryss på Sverigelistan.
Är det dessutom en art man väntat på och missat några gånger så blir det riktigt roligt.
Småspoven är en sådan art och jag hade inte en tanke på just den när jag åkte ut till sjön ikväll. Nej det var jorduggla som gällde och Benjamin skulle årskryssa dvärgmås och svarthalsad dopping. Två arter som hängdes in ganska omgående när vi kom fram.
Vi delade tub idag och Benjamin slet med den och jag jobbade med handkikaren. Efter ett tag bytte vi och jag fick för mig att kasta ett öga på lerbanken  mitt i sjön. Felicia var med, så jag skulle se om det var några brushanar där, som eventuellt spelade. Det kanske kunde väcka hennes intresse.
Två rödbenor och en hel del skrattmås, sen var det någon annan fågel som låg, eller satt bland skrattmåsarna. När den vände på huvudet så visade det sig vara en spov. Med snygg mittbena och lagom lång näbb.
småspov
Jag fick till och med en bild på den, även om kvalitén på bilden lämnar en hel del att önska. Men jag tycker nog att den tydligt visar att det är en småspov även om mittbenan och övrig teckning på huvudet inte syns.
Någon jorduggla lyckades vi aldrig hitta. Myggen blev för besvärlig och ungarna drog till bilen, så det var bara att plocka ihop utrustningen och ge upp. Men ett riktigt fint frövisjökryss lyckades jag med i alla fall. Helt på egen hand dessutom.

Semesterskådning

Semester gör att man inte längre tar sig tid att blogga lika mycket, men det händer saker hela tiden så nog finns det att blogga om allt.
För en vecka sedan var jag i Grövelsjön och nu är jag i Södra Sunderbyn mellan Luleå och Boden. Sen har jag hunnit med att försöka hitta lite vadare hemma i Frövisjön, Asköviken och Skultunasågen. Just vadarna har inte skådats med framgång hemma, men jag har ändå lyckats med 2 X under veckan och Lilleman har fått 3 X.
Det hela började på vägen hem från Grövelsjön (som ur ett skådarperspektiv var en katastrof) Men vi stannade vid Njupeskär på vägen hem och där ska man kunna se Jaktfalk. Förhoppningarna var inte stora och jag hade gjort vad jag kunde för att hålla dem nere för Lilleman som är tokoptimistisk jämt.
När vi efter två kilometers uppförsbacke kommer till rastplatsen nedanför fallet höjs mina förhoppningar dock en smula. Två skådare med tuberna riktade mot exakt samma plats finns redan på plats. Eftersom jag själv bara hade handkikare (orutinerad som jag är) frågar jag dem om de hade sett något och bad om att få titta i tuben. Mycket riktigt satt där två Jaktfalkar på en sten.
Jaktfalk
Med min kikare kunde jag förvisso hitta dem, men det hade inte gått om jag inte vetat var jag skulle leta. Med full zoom på kameran gick det att få lite gryniga bilder i alla fall.
Väl hemma igen gjorde jag och Lilleman lite småutflykter tillsammans med Gidde, men det var ingen riktig fart hemma. En fin kväll vid Frövisjön fick vi tillfälle att studera en Jorduggla som jagade på nära håll, men för övrigt var det mest regn och dålig sikt. Därför var det extra kul att igår kväll efter en tur till Skultunasågen få syn på en rovfågel som satt i en hage intill vägen. Inga bilar bakom så det blev en tvärnit och där satt en vacker Bivråk. Kryss nummer 2 för Lilleman, och jag själv hade missat att skriva upp den i min egen lista (såg två st på en åker för 10 år sedan) så det blev nästan som ett kryss för mig också.
Ikväll när vi kom upp till Luleå så var vädret på tok för bra för att stanna hemma, så vi lastade bara ur bilen och åt lite innan vi drog till Kallax Hamn och Stranäng. Det brukar ses Småtärna där. Dock inte idag, men jag fick en fin bild på en Silvertärna som ryttlade.
Silvertärna
På vägen dit hade vi sett spovar på ett ställe där bonden bärgade hö och när vi for tillabaka stannade vi där. Finns det gott om spov så ökar chansen för att någon av dem är en Småspov som jag saknade på min lista.
En ensam Småspov är inte världens enklaste sak att skilja från en Storspov. De ser relativt lika ut och det kan säkert ha hänt att jag redan sett en, men inte varit tillräckligt säker för att bestämma den till Småspov.
Idag hittade jag en god kandidat som jag stod och granskade i tuben när en Storspov helt enkelt spatserade in i mitt kikarfält och gjorde det busenkelt att artbestämma den till en Småspov.
X nummer 2 för mig och nummer 3 för Lilleman var ett faktum. Hinner vi hitta en Småtärna innan onsdag så måste det anses som en riktigt bra skådarvecka för oss.

© 2021 Godisgris.se

Tema av Anders NorenUpp ↑