Jag har börjat läsa Min favoritkrönikör (stor portion ironi) Mats Olssons bok ”En Pinne i skogen”
Jag vet uppriktigt sagt inte om jag kommer lyckas att ta mig igenom den.
Boken påstås handla om fotboll, men egentligen handlar den om Mats och hur förträffligt begåvad han är som inte hejar på något lag.
Att hålla på ett lag är nämligen det dummaste man kan göra. Sen tar Mats alla de värsta exempel man kan hitta för att bevisa sin tes och missar 99 procent av alla personer som håller på ett lag.
Inledningsvis (Jag har ju ännu inte lyckats mobilisera kraft nog att ta mig längre än så) kämpar en skitnödig Mats med att på alla sätt och vis framstå som annorlunda och lite bättre än genomsnittssvensken. Att han nöjer sig med att sniffa lite på ytan och sedan pussla ihop sina egna sanningar om fenomen och företeelser gör hela boken (inledningsvis alltså, han kanske går djupare på slutet) lite smått skrattretande.
Problemet är att jag vet att det finns gott om folk som tror på sån här smörja, tror att världen är sådan som Mats Olsson beskriver den.
Men på grund av sin narcissism är han helt oförmögen att förstå den kultur han föraktar och den pinne i skogen han yrar om är han själv.
Jag ska ta mig igenom boken. Mest för att jag anser att jag inte kan kritisera den rättvist om jag inte först plöjt igenom den.
Lämna ett svar