Eftersom jag skriver dessa inlägg på morgonen kring frukost, så har de kommit till att bli mer av en resumé av gårdagen och det enda om dagen som behandlas är ju oftast hur jag mår just precis nu.
2 dagar feberfritt och ingen feber nu på morgonen betyder ju om det inte kommer tillbaka att jag får gå och jobba så fort karantäntiden gått ut vilket den gör på torsdag, så på fredag är jag äntligen fri.
NPG har nu feber som kommer och går, så nu är vi ganska säkra på att vi alla fyra åkt på varsin match mot den där omicron.
Jag började ju gå ut och gå i går, vilket det också kändes som en befrielse. Ischiasnerven har börjat göra sig påmind av allt sittande så jag behöver verkligen röra på mig.
Till middagen började jag sakna Öland en smula, så jag bjöd familjen på Lufsa.
En raggmunk i ugn helt enkelt, med bacon och lingonsylt.
På kvällen när det blev mörkt tog jag och Benjamin bilen till Tidö för att lyssna efter ugglor. De höll tyst, men vid ladan vid Löt kan man om man ha tur få syn på kattugglor när de sitter i fönstergluggarna. Inga ugglor i ena änden, när vi långsamt åker förbi ladan ser Benjamin något som kan vara en uggla i fönstergluggarna på andra gaveln. Han kliver ur för att kontrollera och visst är det kattuggla.
När jag sen kliver ur för att också titta så är den borta. Snopet.
Lämna ett svar