Som jag nämnt ett antal gånger så ser jag mig som fågelskådare och jag försöker konstant lura mig själv och alla andra att jag bara fotar för dokumentation. Det är visserligen lite sant, men långt ifrån hela sanningen. När tillfälle bjuds så hamnar givetvis fotandet i fokus och de gånger jag får till en bra bild så känner jag mig stolt och nöjd även om det skulle räcka med en halvbra bild för dokumentationen av det hela.
Jag har en del bilder jag är riktigt nöjd med, men om jag ska välja en av dem så blir det denna bild på en rödhake som jag är mest nöjd med av alla. I alla fall just nu. Den samarbetade riktigt bra och tog all min uppmärksamhet trots att det egentligen var en kungsfågelsångare vi letade efter.
Fotad vid Torngård, Öland den 17 oktober 2015
Fåglar jag fotat – rödhake
Kommentarer
2 svar till ”Fåglar jag fotat – rödhake”
-
Fin bild du fick på honom. Två av landets vanligaste fåglar, gärdsmygen och rödhaken, kan ställa till besvär för den som vill lära sig hitta rätt i fågelsången. Visste du att De sjunger ofta samtidigt i samma skogar och deras silverklara röster påminner om varann.
Här lär du dig att ändå skilja dem åt?-
Jag har nött ganska hårt i fält och på så sätt lärt mig att skilja fåglarnas sång åt.
Jag håller inte med dig om att dessa två är så svåra att skilja åt i sången.
Gärdsmygen har en ganska ettrig sång och ljudvolymen är häpnadsväckande för en sådan liten fågel. Den sitter för det mesta ganska lågt i vegetationen när den sjunger. Rödhaken har en mjukare sång som jag brukar likna med en porlande vårbäck av toner som rinner ur den. Den kan sitta lågt som gärdsmygen, men sitter oftast lite högre upp.
Att vara ute och lyssna och se till att hitta fågeln man hör är en bra början för att lära sig skillnaden. När man hittat tillräckligt många rödhakar, gärdsmygar, järnsparvar m. fl. så sitter lätet i minnet. Sen behöver jag alltid fräscha upp minnet varje vår, men det går lättare och lättare för varje år.
-
Lämna ett svar