Juli är en mellanmånad för oss fågelentusiaster. Sången har tystnat och häckningarna är nu i full gång eller redan avklarade. Detta gör att det rent generellt blir lite stiltje men rariteter kan alltid dyka upp som t ex rostanden i Frövisjön förra året. Mot slutet av månaden kommer också det tidiga höststräcket igång med bl.a. tärnor och vadare.
I år inleddes juli för oss med ett ganska frekvent pendlande till Hjälstaviken. Första turen dit var mest av rastlöshet, en vecka senare åkte vi dit med sällskap av en bekant som har barn i Benjamins ålder.
Några dagar senare åkte jag dit med Gidde för att få en lugn och avkopplande kväll och bara njuta av stillheten och de fåglar som fanns där.
Sen brakade helvetet löst i viken med en dvärgörn som dragit folk dit från när och fjärran. Jag som rapporterat en Brun Glada dagen före upptäckten fick en hel del frågor från bekanta, men jag vidhåller att det var en brun glada vi såg.
Första försöket att hänga in dvärgörnen misslyckades, men senare samma dag var vi tillbaka och lyckades bättre. Den cirklade då på ganska hög höjd och försvann bakom några träd efter ett tag. Eftersom vi var på väg till Luleå inom kort blev det inga återbesök, så de vackra uppvisningarna när den skickligt jagade skrattmås i viken missade jag och Benjamin.
Mellan alla dessa turer till Hjälstaviken hann vi också med att vara med om utsättning av pilgrimsfalkar på Djäknebergets vattentorn i Västerås. 3 st i den kullen och senare i juli kom ytterligare 5 falkar som placerades vid ångkraftverket nere vid hamnen.
Halvvägs in i Juli fick även NPG semester och då for vi upp till hennes hembygd i Norrbotten. Där blev det en hel del skådning och det som lockat mest var en fågel jag följt på svalan en längre tid. Strax norr om Boden satt en blåstjärt och sjöng och i brist på honor så verkade den sjunga fortfarande.
Jag ställde klockan tidigt och efter bara 4 timmars sömn så drog jag iväg. Inget första vändan så jag fick återvända på kvällen. Även denna vända gav noll så det blev till att sikta in sig på att stanna hela natten nästa gång. Tack och lov är inte nätterna så långa där uppe och nästan exakt vid midnatt så satte den igång och började sjunga. Tyvärr fick jag ingen bild på den, så det blir till att hoppas på att den återvänder nästa år.
Småtärnorna som då och då dyker upp på stenar och kobbar i närheten av luleå struntade jag i iår. Åtminstone försökte jag intala mig det, men ett och annat besök vid Kallax hamn blev det, men annars var det videsparven jag letade mest efter. Om blåstjärten var besvärlig så var det ingenting mot videsparven som trots allt borde finnas i större antal, men de höll tyst. Till sista kvällen då jag och Benjamin uppenbarligen lyckades reta upp en som varnade och hade sig för oss.
När vi kom hem så verkade det vara lite stiltje på skådarfronten så vi tog en tur ut till Frövisjön för att se vad som hände, och nu hade höststräcket kommit igång. Sjön var full av vadare och kvällen var ljummen. En perfekt avslutning på fågelmånaden Juli som 3 dagar senare överträffades av den helt osannolika storkdagen när Benjamin lyckades se en stork två gånger på samma dag i Västmanland.
Kort sammanfattning
Antal inrapporterade arter
Jag: 107
Benjamin: 69
Antal X
Jag: 3 (dvärgörn, blåstjärt, videsparv)
Benjamin: 3 (dvärgörn, videsparv, vit stork)
Antal årskryss
Jag: 11
Benjamin: 5
Minnesvärda observationer
- Stork i Västmanland (två gånger om för Benjamin)
- Blåstjärt
- Dvärgörn
- Jorduggla från bilen i Umeå
Lämna ett svar