Idag när jag satte mig på tåget och plockade fram min dator och började koppla upp den med min telefon så tittade mannen mitt emot mig upp och frågade om jag använde 3G-nätet för att surfa med datorn.
Ja svarade jag, varpå den lille mannen reste sig och plockade upp sina saker och förklarade att han då måste byta plats för att han var elöverkänslig.
Innan jag ens han säga blåbärspaj försvann han och det sista jag hörde var att det snart inte fans någonstans att ta vägen i det här jävla samhället.
Nu är jag inte påläst i ämnet elöverkänslighet och kommer inte att gå in på någonting angående dessa symptoms vara eller icke vara.
Däremot blir jag lite fundersam över varför just min telefon skulle åsamka denna lille man sådant lidande.
För det första befann vi oss på Stockholms Central med elledningar i luften överallt.
Vi befann oss på ett tåg drivet av elektricitet.
ALLA på tåget har mobiltelefoner med 3g och många av dem har smartphones som ständigt är uppkopplade på 3g-nätet.
Att han överhuvudtaget inte kände av sin överkänslighet innan jag kom in i kupén måste klassas som ett mirakel.
Jag är ELak
Kommentarer
2 svar till ”Jag är ELak”
-
På ett tidigare jobb var det en person som utvecklade sk. elallergi. För honom gick det så långt att han fick flytta ut till ett hus mitt i skogen och leva helt utan el.
Han kunde inte ens åka bil och absolut inte befinna sig i stan. Tror att personen du stötte på var ett tvättäkta original med en inbillad sjukdom. -
Det tror jag också,
Annars tror jag att jag gjorde honom en tjänst eftersom vi satt i loket. Måste vara bättre för honom att sitta i en vanlig vagn utan en gigantisk elmotor.
Lämna ett svar