Alltså inte jobbigt som i besvärligt eller ansträngande, utan jobbigt som i att jag nu ska skriva om jobbet vilket jag inte gör så ofta.
Det har startats en IT-fokusgrupp på mitt jobb, med it-ansvariga och flitiga it-användare ute på våra skolor och förskolor.
De hade en första träff idag där jag och vår huvud IT-ansvariga inom Skola och Förskola skulle presentera den centrala IT-organisationen, resten av tiden skulle vi finnas till hands och fylla på med svar och frågor om det behövdes.
Nu blev han som var sammankallande för gruppen som skulle hålla i hela dagen sjuk så vi blev stående där och hade en förmiddag- och en eftermiddagsgrupp att ta hand om. Att vara bra på plan B har jag fått som ett positivt omdöme en gång i tiden och det fick jag lov att plocka fram nu.
På något vis lyckades vi i alla fall fylla både för- och eftermiddagen med ett i mitt tycke positivt innehåll, med information och presentationer och diskussionsgrupper.
Ett av de korta passen med diskussionsgrupperna fick de i uppdrag att göra top-listor på vad som fungerar bra och vad som inte fungerar så bra.
Samtliga grupper hade med support på sin lista över saker som fungerar bra. I början skrattade jag bort det hela men när grupp efter grupp lyfter fram det blir jag till slut riktigt rörd.
Vi är sedan 2 år tillbaka 2 personer som hanterar supporten, före det var jag ensam. Eftersom vi jobbar i en skol och förskoleorganisation så får vi också mycket positiv feedback, så att vårt jobb varit uppskattat har vi känt. Men att det skulle vara så uppskattat att det skulle lyftas fram såhär hade jag nog inte räknat med.
Vi gör bara vårt jobb skulle vi nog själva benämna det hela.
Det är väldigt skönt att få en bekräftelse på att vi valt rätt när vi valt att fokusera på möten och på att agera bland användarna istället för att gömma sig bakom systemen som supportorganisationer ibland har en förmåga att göra.
Lämna ett svar